Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Brometyl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
Brometyl—Bronteum
ticum, strontiumbromid. — B. zi’nzicum,
zinkbromid.
Bromety’1, farm., ett bedövningsmedel.
Bromhomatropi’n, se Homatropinhromid.
Bromider, kem., bromvätesyrans salter.
Bromi’dia, sömnmedel, som utgör en
blandning av klor al, bromkalium, indiskt
hamp-extrakt, bolmört m. m.
Bromidro’s (av gr. hr o’mos, stank, och
hidro’s, svett), stinkande svett.
Bro’mios, gr. myt., eg. den larmande, ett
binamn till Dionysos (Backus).
Bromipfn, farm., ett oljeliknande preparat
med lugnande verkan, som uppkommer då
brom förenas med fett.
Bromi’sm, Bromi’smus, bromförgiftning.
Bromft, miner., ett gult 1. grönaktigt
mineral, bromsilver.
Bromka’dmium, kem., vid fotografering
nyttjad förening av brom och kadmium.
Bromka’lium, se Brometum kalicum.
Bromkamfer, farm., användes mot hysteri,
epilepsi, delirium och som motgift vid
strykninförgiftning.
Brom-magne’sium, kem., bromvätesyrans
magnesiumsalt.
Brom-metaller, kem., metallernas bromider.
Bromna’trium, kem., farm., verkar som
bromkalium, men mildare.
Bromofo’rm, kem., tribrommetan, en färglös
vätska, som beredes av bromalhydrat.
Användes i små doser mot kikhosta.
Bromoko’11, farm., bromgarvsyreförening
med 25 % brom, lugnande medel.
Bromo’l, farm., tribromfenol; antisepticum.
Bromoljetryck, metod att framställa
fotografiska kopior.
Bromopyri’n, farm., en bromhaltig
antipyrin-förening. Antiseptiskt antipyreticum.
Broms, zooL, se Tabanus.
Bromsdynamome’ter (av gr. dy’namis, kraft,
och metre’in, mäta), mek., apparat för
uppskattning av det mekaniska arbete,
som medelst en axel överföres från en
maskin. ,
Bromsilvergelatin-emulsion, överdrag på
plåtar, film och papper för fotografiskt
bruk.
Bromura’1, farm., fabriksnamn för ett av
bromföreningar framställt sömnmedel.
Bromus (syn. Festuca, Zerna), hot., lösta,
svingel, svenskt växtsläkte tillhörande
fam. Gramineæ. Ett stort antal arter
odlas. De torkade vipporna användas i
s. k. vinterbuketter. — B. arve’nsis,
ren-losta. — B. ine’rmis, se Zerna. — B. mollis,
se Festuca. — B. secalfnus, se Festuca.
Bromy’l, se Bromalin.
Bronchioirtis obli’terans, med., kronisk
gra-nulerande bronkit, tilltäppande de minsta
luftrören.
Bronchftis 1. Bronkft, med., inflammation i
den bronkerna (se d. o.) beklädande
slemhinnan.
Brongniarte^lla byssofdes, hot., en vid
västkusten vanlig rödalg.
Bromislava-berget, en 40 m. hög kulle i
närheten av Krakau, uppkastad till minne av
Kosciusko.
Bronkial-ekstasi’, se under Bronker.
Bro’iiker (av gr. hro’nchos, luftrör),
luftstrupens båda grenar, en till vardera
lungan. — Bronkia’1, hörande till
bronkerna. — Bronkial-avgjutning,
upphost-ningar, förgrenade i avgjutningar av
luftrören. — Bronkial-ektasi’ (av gr.
ek-te’inein, uttänja), med., utvidgning av
bronkerna. — Bronkial-katarr,
bröstkatarr = Bronchitis. — Bronkial-kramp,
astma. — Bronkial-krupp, difteri, som
brett ut sig i luftrören. — Bronkial-körtlar,
körtlar mellan luftrören. —
Bronkial-respiration, bronkiellt andningsljud. —
Bronkialutvidgning, utvidgning av
bronkerna. — Bronkie’ll, som avser bronkerna.
— Bronkofo’ni, luftrör si jud. — Bronkolft,
lungsten. — Bronkopneumoni’ (av gr.
pne^umon, lunga), lungsjukdomar. —
Bronkosko’p, redskap för undersökning av
luftrören. — Bronkosteno’s (av gr.
ste’no-sis, sammanträngning), förträngning i
luftrören. — Bronkotomi’ = Tracheotomi
(se d. o.).
Bronkio’ler, anat., de finaste
luftrörsförgre-ningarna.
Bronki’t, se Bronchitis.
Brons (av ital. hro’nzo, malm, trol. av gr.
hronte’, åska), legering av koppar och
tenn, som alltefter större 1. mindre halt
av tenn blir ljusare 1. mörkare gråbrun.
Genom tillsats av zink fås den gulaktig,
och en tillsats av bly gör legeringen vid
gjutningen mera lättflytande.
Bronse’ra, tekn., medelst bronsfärger giva
trä, gips, metall 1. andra kroppar ett
brons-artat utseende.
Bronse’rmaski’n, maskin för anbringande av
bronsfärg på papper.
Bronse’rsalt, tekn., en blandning av
antimon-klorid och olivolja, varmed järnvaror
bruneras (se d. o.).
Bronsfärger, tekn., fint fördelade
metallblandningar av olika färg.
Bronsft, mmer., mineral, huvudsakligen
sammansatt av magnesium och järnbisilikat.
Bronspulver, dets. som bronsfärg.
Bronssjukan, med., dets. som Addisons
sjukdom.
Bronstryck, färgtryck i bronsfärger.
Bronsålder, arkeol., den på stenåldern
följande kulturperiod, då man förfärdigade
verktyg, vapen, smycken m. m. av brons.
Bro’ntes, gr. myt., en cyklop, son av Uranos
och Gaia.
Bronte’um, lat., 1. Bronte’ion (av gr. hronte’,
åska), åskmaskin på grekernas och
romarnas teatrar. — Brontofobi’ (av gr. fo’bos,
fruktan), rädsla för åskan. —- Brontologi’
(av gr. Wgos, lära), läran om åskan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
