Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Euphoribaceæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Euphorbiaceæ—Eustasius
435
inhemska arten. Övriga införda genom
människans samfärdsel. — E. pe’plus,
räv-mjölkstörel. — I Atlasbergen växer E.
resini’fera, vars torkade mjölksaft,
Eu-pMrhium, Prustkåda, är blåsdragande
och frätande. En ofta odlad växthusart
är E. sple’ndens.
Euphorbia’ceæ, bot., växtfamilj tillhörande
ordn. Trico’ccæ av de choripetala
dikotyle-donerna. Omkr. 3,500 arter kända, de flesta
tillhörande tropiska länder. Många viktiga
i människans hushållning, såsom arter av
släktena Aleuri’tes, Cro’ton, Eupho^rbia,
Mani’hot, Ri’cinus, Sipho’nica, StilWjigia
m. fl. Svenska släkten: Eupho’rbia och
Mercuria’lis.
Eupho’rbium, farm., se Euphorbia.
Euphra’sia, bot., ögontröst, växtsläkte av
fam. Scrophularia’ceæ. — E. officina’lis,
mångformig kollektivart, allmän å hedar
och ängar.
Euphrosy’ne, se Evfrosyne.
Euphufsm, se Eufuism.
Eupraxi’, gr., välgörenhet, välförhållande;
välbefinnande.
Eupyri’n, farm., ett febermedel, framställt
ur vanilin och fenetidin.
Eupyrkroft, miner., en vittrad apatit.
Eura’sier (eng. eurasians), blandras av
europé och asiat, särskilt av europeisk man
och hinduisk 1. gul kvinna.
Eu’reka, se Hevreka.
Euri’t, miner., granulit, en finkornig,
kri-stallinisk skiffrig bergart, som består av
kvarts, fältspat och glimmer. —
Eurit-porfyr, kvartsporfyr.
Eurodo’ler, kem., en grupp
kinoniminfärg-ämnen.
Eurofe’ii, farm., pulverformigt jodpreparat,
som användes vid vissa hudsjukdomar.
Euro’pa (av semit, ereb, solnedgång,
västerland), geogr., "gamla världens" minsta
världsdel; gr. myt., se Evrope. — Europé,
i Europa född person; fig., person, vilken
räknar hela denna världsdel som sitt
fädernesland. — Europeisera, göra
europeisk. — Europeisk, tillhörig Europa; fig.,
räknande hela denna världsdel som sitt
fädernesland. —• Europeiska konserten,
den politiska samhörigheten mellan de
europeiska staterna och dessas därav
betingade uppträdande.
Euro’pium, kem., grundämne, en av de
sällsynta jordmetallerna.
Euro’tium, bot., syn. Aspergillus (se d. o.).
E’urus, lat, sydostvinden.
Eury’ale, se Evryale.
Euryba’tisk 1. Euryba’t (av gr. eiiry’s, bred,
och baty’s, djup), biol., kallas en organism,
som tål starka växlingar i fråga om
vattendjupet. )( Stenobatisk (av gr.
steno’s, trång).
Eury’dice, se Evrydike.
Euryfo’tisk 1. Euryfo’t (av gr. eury’s, bred,
och fos, ljus), biol., kallas en organism.
som tål starka växlingar i
belysningsintensiteten. )( Stenofotisk (av gr.
ste-no’s, trång).
Euryhalfn (av gr. eury’s, bred, och hals,
salt), biol., kallas en organism, som tål
starka växlingar i salthalten. ) ( S t e n o
-h a 1 i’ n (av gr. steno’s, trång). Jfr
Eury-topisk.
Eury’nome, se Evrynome.
Eurysa’kes (av gr. enry’s, bred, och sa’kos,
sköld), gr. sag., son av Aias från Salamis
och den frygiska konungadottern
Tek-mæssa; en av huvudfigurerna i Runebergs
"Kungarne på Salamis".
Eurysko’p, ett av Voigtländer konstruerat
fotografiskt objektiv, som numera fått
vika för anastigmaterna (se d. o.).
Eury’stheus {gr. Eurysthe’vs), gr. myt.,
konung i Mykenai, på vars befallning
He-rakles utförde sina tolv stordåd.
Eurytml’, se Evrytmi.
Euryto’pisk 1. Euryto’p (av gr. eury’s, bred,
och to’pos, trakt), biol., kallas en
organism som tål starka växlingar i fråga om
uppehållsortens beskaffenhet i visst
avseende. )( Stenotopisk (av gr.
ste’-nos, trång). Jfr Eurybatisk, Euryfotisk,
Euryhalin, Eurytermisk.
Euryte’rmisk 1. Euryte^rm (av gr. eury’s,
bred, och te/rme, värme), biol., kallas en
organism, som tål starka växlingar i fråga
om temperaturen. )( Stenotermisk
(av gr. ste’nos, trång).
Eurytro’1, farm., ett extrakt på oxmjälte,
använt som närmedel vid svaghetstillstånd.
Eusarki’ (av gr. ev, god, och sarx, gen.
sar-ko’s, kött), med., gott hull.
Eusebia’ner 1. Semiaria’ner, anhängare av
den grekiske kyrkoläraren Eusebius av
Nikomedeia (4:e årh.), som lärde, att
Sonen ej är av samma eviga gudomsväsende
som. Fadern.
Euse’bius, mansnamn (av gr. evsebe’s, from),
fr. Eusèbe {1. ösä’b), den fromme. Namn
på "den kristna kyrkohistoriens fader",
E. Pamphilius, och på stiftaren av
euse-bianernas parti (se föreg. ord).
Eusemi’, gr., gott förebud, gott järtecken.
Eusiti’ (av gr. ev, god, och si’tos, fÖda), med.,
god matlust.
Euskaldunak, det inhemska namnet på
bas-kerna (se d. o.).
Euska’ra, se Baskiska språket.
Eusplanchni’ (av gr. ev, god, och spWnchnon,
inälvor), med., inälvornas goda
beskaffenhet.
Eusta’chius och Eusta’chia, mans- och
kvinnonamn (av gr. ev, god, och stachy’s,
ax), fruktbar. — Eusta’chiska röret {lat.
tu’ba Eusta^chii), anat., föreningskanalen
mellan örats trumhåla och svalget. Har
erhållit sitt namn efter den italienske
läkaren Eustachio (d. 1574).
Eusta’sius och Eusta’sia, fr. Eustache och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
