Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Acier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Acier—Acklamera
15
petersyra. — A. benzo’icum, benzoesyra.
— A. bo’ricum, borsyra. — A. buty’rieum,
smörsyra. — A. campho’ricum,
kamfer-syra. — A. carbazo’ticum, pikrinsyra. —
A. carbo’licum, fenol. — A. carbo’nicum,
kolsyra. — A. catha’rticum, kathartinsyra.
— A. chi’nicum 1. A. cinchotannicum,
kina-syra. — A. chlorace’ticum, klorättiksyra.
— A. chlo’ricum, klorsyra. — A.
chloro-nitro’sum, kungsvatten. — A. chro’micum,
kromsyra. — A. chrysopha’nicum,
kryso-fansyra. — A. cinnamo’micum, kanelsyra.
— A. ci’tricum, citronsyra. — A.
dichlora-ce’ticum, diklorättiksyra. — A.
diætylo-barbitu^ricum, dietylbarbitursyra. — A.
fo’rmicum 1. A. formi’cicum, myrsyra. —
A. ga’llicum, galläpplesyra. — A.
gallo-ta’nnicum, galläpplegarvsyra. — A.
gyno-ca’rdium, gynocardiasyra. — A.
hydro-broma’tum, bromväte. — A.
hydrochlora’-tum, saltsyra. — A. hydrocyana’tum 1.
A. hydrocya’nicum, blàsyra. — A.
hydro-fluora’tum, fluorvätesyra, flussyra. — A.
hydrojoda’tum, jodvätesyra. — A.
hydro-silicofluo’ricum, kiselfluorvätesyra. — A.
hydrothio’nicum, svavelväte. — A.
hy-pero’smicum, osmiumtetroxid. — A.
hypo-phospho’ricum, underfosforsyrlighet. —
A, jo’dicuin, jodsyra. — A. kakody’licum,
kakodylsyra. — A. la’cticum, mjölksyra.
— A. ma’licum, äpplesyra. — A.
molyb-dæ’nicum, molybdensyra. — A.
muria’ti-cum, saltsyra. — A. ni’trico-nitro’sum,
rykande salpetersyra. — A. ni’tricum,
salpetersyra. — A. m’tricum dilu’tum,
ren utspädd salpetersyra. — A.
olei’ni-cum, oljesyra. — A. oxa’licum, oxalsyra.
— A, pheny’licum, fenol. — A.
phospho’-ricum, fosforsyra. — A. phosphoro’sum,
fosforsyrlighet. — A. picra’nicum 1. A.
picronftricum, pikrinsyra. — A.
pyro-ga’llicum, pyrogallussyra. — A.
pyro-ligno’sum, träsyra. — A. quercita’nnicum,
ekgarvsyra. — A. rufiga’llicum,
rufi-gallussyra. — A. salicy’licum, salicylsyra.
— A. santo’nicum, santonin. — A.
sili’-cicum, kiselsyra. — A. so’rbicum,
äppel-syra. — A. sozojodo’licum, sozojodol. —
— A. spi’ricum, salicylsyra. — A.
steari’-nicum, stearinsyra. — A. sti’bicum,
anti-monpentoxid. — A. stibio’sum,
antimon-trioxid. —• A. sube’ricum, korksyra. —
A. subsulphuro’sum,
undersvavelsyrlig-het. — A. succi’nicum, bärnstenssyra. —
A. sulphani’licum, benzolsulfonsyra. — A.
sulphorici’nicum, turkisk rödolja. — A.
sulphu’ricum, svavelsyra. — A. sulph.
con-centra’tum, koncentrerad svavelsyra. —
— A. sulph. conc. ru’dicum, rå,
koncentrerad svavelsyra. — A. sulph. dilu’tum,
utspädd svavelsyra. — A. sulfuro’sum,
sva-velsyrlighet. — A. ta’nnicum, garvsyra. —
— A. tarta’ricum, vinsyra. — A.
thy’mi-cum, thymol. — A. trichlorace’ticum,
tri-klorättiksyra. — A. u’ricum, urinsyra. —
A. u’vicum, druvsyra. — A. valeria’nicum,
valeriansyra. — A. vanadi’nicum,
vana-dinsyra. — A. vera’tricum, veratrinsyra.
— A. wolfra’micum, wolframsyra. — A.
zoo’ticum, blåsyra.
Acier, fr, {L asie’), stål. — Acier naturel
(Z. -tyre’ll), råstål, smält-stål.
AcikIori’d 1. Oxiklori’d, föreningar av ett
element med på en gång syre och klor.
Acinesi’a, lat., intervallet mellan hjärtats
sammandragning och utvidgning. Jfr
Systole och Diastole.
Acinesiatrofi’, med., atrofi (se d. o.), genom
brist på rörelse.
Acini de pepe ital. (L atji’ni -), eg,
pepparkorn; pepparkornsstora kulor av
maka-ronideg.
A’cinus, pl. A’cini, anat., körtelblåsa;
blås-1. säckformade körtlar.
Acinö^s (av lat. a’cinus, bär i klase),
druv-formig. —• Acinö’s körtel = alveolär körtel
se Alveol).
Acipe’nser, zooL, fisksläkte av ordn.
Störfiskar. — A. stu^rio, stören. Rommen
användes till Elbekaviar. Köttet ätes, oftast
rökt.
Acipense’ridæ, zool., fam. Störfiskar av
ordn. Chondrofitei.
à cire perdue, fr. (1. a sir pärdy’), ’’med
förlorat vax", en konstgjutningsmetod.
A’cis, rom. myt., Faunus’ son, dödades av
Polyphemus, emedan han var dennes
medtävlare till nymfen Galateas ynnest, och
förvandlades därefter till en bäck, som
under namn av Fiume Freddo (den kalla
floden) än i dag visas på Sicilien.
Acitri’n, farm., metylester av atofan (se
d. o.).
Ack., förk. för Ackusativ, se Kasus.
Acka 1. Akka, ett dvärgartat negerfolk i det
inre Afrika.
Ackable’ra {fr. accabler), betunga,
nedtrycka.
Acka’diska språket, benämning på
babyloniska och assyriska språken (efter staden
Ackad 1. Akkad i Babylonien).
Ackapare’ra {fr. accaparer, av lat. ca’pere,
taga, och a’rrha, handpenning), uppköpa
varor, särdeles livsmedel, för att ockra på
deras prisstegring. Jfr Accaparement.
Acker 1. Ak ja, sachsiskt ytmått, motsv.
0,5537 hektar.
Ackja, svensk benämning på en
ryggstöds-försedd, av björk förfärdigad lappländsk
släde, som på lapska heter kieris och
i Norrbotten kallas pulka {fi. pulkka).
I Norrbotten menas med ackja en låg
transportsläde av tall, utan ryggstöd
{fi. ahkiu, lapsk, raido-kieris).
AcklameVa {lat. acclama’re, ropa för att
gilla 1. ogilla), genom utrop giva sitt
bifall tillkänna. — Acklamatio’n, Ijudlig och
allmän bifallsyttring; öppen omröstning.
— Per acclamatio’nem, lat., 1. Par
accla-mation, fr. {1. -siå’ng), med allmänt bifall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
