Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Argentamin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
Argentamin—Argutus
(L - dallema’nj), "tyskt silver’’, nysilver.
— A. mort, fr, (Z. - mår), dött kapital.
Argentami’n, farm., lösning av silverfosfat
och etylendiamin i vatten. Användes mot
gonorré.
Argenta’n, lat., nysilver.
Argenterie, fr. {L arsjangteri’), silversaker,
silver servis.
Arge’nteus, lat, adj., av silver, hot.,
silvervit. — Co’dex arge’nteus, "silverboken",
biskop Ulfilas i Uppsala befintliga
bibelöversättning, vars band är av drivet silver.
Argenti’n, tennpulver, nyttjas till silvertryck
på tyg o. s. v.
Argenti’n, miner., varietet av kalkspat.
Argentina, oglaserade porslinsvaror, som på
galvanisk väg överdragits med guld,
silver, koppar 1. annan metall.
Argenti’na, zooL, guldlaxar, ett släkte
laxfiskar. — A. sphyræ’na, silverfisk,
atlantisk djupvattensfisk. — A. si’lus, guldlax,
nordatlantisk djupvattensfisk.
Argentine croisée, fr. (1. arsjangti’n
kroasse’), enfärgat halvsiden av silke och
bomull.
Argenti’no, argentinskt guldmynt = 18 kr.
Argenti’t, miner., silverglans.
Argento’1, med., hudsjukdomsmedel.
Argentora’tum, latinska namnet på
Strass-burg.
Argentotypi’papper (av lat. arge’ntum,
silver, och gr. ty’pos, prägel, bild), fotogr.,
Ijuskänsligt, snabbkopierande papper.
Arge’ntum, lat., silver. — A. broma’tum,
sil-verbromid. — A. chinasepto’licum,
argen-tol (se d. o.). — A. chlora’tum, silverklorid.
—A. colloida’le, kollar gol (se d. o.). — A.
cyana’tum, silvercyanid. — A. folia’tum,
bladsilver. — A. fulminans, knallsilver. —
A. la’cticum, silverlaktat. — A. musi’vum,
musivsilver (för målare). — A. nftricum,
silvernitrat. — A. pu’rum, rent 1. på
kemisk väg renat silver. — A. vi’vum,
kvicksilver.
A’rges, gr. myt., en av cykloperna (se d. o.).
— A’rgestes, gr., nordvästvinden.
A’rghelblad, dets. som Sennablad (se d. o.).
Argile smectique, fr. (1. arsji’1 smeckti’ck),
dets. som Valkjord (se d. o.).
Argi’lla, ett slags Bolus (se d. o.).
Argilla’cea (av lat. argilla, lera), hot.,
ler-färgad.
Argilli’t (av lat. argi’lla, lera), lerskiffer.
Argina’s, kem., enzym, som utspaltar arginin
ur aminosyror.
Argini’n, kem., guanidinaminovaleriansyra,
ingår som väsentlig beståndsdel i många
proteinämnen. Förekommer särskilt hos
barrträden.
Argi’ver, gr., invånare i den grekiska
provinsen Argolis; hos Homeros greker i allm.
A’rgo, se Argonauterna.
A’rgo, astr., se Skeppet Argo.
Argo’l, kem., rå vinsten.
Argo’n (av gr. a priv. och e’rgon, arbete),
kem., gasformigt grundämne som år 1894
upptäcktes av lord Rayleigh. Det
förekommer i atmosfären till 1 volymprocent.
Användes som fyllning i glödlampor.
Argona’uta A’rgo, zool., papperssnäcka.
Argona’uterna, gr. myt., eg. Argos sjömän,
Jason och hans följeslagare, som på
skeppet Argo (av gr. argo’s, snabb) foro till
Kolchis för att hämta det gyllene
vädursskinnet. Jfr Frixos och Helle.
A.’rgo naVis, astr., se Skeppet Argo.
Argona’vterna, se Argonauterna.
Argoni’n, kem. farm., antiseptiskt verkande
förening av silver och kasein.
A’rgos, gr. myt., se Argus.
Argot, fr. (1. argåO, tjuvspråk, gatspråk;
talesätt gängse bland utövare av samma
konst 1. yrke. — Argoti’sm, egendomlighet,
specialuttryck i ett argot-språk.
A’rgulus, zool., karplöss.
Argume’nt (lat. argume’ntum), skäl,
bevis-grund ; inkast. — Argume’ntum achille’um,
sofism, skenbart sann bevisföring. —
Ar-gumentum ad ho’minem, bevis, som stöder
sig på en motståndares enskilda
förhållanden och ej på allmänt giltiga grunder;
även handgripligt sätt att övertyga. —
Argumentum baculi’num 1. A. a ba’culo,
bevis genom användande av käppen. —
Argumentum a posterio’ri,
bevisnings-grund hämtad från erfarenheten. —
Argumentum a prio’ri, bevisningsgrund
hämtad från förnuftet. — Argumentum
pal-ma’rium 1. prima’rium, huvudbevis. —
Argumentatio’n, utveckling av ett bevis 1.
inkast, bevisföring. — Argumente’ra,
anföra skäl, göra invändningar.
A’rgus, gr. myt., los väktare, tillsatt av den
svartsjuka Hera och utrustad med 100
ögon; fig. en vaksam, pålitlig väktare. —
Argusögon, hava a., hildl.: utmärka sig
genom spänd vaksamhet, ovanlig
skarp-synthet.
A’rgus, förk. benämning på den av Olof von
Dalin 1733—34 utgivna moralisk-satiriska
veckoskriften "Then svänska Argus".
Även senare svenska tidningar ha burit
namnet.
A’rgusfasa’n, zool., en hj6n^ik^e\,Argusia’nus
a’rgus, från Bortre Indien och Sumatra.
A’rgusfjäriln, zooL, en av våra vanligaste
små dagfjärilar, Lycæ’na a’rgus, på grund
av färgen även kallad
allmännablå-vingen.
Argusia’nus a’rgus, zool, se Argusfasan.
A’rgusöga, bot., en porsvamp, Sola’nia
ano’-mala, täml. allmän å döda grenar av sälg,
björk o. s. v.
A’rgus-ögon, se Argus.
Argutie, fr. (1. argysi’), spetsfundighet;
även spetsfundiga skäl.
Argu’tus, lat., gäll, klangrik; spetsig,
fyndig; bot., skarp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
