Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Iran flertalets sida. Alli större blifva de krat. som Iran
dess sida framställas på sociala förmåner och härunder artar
sig åskådningen om det, som är rätt, att på ett betänkligt
sätt förvridas. Så inträffar, att det, som fordras af flertalet,
förekommer vara rätt, änskönt ingen fråga är att det, om
saken gällt fåtalet, skulle hafva varit orätt.
1 den skrifna lagen* vill mången ej se mer än den
aktuella formen för [’ätten och tror sig därföre 1’ri från
skyldighet atl låta sitt handlande bestämmas af något, hvars
grund är helt och hållet formell och därföre blott kan göra
anspråk på formell helgd. Emot denna till sina uppgifna
konsekvenser vådliga formella rättsuppfattning och formella
lagtolkning ställes en statlig försyn, skyldig al t taga sig an
allas ekonomiska omsorger med motsvarande rättigheter
geni emot alla och en livar på grundvalen af den allt
omfattande människokärleken utan bestående fäste i annat än
önskningarna inom de hreda lagren. Innehållet är också
lika omfattande som skiftande. Efter hvad kändt är. skjuter
anarkismen ifrån sig all egentlig till lag hänförlig rätt, under
det atl i motsats däremot socialism gifver den afart af rätt.
som bär namn af administrativ justice, en utsträckning utan
gränser. Af anarkismen kunna allenast dårar tilltalas, hvarföre
också densamma såsom lära ej är att frukta, men sa mycket
mer de, som hylla den, i följd af deras kända benägenhet för
illdåd. Förhållandet är helt olika med den utopiska
socialismen, hvilken senare åsyftar att bereda den enskilde
försörjning af och genom statsmakten under fullständigt
undertryckande af den sociala friheten för den enskilde, i
gengäld hvaremot denne skulle fä sa mycket större politisk
frihet.
Till rättelse vid framtidens lagstiftning vill man taga
det opportuna, livad den grekiske lilosofen Aristoteles lärde
* »Utskottets hela motivering är grundad pä eu uppfattning, som enligI
min personliga mening är fullkomligt oriktig. Utskottet liätdar nämligen i detta
utlåtande lielt och hallel lagens lbrmella helgd ulan att taga hänsyn lill de
förhållanden — det (utskottet) har ställt sig uteslutande på formell grund,
det vill säga liäfdat livad man kallar lagens majestät - - Men hvad är
lagen? Ju, lagen är hlott det opportuna; enligt min mening hör den
åtminstone ej vara något annat.> Yttrande i 2:a kammaren af herr C. A.
Lindhagen den 2 mars 184*8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
