Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Iatropha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
606
latropha—Ichthya
Iatrotekni’k, praktisk läkekonst, spec.
sårläkekonsten.
Iatro’pha, hot.y växtsläkte av fam.
Euphor-hia’ceæ, med undersläktena Adenoro’piumy
Cnido’scolus och Cu’rcas. — I. cu’rcas
{Cu’rcas puWgans), odlas i tropikerna.
Dess brännande skarpa mjölksaft
angriper t. o. m. silver. Ur nötterna pressas en
olja, vilken verkar som krotonolja. —
I. manihot, se ManihoL — I. multiffda
(Adeworo’pmm), lämnar de förr ofFicinella
purgernötterna. — I. u’rens
{Cnido’scolus), Västindien, Sydamerika.
Mjölksaft, frukter och ur dem pressad olja
verka ytterst häftigt avförande.
Iatroso’fia, Iatrotekni’k, se under latroleptik,
ib., förk. för lat, ihi’demy på samma ställe.
Iba, bot., frukten av trädet Ma’ngo
gahone’n-sis. Brukas i Guinea till bröd.
Ibadfter, muhammedansk sekt i Algeriet,
Sansibar och Oman.
Ibanàz, ett malajspråk, som talas på
Filippinerna.
Ibea (Z. a’jbiä), av begynnelsebokstäverna i
Imperial British East Africa bildad
benämning på Brittiska Öst-Afrika.
Ibe’rien (lat, IbeWia, gr, Iberi’a)f i gamla
tiden benämning på Pyreneiska halvön. —
Ibe’rer, Pyreneiska halvöns ur-invånare;
ett f omasiatiskt folk.
Ib€’ris, bot,y flipkrage, växtsläkte tillhörande
fam. Crucfferæ, Ett stort antal arter
odlas, såsom I. ama’ra, blomkrasse,
infatt-ningsväxt med ljust violetta blommor,
I. nudica’ulis (syn. Teesdalea), sandkrasse,
även vild i Sverige, I. odora’ta,
välluktande, I. petræ’a, stenkrasse, även vild i
Sverige, I. sempervi’rens och stylo’sa,
täta, rikblommiga buskar, I. umbella’ta,
rosenkrasse, med vackra rosenfärgade
blommor, stundom förvildad.
Iberft, miner.y en omvandlad cordierit; en
zeolitart.
Ibe’rus, lat.y Ebro,
ibid., förk. för lat. ihidem (se följ. ord).
Ibi’dem, lat., därsammastädes; i samma
skrift, på samma sida.
I’bis, zool., ett släkte storkartade fåglar,
tillhörande fam. Ibi’didæ. — I. facine’Ilus och
I. religio’sa voro föremål för gudomlig
dyrkan i det gamla Egypten.
Ibisrot, farm., dets. som Altearot (se d. o.).
Ibli’s 1. Ebli’s, arab. (möjligen av gr.
dia’-bolos, djävul), muhammedanernas
benämning på djävulen. Jfr Djinni,
Ibmel, se Jubmel.
Ibn 1. Ebn, arab., son. Vanlig
sammansättningsdel i namn.
Ibne’-kelb, arab., eg. son av en hund;
muhammedanskt öknamn för de kristna, judar
m. fl.
Ibogafn, farm., en alkaloid i den i Kongo
växande Ibo’ga tabema’te. Användes mot
sömnsjuka.
Ibokaffe, se Coffea.
Fbrahim 1. Ibrahfm, arabiskt mansnamn =
Abraham (se d. o.); även en afgansk
folkstam.
Ibri’k, pers., oval vattenkanna med smal hals,
vanlig i Orienten. — Ibrikda’r, munskänk.
Ibykos’ tranor, ett uttryck, som härleder sig
från berättelsen, hur mordet på den
forn-grekiske skalden I by kos röjdes av en flock
tranor, och som betecknar ett oförutsett
uppdagande. — Die Kraniche des Ibykus,
ty., Ibykos’ tranor, namn på en dikt av den
tyske skalden Schiller.
I. C., förk. för Jesus Christus,
Ica’co, bot., de välsmakande stenfrukterna
av Chrysoba’lanus icaco, tillhörande fam.
Chrysobala’neæ, i Västindien och
Sydamerika.
Ice’lus, dets. som Artediellus (se d. o.).
Ice wool, eng. (1. ajs o’ol), dets. som
Angora-ull (se d. o.).
Ich dien {1. - din), "Jag tjänar" (en av den
engelska Bathordens deviser).
Ichne’umon, gr. (av i’chnos, spår), eg.
efter-forskare; zooL, den i Afrika levande
faraokatten, Herpe’stes ichne’umon, som hör till
skunkdj urens familj och av fornegypterna
dyrkades som helig; ett släkte bland de
parasitiska steklarna.
Ichnognomi’k (av gr. i’chnos, spår, och
gno’-sis, kunskap), konsten att uppsöka spår.
Ichnografi’ (av gr. i’chnos, spår, och gra’fein,
beskriva), spårbeskrivning;
spåravbild-ning; även plan 1. grundritning till en
byggnad. — Ichnogra’f, grund- 1.
utkast-ritare. —• Ichnografi’k, rättsmedicinsk
uppteckning av fotspårens utseende. —
Ichnogra’m, uppteckning av fotspår.
Icho’r, gr., den vätska, som man i forntiden
ansåg flyta i gudarnas ådror i st. f. blod;
med., blodvatten; var i sår. — Ichorö’s,
varig.
I. Chr., förk. för Jesus Christus.
Ichtalbfn, farm., vid äggvita bunden Ichtyol
(se d. o.).
Ichtarga’n, farm., med silver kombinerad
Ichtyol (se d. o.).
Ichtofo’rm, farm., med formaldehyd förenad
Ichtyol (se d. o.).
Ichthy’a, gr. (av ichthy’s, fisk), fiskskinn,
som begagnas till polering. — Ichthyi’sm,
fiskförgiftning. — Ichthyocenta’ur (av gr.
centaur, se d. o.), gr. myt., triton (se d. o.)
med fiskstjärt och hästfötter. —
Ichthyo-co’lla (av gr. ko’lla, lim), husbloss,
fisklim. — Ichthyodo’nt (av gr. odu’s, tand),
paleont., fossil fisktand. — Ichthyodorulft
1. rättare Ichthyodoryli’t (av gr. do’ry,
spjut), paleont., bentagg framför första
i^yg^fenan hos hajar och rockor. —
Ichthyofa’g (av gr, fage’in, äta),
fisk-ätare. — Ichthyofta’Iin (av gr, ofthalmo’s,
öga), miner., ett pärlemorglänsande
mineral. —- Ichthyografi’ (av gr, grajein,
beskriva), beskrivning över fiskarna. —
Ichthyo’l (av lat, o’leum, olja), med., en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
