Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekman som skolman. Av J. W. Håkanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
?8
Vid denna tid bevistades talövningarna, såsom
predikoövnin-garna redan då kallades, av samtliga skolans lärare. I egenskap av
kristendomslärare ålåg det i första hand Ekman att kritisera
innehållet och textbehandlingen, och han kunde därvid efter
omständigheterna vara än mild och uppmuntrande, än fruktansvärt
skarp. En elev, som till följd av ovana och räddhåga blott kunde
tåla i sju minuter, slapp sålunda undan mycket lindrigt. En
annan, som kom av sig, sedan han sagt blott ett par meningar,
och så satte sig ned för att invänta kritiken, blev av den vänligt
leende föreståndaren uppmanad att försöka än en gång, vilket
han ock gjorde. Då han även nu strax kom av sig och så satte
sig ned under förklaringen: »Detta duger inte», blev han av den
faderlige föreståndaren snarare uppmuntrad än tadlad.
Annorlunda löd kritiken, då en rätt erfaren och med icke så litet
självförtroende bekajad elev dabbat sig. »Det gick på ett hjul ett
långt stycke, och sedan bar det huvudstupa i diket», förklarade den
nu skoningslöse kritikern. Och då en elev, som betraktade sig
som insiktsfull och förfaren predikant, blev uppbragt över den
i hans ögon obilliga kritiken från kamraternas sida, fick han
av den förtörnade föreståndaren en skrapa så allvarsam, att den
gjorde honom sängliggande sjuk under de närmaste fjorton
dagarna. Ekmans krav på en predikan var för övrigt, att den skulle
vara anderik, biblisk, texttrogen, redig och naturlig.
Ehuru Ekman var en varmt kristlig personlighet, var han
ingen asket, och naturlig livsglädje var honom ingalunda
någon styggelse. Men på ordning och skick höll han omutligt.
Här några exempel. En gång råkade jag av fullt giltig
anledning komma för sent till en talövning. Inför hela skolan måste
jag vid talövningens slut redogöra för anledningen.
Vid ett tillfälle bevistade Ekman en lektion, ledd av en då vid
skolan anställd lärare, som sedan återgått till statskyrkan.
Därunder märkte han, att en elev intog en vårdslös och likgiltig
hållning. Vid lektionens slut reste han sig och tillsade
ifrågavarande elev att till följande lektion medföra en kudde för att
kunna vila så mycket bekvämare!
En elev, som en tid bott utom skolan, hade därunder råkat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
