Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kalila va-Dimna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kalila va-Dimna—Kalliblefaron
673
finare kattun; hos oss grövre, enfärgat
bomullstyg.
Kalfla va-Di’mna, arab., Kalila och Dimna,
ett berömt österländskt sagoverk.
Kaliofili’t, se Fakellit,
Kalisalpeter, Ka’Iisalter, se under Kali.
Ka’lium, kem., ett i förening med syre 1. klor
täml. allmänt i naturen förekommande
sil-vervitt metalliskt grundämne. —
Kalium-antimonyltartrat, kräkvinsten. Se Tartras
stibicokalicus. — Kaliumbitartrat, se
Bi-tartras kalicus. — Kaliumjodid, jodkalium
användes i fotografi och medicin. —
Kalium järncyanur, kem., gult blodlutsalt.
— Kaliumkarbonat, kolsyrat kali, pottaska
(se d. o.). — Kaliumklorat, klorsyrat kali,
brukas i medicinen mot halsfluss, i
tekniken bl. a. till tändsatser på
säkerhetständstickor. —• Kaliumnitrat = Salpeter (se
d. o.). — Kaliumpermanganat,
över-mangansyrat kali, kameleon, brukas
såsom oxidations- och blekmedel, vid
sårbehandling o. s. v. — Kaliumsalter, se
Kalisalter (under Kali).
Kalixti’ner, se Calixtiner.
Kaliyuga, sanskr., den tidsperiod, vi nu
befinna oss i, och som anses vara den sämsta
bland de fyra växlande världsåldrarna.
Kaljuscher = Koloscher (se d. o.).
Kalk {lat. ca’lix)y bägare, pokal;
altar-bägare; altarvin.
Kalk {lat. calx), kem., kalciumoxid,
fram-ställes genom glödgning av
kalciumkarbo-nat. — Kalkhydrat, släckt kalk. —
Kalk-liniment, farm., Linime’ntum ca’lcicum, en
mot brännsår använd blandning av linolja
och kalkvatten i lika delar. — Kalkljus, se
Drummonds kalkljus. — Kalksinter (av
tij. sintern, droppa), geol, en ur vatten,
som hållit kolsyrad kalk upplöst, på kemisk
väg avsatt kalkspatmassa, t. ex. droppsten.
— Kalkspat, se Kalcit. — Kalktuff,
petrogr., en oftast ljus, porös stenmassa
av kolsyrad kalk.
Kalka, den förnämsta av mongolernas
stammar.
Kalkalger, hot., vissa i havet levande alger
med rik kalkinlagring i cellväggarna.
Kalkaneodyni’ (av lat. calca’neum, häl, och
gr. ody’ne, smärta), se Talalgi.
Kalka’nt (av lat. calca’re, trampa),
orgel-trampare. — KalkantklaV, den hävstång,
genom vars nedtrampning orgelbälgen
öppnas.
Kalkas, se Kalchas.
Kalke’ra {fr. calquer, av lat. calca’re,
trampa), kopiera en teckning genom att
följa dess linjer med en penna, en pryl 1. d.
— Kalke’rpapper, Kalkerlärft,
genomskinligt papper 1. lärft, på vilket kalkeringen
utföres.
Kalkfjäll, hot., dets. som kronfjäll.
Kalkharmoto’m = Phillipsit (se d. o.).
Kalkhydral, se under Kalk.
— Ekb o hr n, 100,000 främmande ord. 1.
Kalkinfa’rkt (av lat. infarci’re, tillstoppa),
m.ed., avlagring av kalksalter i de raka
njurkanalerna.
Kalkkonkreme’nt, med., stenbildningar
(blåssten, njursten, gallsten o. s. v.) i
människokroppen, bestående av kolsyrad 1.
fosforsyrad kalk.
Kalkkrasse, boK, se Braya.
Kalklimme’nt, Kalkljus, se under Kalk.
Kalkografi’ (av gr. chalko^s, koppar, och
grajein, skriva), kopparstickarkonst; även
en samling graverade kopparplåtar jämte
avtryck. — Kalkokemi gr af i’, fotografisk
etsning.
Kalkolft, miner., ett uranmineral.
Kalkomiklil, miner., brokig kopparmalm.
Kalkonen, zooL, en tam hönsfågel, Melea’gris
galWpavo, från n. Mexiko och
angränsande Nordamerika.
Kalkopyril, miner., form av kopparkis.
Kalkosideri’t, miner., vattenhaltigt fosfat av
järn och koppar.
Kalkosfn 1. Kalkosft, miner., kopparglans
(se d. o.).
Kalkotrichft, miner., kopparblomma.
Kalkotypi’ (av gr. chalko’s, koppar, och
ty’pos, avtryck), koppartryck, varvid
bilden etsas i upphöjd form på en
kopparskiva.
Kalkoxylografi’ (av gr. chalko’s, koppar,
xy’lon, trä, och gra’fein, skriva), metod att
förbinda kopparstickskonsten med
träsnittet.
Kalksalpeter, Luftsalpeter 1. Norgesalpeter,
kalciumnitrat, ett viktigt
konstgödningsmedel, sedan det börjat framställas ur
luftens kväve enl. metod av Birkeland och
Eyde.
Kalksfnter, Kalkspat och Kalktuff, se under
Kalk.
Kalkspat, se Kalcit.
Kalksten, petrogr., kristallinisk, kornig till
tät bergart av kolsyrad kalk.
Kalkterapi’, med., användning av
kalciumföreningar som läkemedel, t. ex. vid
bensjukdomar.
Kalktrav, hot., se Arabis.
Kalktuff, petrogr., porös massa av kolsyrad
kalk, vanligen genomsatt av fossila
växtlämningar.
Kalkull 1. Skinnull, i garverier vid
fårhuds-beredning erhållen kalkblandad ull, som
användes till grova vävnader.
Kalku’ttahampa = Jute (se d. o.).
Kalkväxter, hot., växter som endast
förekomma å kalkhaltig mark.
Kalkyl (av lat. ca’lculus, liten sten),
räkning, beräkning, överslag. —
Kalkyla-tio’nsbok, handelst., bok, vari kalkyler
upprättas. — Kalkyle’ra, räkna, beräkna.
Kalla, se Calla palustris.
Kalla’h 1. Kalle, hehr., brud.
Kallail, miner., turkos (se d. o.).
Kallgräs, hot., se Scheuzeria.
Kallible’faron, gr. (av ka’Hos, skönhet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
