Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Blomsteralmanack ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blomsteralmanack—Blåbuk
201
Blomsteralmanack 1. Blomsterkalender,
almanack, som anger blomningstiden för
vissa växter.
Blomstergudinnan, se Flora.
Blomster-månad, benämning på maj månad.
Blomsterspråk, konsten att genom blommor
förtäckt meddela sig med mottagaren.
Blomsterur, ett av Linné anordnat "ur’’ av
växter, som på bestämda tider öppna och
sluta sina blommor.
Blomstrandet, geoL, dets. som Nohlit.
Blomvass, bot, se Butomus.
Blond, fr, (1. blångd), Ijushårig, med blå,
ögon och Ijuslätt hy. — Blondi’n, ljuslagt
fruntimmer.
Blonder, fr. (1. blångder), ett slags fina
sil-kesspetsar.
Blondi’n, se Blond.
Bloomeri’sm, en efter fru B 1 o o m e r i New
York uppkallad, på 1850-t. uppkommen
rörelse, som gick ut på att för kvinnorna
hävda en fömuftiprare dräkt, med mannens
som förebild. — Bloomerfst, anhängare av
denna rörelse.
Biooms, eng. {1. bloms), smältstycken,
huggna av den hopslagna smältan.
Blue books, eng. (1. bljo boks), blå böcker,
kallas på grund av sina blå omslag de
aktstycken, som i tryck föreläggas engelska
parlamentet. De motsvaras av "gula
böcker" i Frankrike, "gröna böcker" i Italien,
"röda böcker" i Österrike och Turkiet, "vita
böcker" i Tyskland. —B.Peter,"blåPeter",
signaltecknet i internationella
signalsystem. Anger fartygs avgång. — B. pills,
eng. pilulæ cæruleæ, ett i England
brukligt avföringsmedel, innehållande
metalliskt kvicksilver. — B. ribbon, eng. {1.
-ribbn), blå bandet; blåbandsförening,
förnämsta tävlingspris; högsta värdighet. —
B. ribbon army (Z. - a’mi),
blåbandsförening. Jfr Blå bandet. — Blue-stocking,
eng. (I - sto’cking), blåstrumpa (se d. o.).
— Blufsm, blåstrumpsaktighet.
Bluette, fr. (1. -ä’tt), kvickt infall; litet
teaterstycke med kvick dialog.
Bluff, eng. (urspr. ett amerikanskt kortspel),
meddelande 1. åtgörande som är avsett att
vilseleda. — Bluffa, att begagna sig av
bluffmetoder, vilseleda, lura.
Bluffs, eng. {1. blöffs), skygglappar för
hästar; amerikanskt namn på de bördiga,
låga kullar, som höja sig över prärierna.
Blu’mea, bot., tropiska växter av fam.
Com-po’sitæ. —■ B. balsami’fera, m. fL arter,
lämnar kamfer. — Blu’meakamfer, se
Borneol.
Blumen-orden {1. bio’-), ett litterärt sällskap
i Nürnberg.
Blunder, eng. (1. blö^nder), felsteg, misstag,
dum handling, "bock".
Blunk, textil, skotsk kattun.
Blus {fr. hlouse), sv. pl. Blusar, skjortlik
överklädnad; löst åtsittande, oftast rynkat
klänningsliv; sv. pl. Bluser, biljardpåse,
i vilken de gjorda bollarna falla.
Blut und Elsen, se Eisen und Blut.
Bly, kem., en av de tidigast kända och
allmännaste metallerna, som oftast
förekommer i förening med svavel, s. k. blyglans,
och i form av kol-, fosfor- 1. svavelsyrat
bly. Rent bly är mjukt, grått, glänsande
och klanglöst. — Blyaceta’t, kem.,
ättik-syrat blysalt. — Blyaceta’tpapper, kem.,
ett reagenspapper (se d. o.), som
svartfärgas av svavelväte. — Blyaska består av
bly, blyoxid och blysuboxid. — Blyazfd,
kvävesyrans blysalt. —• Blyextra’kt,
Blyättika, ättiksyrad blyoxidlösning. —
Bly-fo’lium, blyhaltig bladmetall. — Blyglans
1. Galenft, miner., den viktigaste
blymalmen, består huvudsakligen av bly och
svavel. Ofta innehåller den därjämte järn och
zink samt alltid silver. Brytes på flera
ställen i Sverige (t. ex. Sala, Falun), i
Spanien, England, m. fl. länder. —
Blyglas, blysilikat. Ingår i starkt ljusbrytande
glassorter. — Blygle’te, Bly-oxid,
biprodukt vid avdrivning av silver ur
verkbly. —• Bly ockra = mönja (se d. o.). —
Blysalva, farm., Ungue’ntum. plu’mbicum,
innehåller ister, smör, talg, vax, olivolja
och blyoxid. — Blysilika’t, se Bly glas. —
Blysocker, ättiksyrad blyoxid. —
Bly-vitrio’1 = bly sulfat. — Bly vit t, vit
målarfärg av basiskt blykarbonat. — Bly
vitt-salva, farm., Ungue’ntum hy dr a’to-
carbo-na’tis plii’mbici, består av bly vitt och
bensoeister. — Blyättiksalva, Ungue’ntum
subaceta’tis plu’mbici, beredes av vax,
olivolja och bly ättika.
Blya’nt, dets. som Blialt (se d. o.).
Blyerts 1. Grafi’t, miner., ett blygrått 1.
järnsvart, metallglänsande och avfärgande
mineral. Finns i Sverige bl. a. vid Norberg
(Västmanlands län), i Västerbotten och
Lappland. De första blyertspennorna
tillverkades i England 1664.
Blykamrar, av blyplattor uppbyggda rum,
vari svavelsyra tillverkas; {ital. pio’mbi),
ryktbara fängelserum under blytaket på
dogepalatset i Venedig.
Blüthner, berömt tyskt piano- och
flygelfabrikat.
Blå-and, dets. som Knipa.
Blå bandet = Serafimerorden; även en av
amerikanen Francis Murphy 1877 stiftad
nykterhetsförening, vars medlemmar bära
ett blått band på bröstet. Jfr vidare
Andreasorden och Blue ribbon army. —
Blå-bandi’st, medlem av nämnda förening.
Blå blomman (ty. Die blaue Blume), i tyska
folksagor namnet på ett underblomster; är
numera symbolen för romantikens dikt och
livsåskådning (efter Novalis roman
"Heinrich von Ofterdingen").
Blåbock, zool., se Hippotragus.
Blåbuk, bot., i Sydsverige allmänt namn på
odon. Se Vaccinium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
