Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Angaralandet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Angaralandet—Angiomyom
81
Anga’ralandet 1. Anga’raskölden, geol.y del
av n.v. Asien, som sedan paleozoiska eran
legat som fastland (enl. Suess).
Angariatio’n, se Angarier,
Anga’rier, angrarier, engrar, germanskt
folkslag kring Weser, under romartiden
kallade Angrivarier,
Anga’rier {lat. anga’ria, ilbudstjänst,
dagsverke), sjöv.j tjänst, som handelsfartyg
vid behov måste lämna staten. —
Anga-riatio’n, beslag på handelsfartyg, avsedda
för dylik tjänst.
Angekok, se Angakok.
A’ngel (lat. a’ngulus, hörn), vinkel i
mot-krok; skaf t järn, tånge, den del av en såg,
som sitter i skaftet. — Angulä’r, vinklig
(nyttjas mest i sammansättningar, t. ex.
triangulär, tre vinklig).
Ängel, eng. {1. ä’ndjel), ängel; gammalt
engelskt mynt, omkr. 10 schillings. —
Angel-water (/. -oå’tö), "änglavatten", ett slags
luktvatten.
A’ngela, Ange’lica, Angeli’na och fr.
Angé-lique {1. angsjeli’ck; av gr. ange’llein,
bebåda), kvinnonamn, eg. bebådande,
förkunnande; änglalik, himmelsk.
A’ngeIboskap, en god mjölkboskapsras från
halvön Ängel i Slesvig.
Ange’Iica, bot., växtsläkte, tillhörande fam.
UmhelWferæ. Rötterna officinella. Se
Angelikarot. — A. archange’lica, kvanne,
fjällväxt. — A. litoralis, havssträtta. De
unga skotten och den skalade stjälken, i
Norge kallade Slöke, förtäras. Se
Ange-lique. — A. silve’stris, strätta.
Ange’licaorden, katolsk jungfruorden,
stiftad omkr. 1530, upplöst i början av 1800-t.
Angelica saluta’tio, lat.y änglahälsningen.
Se Ave Maria.
Angelicfn, farm., se Angelikarot.
Ange’Iikaolja, se Angelikarot.
Ange’likarot {lat. ra’dix ange’licæ), farm.,
roten av Archange’lica sati’va, odlad i
mell. Tysklands bergstrakter. Innehåller
bl. a. en flyktig olja, angelici’n. Verkar
livande på nervsystemet.
Angelfn, kem., alkaloid som förekommer i
veden av Ferre’irea specta’bilis i Brasilien.
Angelina och Angélique, se Angela.
Angelinfrö, farm., maskdrivande medel av
frö av flera arter Andi’va.
Angelique, fr. {1. angsjeli’ck), kanderade
stjälkar av AngeWca litora’lis.
Angeli’ter, se Damianiter.
Angelo {1. a’ndjelå), drama av V. Hugo.
Angelofani’, se under följ. ord.
Angelolatri’ (av gr. a’ngelos, ängel, och
latre’ia, dyrkan), änglarnas tillbedjan. —
Angelologi’ (av gr. lo’gos, lära), läran om
(de goda) änglarna. — Angelofani’ (av gr.
fa’inein, visa), änglauppenbarelse.
Angelot {L -sjelå’), en mycket fet ostsort
från Normandie.
Angelsa’chser, gemensamt namn på de folk
(bland dem anglerna och sachserna), som
6. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. I.
på 400-t. erövrade England. —
Angel-sa’chsiska rasen, från germaner
härstammande nordamerikaner.—Angelsa’chsiska
språket utgör grundvalen för engelskan.
Angelsa’xare, Angelsa’xisk, se Angelsachser,
Angelsachsisk.
A’ngelus, lat. (av gr. a’ngelos, budskap,
ängel), en bön inom katolska kyrkan, som
begynner med orden: Angelus Do’mini
nuncia’vit Mari’æ (Herrens ängel
förkunnade Maria). Kallas även Angelus De’i
(Guds ängel); tecken genom
klockringning till denna böns förrättande; namn på
en berömd tavla av den franske målaren
Millet. — A. De’i, Guds ängel. Se ovan.
Angelwater, eng., se Ängel.
A’ngerbo’da, nord. myt., en jättekvinna,
vilken åt Loke födde F enrisulv en, Midg år
ds-ormen och dödsgudinnan Hel. Namnet
betyder den ånger bådande.
Angerma’nni, nylat., ångermanländingar.
Anghfkaträ, se under Ailanthus.
Angi- 1. Angio- (av gr. ange’ion), med.,
utmärker i sammansättningar blod- 1.
lymfkärl, t. ex. Angiologi, kärllära.
Angicoträ, se Enterolobium.
Angiektasi’ (av gr. ange’ion, kärl, och
e’k-tasis, utvidgning), med., utvidgning av
blodkärlen.
Angi’na, lat., med., strupkatarr,
halsinflammation. —■ A. catarrha’lis, halsfluss. —
A. difte’ria, halsröta. — A. gangræno’sa,
munröta. —■ A. parati’dea, påssjuka. —
A. pe’ctoris, våldsamma smärtor i
hjärt-trakten, förbundna med ångest och
be-klämning. — A. tonsilla’ris, halsfluss,
inflammation i mandlarna.
AngiobIa’ster, anat., kärlbildande celler.
Angiocholi’tis, med., inflammation i
gallvägarna.
Angiogra’f (av gr. ange^ion, kärl, blodkärl,
och grajein, skriva), pulsmätare; person
som beskriver vaser o. a. liknande
föremål. — Angiografi’, pulsmätning;
beskrivning på vaser, urnor o. s. v.
Angiokarpa lavar 1. Pyrenoliche’nes, bot., ha
apotecier, som överensstämma med
pyre-nomyceternas peritecier (se d. o.).
Angiokerato’m (av gr. ange’ion, kärl,
blodkärl, och ke’ras, horn), med., kräftsvulst
med hornartad hud.
Angiolft, med., konkrement i kärl, t. ex. av
förkalkade blodkroppar.
Angiologi’ (av gr. ange’ion, kärl, blodkärl,
och lo’g os, lära), anat., läran om
blodkärlen.
Angio’m 1. Angio’ma (av gr. ange’ion, kärl),
med., kärlsvulst.
Angiomalaci’, med., degenerativ
kärlväggs-uppmjukning.
Angiomato’sis, med., utbredda, mukösa
angiom.
Angiomyo’m, med., svulst av kärl och
muskel vä v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
