Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Asynergi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Asynergi—Atelomyeli
137
rade. )( Pol y syndeton. —
Asynde’-tisk, med utelämnade bindeord.
Asynergi’, med., bristande samverkan mellan
funktioner, som eljest samverka, t. ex.
ögonrörelserna.
Asyneträ, handelsbenämnin,^ på ekträ från
Turkiet och Mindre Asien.
Asyngami’ (av gr. a priv. och g a’mos,
äktenskap), hot., oliktidig blomning hos skilda
individer av samma art. — Asyngami’st,
växt, som företer asyngami.
Asy^nja, se Åsynja.
Asynkro’n (av gr. a priv. och sy’nkronos,
liktidig), oliktidig.
Asynkro’n motor, elektrisk motor, driven av
växelström.
Asynodi’, gr. (av a priv. och sy’nodos,
umgänge), med., manlig oförmåga, impotens.
Asystoli’ (av gr. a priv. och systole’,
sammandragning), med., vid organiskt
hjärtfel och lungsjukdomar inträdande
försvagning i hjärtats muskel verk samhet.
A. T., förk. för Arizona-territoriet.
A. t., förk. för A. tempo, se Tempo.
At-, se även Ath-.
At 1. Att, siamesiskt skiljemynt av brons
(fordom zink) = 2,5 öre.
A. t. a., förk. (på visitkort) för att taga
avsked.
Ataba’sker, gemensamt namn på
kanadensiska indianstammar s. om eskimåområdet.
Atabe’g 1. Atabe’k, turk., furstens
uppfostrare, i Orienten en värdighet, som
motsvarade Västerlandets major domus (se
d. o.).
Ata’bulus, lat., sunnanvind.
Atacami’t, se Atakamit.
Ataga’n, dets. som jatagan (se d. o.).
Atahua’lpa 1. Atapali’ba, den siste
inkaskonungen i Peru.
A’tair 1. A’ltair, astr., en stjärna av första
storleken i stjärnbilden Örnen.
Atakami^t, miner., ett smaragdgrönt
kopparmineral i Peru, Chile och Bolivia,
uppkallat efter Atacama, en provins i Chile.
Ata’ktisk, se under Ataxi.
Ata’ktisk afasi, se Afasi.
Atala’nta 1. Atala’nte, gr. myt., en
snabb-fotad jägarinna, som efter att i
kapplöpning ha besegrat och därpå dödat flera
friare, med Afrodites hjälp övervanns av
Meilanion.
Atalarik, östgotiskt konunganamn.
Ata’lia, grekiskt kvinnonamn (av ataWs,
barnslig), ungdomlig. Se A talja.
Ata’Ija, hebr. (lat. Atha’lia), namn på
Israels enda regerande drottning;
huvudperson i den berömda tragedien "Athalie"
av Eacine.
Atama’n, se Hetman.
Ata’narik, gotiskt mansnamn.
Atanatologi’ (av gr. a priv., tha^riatos, död,
och lo’gas, lära), läran om odödligheten.
Atana’sius och sammansättningar, se
Atha-nasius.
Ata’nor, tillbyggnad på ugnar, för att
minska besväret vid dessas matning med kol.
Atapa’sker, dets. som Atabasker (se d. o.).
Ataraxi’, gr. (av a priv. och tara’ssein,
uppröra), själslugn, passionsfrihet, stoikernas
mål inom det sedliga området. Jfr
Athau-masi.
Atargatis, syr. myt., se Derketo.
Ataulf, västgotiskt mansnamn, motsvarande
det svenska A dolf.
Atavi’sm (av lat. a’tavus, farfars farfar,
plur. a’tavi, förfäder), bot. och zooL, arv
av kroppsliga 1. andliga egenskaper, som
varit utmärkande för förfäder, vilka
kunna stå långt tillbaka i tiden. Hybrida
växters benägenhet att återvända till den
urspr. typen kan anföras såsom ett
exempel på atavism. — Atavi’stisk, som beror
på atavism.
Ataxi’, gr. (av a priv. och ta’xis, ordning),
med., oordning t. ex. i hjärtats slag. —
Ataxie locomotrice, fr. (1. -i’ -tri’s),
ryggmärgstvinsot. — Ata’ktisk, gr.,
oregelmässig (t. ex. om en feber).
Atchar, se Achia.
A’te, gr. myt., zeusdotter, olycksgudinna.
Atechni’, gr. (av a priv. och te’chne, konst,
hantverk), oerfarenhet i en konst,
oskicklighet.
Atei’sm, se under följ. ord.
Atei’st (av gr. nekande a och the’os, gud),
gudsförnekare. — Atei’sm,
gudsförne-kelse. —• Atei’stisk, som förnekar Guds
tillvaro; gudlös.
Atekni’, gr. (av a priv. och te’knon, barn),
barnlöshet, kvinnlig ofruktsamhet.
Atekto’niska dalar (av gr. a priv. och
tekto-nik), geol., dets. som erosionsdalar.
Atelekta’s, Atelektasi’ 1. Atele’ktasis (av gr.
atele’s, ofullständig, och e’ktasis,
utspän-ning), med., lungornas ofullständiga
ut-spänning av luft, oftast hos nyfödda barn.
— Atelekta’tisk, ej utspänd.
A’teles, zool., släktet spindelapor, som lever
i tropiska Amerika.
Atelier, fr. (1. atelje’), se Ateljé.
Ateliers nationaux, fr. (Z. atelje’ nasionå’),
nationalverkstäder, som efter
februarirevolutionen 1848 anordnades i Paris för
de arbetslösa massorna.
Ateljé (fr. atelier), en konstnärs 1. finare
hantverkares verkstad. — Ateljé-bild,
målark., interiör från en målarateljé.
Atella’ner {lat. fa’bulæ Atella’næ, efter
staden Atella i Kampanien),
gammalitalienska folklustspel med stående
karaktärsmasker.
Atelogeni’, Atelognati’ 1. Atelogna’thia (av
gr. atele’s, ofullständig, och gna’thos,’k’àk),
med., ofullständig, utbildning av
över-resp. underkäken.
Atelokardi’, gr. (av atele’s, ofullständig, och
kardi’a, hjärta), med., hjärtats
ofullkomliga utveckling.
Atelomyeli’ (av gr. ateWs, ofullständig, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
