Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bontebocken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bontebocken—Bordeaiix-viner
209
Bontebocken, zool.y en antilopart av släktet
Alcelaphus.
Bontemps {L bångta’ng), R o g e r , typen för
en godmodig, välmående fransman.
Bo’num, lat., det goda, gods. — Commu’ne
bonum, gemensam tillhörighet. —
Su’m-mum bonum, det högsta goda. — Magnum
bonum, "stor och god" (potatissort).
Bo’nus, -a, -um, lat.,god; subst.,den utdelning
1. dividend, som ett företag lämnar; den
premie 1. kursdifferens, som uppstår vid
inbetalningar av statslån efter den för
tillfället gällande kursen därå. — Bonum et
æ’quum, rätt och billigt. — Bonis auspi’ciis
1. Bonis a’vibus eg. med gott förkunnande
1. med goda fåglar (bilden är tagen från de
romerska auguriema); under goda
förebud. — Cui bo’no, lat., till vad nytta? Till
förmån för vem?
Bo’nus eve’ntus, rom. myt., grekernas
agato-de’mon, eg. god ande; en gudomlighet,
som ansågs främja jordens fruktbarhet.
Bonus Henrfcus, lat., bot., god Henrik.
Bo’nus inte’rdum do’rmi’tat Home’rus, lat.,
den gode Homerus slumrar stundom; fig.,
även stora författare hava fel.
Bon vivant, fr. (1. bångviva’ng),
goddagspilt; person, som älskar nöjen och
vällevnad.
Bon voyage, fr. (1. bång våaja’sj), lycklig
resa.
Bonz, benämning på kinesiska och japanska
präster av Buddhas religion.
Bonässla, bot., se Ballota.
Booce’rcus, zool., se Bongo.
Book-maker, eng. (1. bock me’kör),
förmedlare av vad vid kapplöpningar.
Book of common prayer, eng. (1. bock åv
kå’mön prä’ör), eg. den allmänna
bönboken, benämning på episkopalkyrkans
liturgiska handbok.
Books, eng. {1. boks), ett slags fint,
genomskinligt bomullstyg.
Boom {1. bo’m), eg. dunder, amerikansk
börsterm för häftig kursstegring 1. våldsam
reklam.
Boomera’ng 1. Bumera’ng, ett för Australiens
urinvånare egendomligt, halvmånformigt
kastvapen.
Boomer-press, boktr., kraftig press som
användes till glättning av papper efter
tryckningen, till pressning av kläde m. m.
Boo’philus, zool., en familj fästingar.
Boo’tes, gr. (eg. oxdrivare), 1. Arctophy’Iax
(Björnvaktaren), astr., en stjärnbild på n.
himlavalvet nära Karlavagnen.
Bor, kem., en metalloid, i naturen förenad
med syre till borsyra 1. borsyrade salter
(borat). Är antingen ett brungult pulver
1. glänsande kristaller (bor-diamanter).
Bor, nord. myt., Bures son.
Bora 1. Borra, ital, meteor., härjande
nord-1. nordostvind i Juliska alperna ävensom
vid stränderna av Adriatiska havet.
Bora’cha, hot., se Hevea.
14. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. 1.
Boraci’t, miner., ett mineral, som utgöres
av borsyrat salt av magnesium och
klor-magnesium.
Boragina’ceæ, Boragi’neæ, Borra gina’ceæ,
bot., växtfamilj av ordn. Nuculiferæ.
Omkr. 1,200 arter kända, mest från norra
tempererade zonen. Omkr. 15 svenska
släkten. Odlade äro bl. a. Echium,
Cer-inthe, Heliotropium, Myosotis m. fl. som
prydnadsväxter. Borago är köksväxten
"gurksallat". Officinella äro arter av
Al-kanna och Cynoglossum.
Bora’go officina’lis, bot., gurksallat, gurkört,
i s.ö. Europa odlad som köksväxt (fam.
Boraginaceæ). I Sverige tillfälligt
förvildad.
Bora mabang, infödingsspråket i Vadai.
Bora’ner, germansk folkstam som omkr. 250
e. Kr. inträngde i romerska riket.
Bora’ssus, bot., solfjäderspalm. — B.
flabelli-fo’rmis, vanlig solfjäderspalm, vinpalm,
palmyrapalm, ett av världens nyttigaste
träd, vilt och odlat. Ostindien. Av saften
beredes palm vin, "toddy", samt ett brunt
socker, "jaggarasocker". Stenfrukterna
äro ett viktigt näringsmedel. Veden är ett
utmärkt virke. Bladets fibrer föras i
handeln under namnet bassine. Ger även sago
och gummi.
Borasört, Boraste, bladen av Borago
offici-nalis (se d. o.).
Bora’t, pl. Bora’ter, kem., borsyrade salter.
Bo’rax, kem., Bibo’ras na’tricus, bor syrans
natriumsalt. — Boraxvinsten, Ta’rtarus
b or ax a’tus, ett vitt, luktlöst pulver, som
användes i medicinen såsom urindrivande
medel.
Boraxsyra, se Borsyra.
Borbeto’magus, latinska namnet på staden
Worms.
Borboria’ner, se följ. ord.
Borbori’ter 1. Borboria’ner (av gr. bo’rboros,
smuts), smädenamn på flera sekter.
Borborygmi’ (av gr. borborygmo’s, buller),
med., doft sorl, som uppstår i tarmarna,
då gas passerar genom där befintliga
vätskor.
Bord (fr. bord [Z. bår]), kant, skeppskant. —
Babord, vänstra, Styrbord, högra sidan av
ett skepp, då man vänder ansiktet mot
fören.
Bord {fr. bordure, eng. bord), herald.,
sköldkant av annan färg än det övriga vapnet.
Börda, arab., "mantel". Se Burda.
Borda’s cirkel, ett slags spegelsextant.
Bordeaux-rött (1. -då’-), kem., ett
azofärg-ämne.
Bordeaux-viner (1. -då’-), alla i franska
departementet Gironde alstrade och över
staden Bordeaux i marknaden utförda
viner. —■ Bordeaux-vätska,
besprutnings-medel för av svamp angripna växter,
bestående av kopparvitriollösning och
kalkmjölk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
