Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekman som skolman. Av J. W. Håkanson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
sätta sin värdinnas dotters hjärta i brand. Flickan var ännu
så ung, att hon gick i korta kjolar, ehuru hon stod på gränsen
till de långa. Modern fick därför åtaga sig det grannlaga
uppdraget att till eleven framföra sitt och flickans bekymmer.
Någon tid efteråt flyttade eleven in i skolan, men han tillät flickan,
vars varma kärlek hade börjat framkalla en liknande känsla hos
honom själv, att stundom på eftermiddagarna i en väninnas
sällskap sitta en stund på hans rum sysselsatt med något
handarbete. Saken kom omsider för Ekmans öron, och han föreläde
nu eleven att antingen genast bryta med flickan, enär
förbindelsen under förhandenvarande förhållanden syntes honom kränka
skolans värdighet, eller ock att se sin bana i missionens tjänst för
alltid avbruten. Både eleven och flickan måste foga sig, om det
ock, särskilt å hennes sida, skedde under djupaste sorg.
Den respekt och aktning, som Ekman avsiktligt genom
disciplinen och omedvetet genom sin på en gång fina och kraftfulla
personlighet förvärvade incm skolan, ägde sin motsvarighet i den
allmänna respekt, som han åtnjöt i samhället. Här ett par
exempel. Vid fastingsmarknaden lät den kristendomsfientlige
stads-fiskalen insätta några elever i finkan, emedan de på gatan
utdelat traktater och manat människor till omvändelse. N id Ekmans
raska och säkert icke allt för milda ingripande blevo de
emellertid genast utsläppta. Då stationsbefälet vid ett annat tillfälle av
helt annan anledning börjat trakassera en elev, uppklarades vid
Ekmans ingripande saken mycket hastigt med de nu mycket
med-görliga herrarne.
Ekman hade för sed att en gång under läsåret besöka eleverna
o o
i tur och ordning på deras rum, varvid han plägade sätta sig
ned och språka med dem om deras studier eller om andra
förhållanden av intresse för dem. Sedan böjde han tillsammans med
dem sina knän i bön. Ännu i dag minnes jag med tacksamhet
dessa besök, vilka alltid kommo utan »föregående varning». Och
synnerligen högtidligt tyckte vi det var, då vi en gång under
läsåret tillsammans med lärarne inbjödos till vår värderade
föreståndares lyckliga och trevliga hem. Det fanns på den tiden
varken folkhushålhiingskommissioner eller ransonering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
