Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Etruskiskt l. Toskanskt kapitäl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
Etruskiskt 1. Toskanskt kapitäl—Eucheuma
Etru’skiskt 1. Toska’nskt kapitäl, hyggn.,
liknar det doriska, men abacus är finare och
echinus icke brett tillplattad.
Etruskologi’, vetenskapen om etruskernas
språk och kultur.
Etsa {ty. ätzen]y giva ytor av blanka
kroppar en matt beläggning genom att låta
frätmedel verka därpå; så t. ex. etsas glas
av fluorvätegas och flera metaller av
skedvatten; konstnärlig metod att sira
föremål 1. åstadkomma tryckta bildverk.
— Etsare, person, som utövar
etsningskonsten. — Etsning, konsten att medelst
syror åstadkomma fördjupningar i metall
1. glas.
Et se’mel emfssum vo’lat irrevoca’bile
ve’r-bum, lat., en gång utsläppt, flyger ordet
oåterkalleligen sin kos.
Et sic po’rro, lat., och så vidare.
Etska’Ii, kem., kaliuinhydrat. — Etsnatron,
kem., natriumhydrat.
et s. p., förk. för lat. et sic porr o, och så
vidare (o. s. v.).
Ettbladstryck, tryckalster i ett blad med
endast ena sidan tryckt, vanliga under
medeltiden och då vanligen försedda med
en träsnittsbild ur den heliga historien,
stundom med kort text.
Etternässla, hot., se Urtica.
Et tu Bru’te, lat., "även du min Brutus",
enl. traditionen Cæsars utrop, då han såg
Brutus bland sina mördare.
Étude, se Etyd. — Étudiant, fr. (1. etydia’ng),
studerande, student.
Etui ifr. étui), bestick, fodral. —
Etuisyste’-met, ett sätt att anlägga städer, tillämpat
t. ex. i Peking, där den heliga staden ligger
i kejsarstaden och kejsarstaden i
mand-schustaden.
Etwas änders, ty., någonting annat, en annan
sak.
Ety’d {fr. étude), eg. studium, forskning;
övningsstycke (i musik och teckning).
Ety’l, kem., en av kol och väte sammansatt
radikal, som förekommer i alkohol, eter m. m.
Etylaceta’t, kem., ättiketer.
Etylaldehy’d = Aldehyd (se d. o.).
Etyl-alkoho’I, se Alkohol.
Etyle’n, kem., ett vid torr destillation
uppstående kolväte, bildande en färglös gas,
som brinner i luften med lysande låga.
Etyle’ndietyleter, kem., se Acetal.
EtyIe’n-violett, tekn., ett färgämne, som
framställes ur anilinrött med
etylen-bromid.
Ety’1-eter, se Eter.
Ety’lgrönt, tekn., en grön tjärfärg av
metylviolett och etylbromid.
Ety’lnitrat, kem., salpetereter.
Etylparamidobensoesyra, kem., se Anestesin.
Etylsyreviolett, kem., se Viktoriaviolett.
Etylureta’n, farm., etylkarbaminat,
användes som sömnmedel (även för barn).
Etymologi’ (av gr. e’tymon, det verkliga, och
Wgos, lära), språkv., läran om ordens här-
ledning och ursprung; förklaring över ett
ords härledning och ursprung. —
Etymo-lo’g, forskare, som idkar etymologiens
studium. — EtymoIogise’ra, söka ett ords
härledning och urspr. betydelse. —
Etymo-Io’gisk, som angår etymologien. —
Etymo-lo’gicum ma’gnum, lat., grekisk ordbok
från 900-t. av okänd författare.
E’tymon, gr., "det sanna", språkv., ett ords
sanna härledning och urspr. betydelse.
Etzel, ty. sag., motsvarar nord. Attle,
hun-nerkonungen Attila.
Etzels hofhaltung, ty., "Etzels hov",
forn-tysk dikt tillhörande Didriksagans krets
(se d. o.).
e. u., förk. för enligt uppdrag.
Eu, kem., atomtecken för Europium.
Eu- 1. Ev-, gr. prefix, med betydelsen: lätt,
god, väl, rätt. ) ( Dys-.
Eua’n, se Ev an.
Euanale’psis, gr. (av ev, väl, och ana’lepsis,
förbättring), med., lätt 1. hastigt
tillfrisknande. — Euanale’ptisk, som lätt
tillfrisknar.
Eubasi’dii, underavdelningen
äktabasid-svampar av Basidiomycetes.
Eubiotfk (av gr. ev, väl, och hiu’n, leva),
konsten att göra livet angenämt för sig;
hälsolära. Jfr Dietetik.
Eucalypto’l, Cajeputo’l, Cineo’l, Terpa’n,
kem., fås genom destillering av
eucalyp-tusbladens (se följande ord) eteriska olja
över kalihydrat.
Eucaly’ptus, bot., gummiträd, växtsläkte av
fam. Myrta’ceæ. Utgör den övervägande
delen av Australiens skogar och är av stor
ekonomisk betydelse. — E. gIo’bulus,
febergummiträdet, ett högt träd, är ryktbart
för sin förmåga att, då det odlas i mängd,
på kort tid förvandla osunda sumptrakter
till hälsosamma orter. Odlas även i Europa.
Bladen äro rika på en starkt luktande,
flyktig olja, som är ett förträffligt
desinfektionsmedel. Av andra arter fås virke,
australisk mahogny, en art kino,
australisk kino (med orätt kallad
eucalyptusgummi, varav trädens namn)
samt manna.
Eucerfn, farm., en salvgrund av
oxikole-sterin och paraffin.
Eucharfdium, bot., kaliforniskt växtsläkte
med röda blommor av fam. Onagra’ceæ.
Odlas som prydnadsväxter.
Eucharisti’ (gr. evcharisti’a), tacksägelse;
den tacksägelse 1. lovsång, som i de första
kristna tiderna föregick åtnjutandet av
nattvarden; även begåendet av denna akt.
— Eucharistfk, läran om nattvarden. —
Eucharfstisk, som angår nattvarden.
Eucha’rius, latinskt mansnamn (av gr.
evchaWios, behaglig).
Euche’ter, eg. bedjande; benämning på
mes-salianerna (se Messalianer).
Euche’uma, bot., ett havsalgsläkte. — E. spi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
