Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fisklim ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
Fisklim—F j äderboa
Fisklim, farm., Colla pi’scmmy husbloss, den
inre simblåshinnan av flera slags
stör-fiskar, brukas till klarande av vin och öl,
till kitt, lim m. m.
Fiskmås, zool.y se Larus.
Fisk University (Z. - jonivö’siti), amerikansk
högre undervisningsanstalt för negrer,
grundad av filantropen C. B. Fisk. — F.
jubilee singers (Z. - djobili -), kör av
negersångare från Fisk University, som på
1890-t. besökte Sverige.
Fi’skus, se under Fiscus.
Fisködlor, paleont., en grupp utdöda, fisklika
reptiler, Ichthyosa’uridæ.
Fi’ss, tonk., namnet på den med ett #
förtecknade noten f. — F. dur, den tonart, som
förtecknas med sex # och vars första ton
är fiss. — F. moll, tonart, som förtecknas
med tre # och vars första ton är fiss. —
Fississ, f, höjt med två halvtoner.
Fissi’l (fr. fissile, av lat. fi’ndere, klyva),
som låter klyva sig. — Fissilite’t,
klyvbarhet.
Fissipe’dia, zooL, lantrovdjur.
Fi’ssiss, se Fiss.
Fiss moll, se Fiss.
Fissu’r (lat. fissu’ra, spricka), med.,
sprick-formiga sår, dels i ben, dels i huden, helst
där en slemhinna övergår i ytterhud. —
Fissu’ra ani, med., spricka i stolgången. —
F. ce’rebri latera’lis 1. F. Sy’lvii, den djupa
yttre fåran mellan hjärnans tinninglob och
pannlob. — F. c. longitudina’lis, mellan
stora hjärnans två hälfter. — F. c.
trans-ve’rsa, mellan stora och lilla hjärnan.
Fi’stel {lat. fi’stula), eg. rör; ty., falsett (se
d. o.); med., rörformigt sår, som från
någon av kroppens inre delar leder till dess
yta. Dylika sårs svårläklighet beror därav
att någon vätska ofta avledes genom dem.
Jfr följ. ord. — Fistulös, fistelartad.
Ffstula, Zat., rör; med., fistel; tonk. —falsett
(se d. o.). — F. a’ni, ändtarmsfistel. —
F. denta’lis, tandfistel. — F. Iacryma’lis,
tårfistel.
Fistuli’na hepa’tica, hot., oxtungsvamp, en
förträfflig matsvamp.
Fistulo’sa, -US, lat., hot., pipig.
Fistulö’s se under Fistel.
Fit, fomsv., avljudsform till fet, sluttande
jord sträcka utmed vatten (Agne fit,
Fittja).
Fit, e7ig. (1. fitt), färdig, redo; sportt., (om
hästar i bästa möjliga träningsskick).
Fitz (av lat. fi’lius, son), gammalt
normandiskt ord, som betyder son, och begagnas
som första sammansättningsdel i engelska
namn, t. ex. Fitz-William, Fitz-Roy,
Fitz-James o. s. v. Motsvarar det skotska Mac,
det irländska O’, det orientaliska Ben;
anger även ofta oäkta härstamning från
någon kunglig, furstlig 1. annan mycket
högättad person.
Five o’clock tea, eng. (1. fajv åklå^ck ti),
eg. klockan-fem-te; en i Englands högre
societet vanlig visittimme (kl. 5 e. ni.), då
te serveras.
Fix (fr. fixe, lat. fi’xus, av fi’gere, fästa),
fast, stadig, orörlig; eldfast. — F. idé,
med., en ofta av sinnessjukdom förorsakad,
dominerande falsk föreställning. — F. luft,
kem., kolsyra. — Fixa punkter, fys.,
termometerns frys- och kokpunkt. Jfr
Fixpunkt. — Fixatio’n 1. Fixe’ring,
fästande (t. ex. av en fotografisk bild på en
beredd plåt); fastställande av priser m. m.;
förvandling i fast form. — Fixati’v,
preparat (fixersprit) för fästande av kol- 1.
blyertsteckningar på papper. — Fixatö’r,
apparat för anbringande av fixersprit på
en teckning. — Fixe’r^ fastställa,
bestämma; häfta, fästa; göra hård 1. stadig
(om flytande ämnen). — Fixe’ra någon,
skarpt betrakta någon. — Fixerat pris,
handelst., en gång för alla fastställt pris.
—• Fixite’t, stadighet, fasthet, eldfasthet.
— Fixpunkt, vanligen i berg fastslagen
metalldubb, vars höjd genom ett visst
noll-plan bestämts genom avvägning. —
Fi’xum, något fastställt, bestämt. —
Fixum sala’rium, bestämd årlig inkomst.
—• Prix fixe, fr. (1. pri ficks), handelst.,
fast, bestämt pris.
Fixity of tenure, eng. (1. fi’ksiti åv te^njur),
arrendets ouppsägbarhet. Jfr F. F. F.
Fi’xstjärnor (se Fix), astr., kallas de
himlakroppar, vilkas egen rörelse från jorden
är så föga märkbar, att de i förhållande
till varandra alltid synas intaga samma
ställning på himlavalvet. I likhet med vår
sol anses fixstjärnorna vara medelpunkter
i planetsystem.
Fixtu’rer (eng. fixtures), vissa maskindelar,
som, vid tillverkningen av gevär, utför
sådana arbeten, som annars utföras ’’för
hand".
Fixum, se under Fix.
Fja’lar, fornnordiskt mansnamn, eg.
bergsbo, fjällbo; nord. myt., namn på en jätte;
även en röd hane (tupp), omtalad i Valans
spådom. — Kung Fjalar, hjälten i en episk
dikt, av J. L. Runeberg.
Fja’lar och Ga’lar, nord. myt., två dvärgar,
som dräpte den vise Kvåse (isl. Kva’sir)
och av dennes blod beredde skaldemjödet.
Sedan Fjalar och Galar sedermera dräpt
jätten Gilling och hans maka, måste de åt
deras son Suttung som vederlag utlämna
skaldemjödet.
Fjeldstuer, no., fjällstugor, stationer vid
de vägar, som leda över norska högfjällen.
Fjo’lner, se Fjölne.
Fjolsvinn, se Fjölsvinn. — Fjolsvinnsmal, se
Fjölsvinnsmål.
Fjorgyn, nord. myt., se Fjärgyn.
Fjorsvartner, nord. myt., se Fjärsvartne.
Fjäderalun, miner., aluminiumsulfit, som
ut-vittras ur alunskiffer, stenkol o. d. i fina
kristallnålar.
Fj äderboa, se Boa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
