Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Enfants sans souci ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
Enfants sans souci—Engram
och brorsbarn. — Enfaiiti’n, barnslig,
pjollrig. — Bon enfant (Z. bång -), "gott
barn", snäll, oförarglig, godmodig,
okonstlad människa.
Enfants sans souci, fr. {1. angfa’ng sang
sosi’), "de sorglösa barnen", under
1400-och 1500-t. ett sällskap av unga klerker
vid justitiepalatset i Paris, vars ändamål
var att uppföra komedier, moraliteter och
sottier (narrspel).
Enfa’sström, fys., en enkel växelström.
Enfile’ra {1. angfil-, fr. en filer), träda på,
träda upp (t. ex. pärlor); beträda (en
väg); gå längs efter; krigsk.y bestryka
med kanoner. — Enfilade, fr. (Z. -la’dd),
rad av rum i en våning; krigsk., en fientlig
trupps beskjutande längs efter dess linje.
Enfin, fr. (1. angfä’ng), äntligen, omsider;
korteligen, med ett ord; må så vara.
En flagrant délit, se under Flagrera.
Enflamme’ra (1. angflamm-, fr. enflammer),
upptända, sätta i låga; upphetsa, uppreta.
Enfleurage, fr. (1. angflöra’sj), metod att
utdraga aromatiska ämnen ur blommor
vid parfymfabrikation.
Enfoncement, fr. (1. angf ångsma’ng),
målark., bakgrunden på en målning.
Enforce’ra (1. angf års-, fr. enforcir),
förstärka, göra kraftigare.
Enfume’ra (1. angfym-, fr. enfumer), röka,
nedröka.
Engage’ra {1. anggasj-, fr. engager), förmå;
förbinda, nödga; inleda; antaga i tjänst.
—• Engagerad kolonn, byggn., kolonn, som
utefter hela sin höjd är sammanvuxen
med bakomvarande mur. — Engagera sig,
förbinda sig till; antaga tjänst; inlåta sig.
— Engageant, fr. (1. -sja’ng) intagande,
förbindlig. — Engageanter (1. -sja’ngter),
ett slags vida ärmar 1. manschetter, som
fruntimren fordom (ännu på Bellmans tid)
buro. — Engagema’ng, överenskommelse,
förbindelse; ingående i tjänst; anställning;
krigsk., en mindre strid.
En gar^on, fr. (1. ang garså’ng), på
ungkarlsvis.
En garde, fr. (1. ang garrd), fäktk.,
"ställning!", ett kommandoord vid börjande
fäktning, varvid fäktarna intaga en
ställning, lämplig för både anfall och försvar.
Engastrilo’g 1. Engastrimy’t (av gr. en, uti,
gaste’r, buk, samt Wgos 1. my’thos, tal),
buktalare.
E’ngela, nysvenskt kvinnonamn (av lat.
a’ngelus, gr. a’ngelos, ängel, sändebud) =
Angelica (se under Angela).
E’ng€lbert, fornnordiskt och forntyskt
mansnamn (av lat. a’ngelus, ängel, sändebud,
och hert, lysande).
E’ngelbrecht 1. Engelbrekt, fomsvenskt
mansnamn av tyskt ursprung =
Engel-bert. Buret av den svenske frihetshjälten
E. Engelbrektsson. — Engelbrektsvisan,
fosterländsk dikt om Engelbrekt av biskop
Tomas i Strängnäs,
Engelmacherinnen, ty., änglamakerskor (se
d. o.).
Engelska sjukan, se Rachitis.
Engelska svetten, med., medeltidens sista
stora epidemi, som karakteriserades av
ymnig svettning och oemotståndlig
sömnlust.
Engelsk jord, miner., en mycket fin trippel
från Wales.
Engelskt grönt, tekn., en blandning av
schweinfurtgrönt o. a. färger.
Engelskt horn, tonk., ett träblåsinstrument,
förr kallat altohoe; en tungstämma i
större orgelverk.
Engelskt luktsalt, kem., 7ned.,
ammonium-karbonat.
Engelskt plåster 1. Mu’schplåster, med.,
Se’ricum adhæsi’vum, med vitt gelatin
be-struket siden, som nyttjas till att häfta
ihop sår m. m.
Engelskt rött, tekn., en scharlakansröd färg,
som består huvudsakligast av järnoxid.
Engelskt salt 1. Epsom-salt, med., ett
laxér-medel av svavelsyrad talkjord 1.
magnesiumsulfat.
Engelört, hot., namn på Archange’lica
sa’-tiva. Se Angelikarot.
England expects, that every man will do his
duty, eng. (Li’ngland eckspe’kts that e’veri
man oill do his dju’ti), England väntar,
att varje man skall göra sin plikt. (Amiral
Nelsons signal till engelska flottan före
slaget vid Trafalgar.)
Englergrader, mått för viskositeten hos
smörjoljor (= utströmningstiden för 200
kbcm. olja dividerad med
utströmningstiden för samma mängd vatten av 20°).
Tecknas E.
Englers viskosime’ter, anger viskositeten (se
d. o.) hos smörjoljor under vanliga
förhållanden i Englergrader (se d. o.).
English society, eng. (1. i’nglisj såsa’jti),
svensk sammanslutning av här bosatta
engelsmän o. a. som hysa intresse för
Englands kultur och språk.
Engobe’ring (Z. ang-gå-), överdragning av
ett lerkärl med ett tunt ler skikt, som döljer
föremålets naturliga färg.
Engoument, fr. (1. ang-gomma’ng),
anhopning; med., beteckning för första stadiet
av lunginflammation.
Engourde’ra, fr. (1. ang-gord-), göra stel L
känslolös, bedöva, insöva. —
Engourdisse-ment (1. -dissma’ng), lemmarnas stelnande
1. styvhet, bedövning, insövning.
Engraisserie, fr. (1. ang-grässöri’), anstalt
för gödande av slaktdjur. — Engraissö’r,
person, som har boskapsgödning till sitt
yrke.
Engra^m (av gr. en, i, och gra’mma, bokstav),
psykologisk term, som betecknar de i det
centrala nervsystemet avsatta spåren
efter sinnesintrycken, genom vilka
minnesreproduktionen av dem möjliggöres.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
