Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kassera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
690
Kassera—Kastor
gul färg av blyoxiklorid. — Kasselmans
grönt, grön färg, bestående av basiskt
kopparsulfat.
Kasse’ra {fr. casser, ital cassera, av lat
quassare, häftigt skaka), eg. slå sönder;
ogilla; förklara ogiltig; upphäva. )(
Approbera. — Kassa^bel, som bör
kasseras, obrukbar. — Kassatio’n (fr.
cassation), jur., upphävande av en dom,
utan att denna samtidigt ersättes av en
annan; krig sk., förklarande av manskaps,
hästars 1. persedlars olämplighet för vid.
användning. — Kassationsdomstol, i
Frankrike överdomstol, som kan upphäva,
men ej ändra underdomstolarnas utslag. —
Kassationsmönstring, krigsk., mönstring,
varvid manskap, hästar och persedlar
undergå kassation (se ovan).
Kasse^tt {fr. cassette), skrin, schatull;
hyggn.y fördjupat, rätlinigt fält i ett tak
1. på någon annan byggnadsdel; fotogr.,
magasin för plåtar och films.
Kassettbreven {eng. casket letters), vissa
brev, som Maria Stuart påstås ha skrivit
till Bothwell och som utgjorde
huvudbeviset för hennes medskuld i Darnleys mord.
Kasse’ttel, kapsel av eldfast lera, vari porslin
inneslutes vid bränningen.
Ka’ssia, se Cassia. — Kassiabaljor, se Cassia
fistula. — Kassiabark, bot., fås av en
varietet av det äkta kanelträdet,
Cinna-mo’mum ceyWnicum, och brukas som
krydda. — Kassiaolja, se Kanelolja.
Kassi’d, metr., en diktform, som tillhör den
persiska poesien. Den är lik en ghasel (se
Ghaseler), men har ett större antal strofer.
Se Kasida.
Kassine’tt, ett kläde liknande halvylletyg,
som på rätsidan är glatt.
Kassini’t, miner., barythaltig ortoklas,
förekommande som mekanisk inlagring i albit.
Kassiope’ia {lat. Cassiope’a), gr. myt.,
An&ro-medas moder; astr., se Cassiopea.
Kassfter, folkstam av outredd härkomst som
under 18 :e årh. f. Kr. invandrade i
Baby-lonien. — Kassi’tskrift, ett slags kilskrift.
Kassiteri’n, gr., en metallblandning.
Kassiteri’t, miner., tennmalm, består av
tennoxid och har vanligen form av glänsande
kristaller.
Kassona’d {fr. cassonade), renat
kolonial-råsocker.
Kassu’ber, de forna vendernas avkomlingar i
n.ö. Pommern.
Kassu’mba, ostindisk safflor (se d. o.).
Kassu’n {fr. caisson, kista), sänkkista,
anordning vid byggnadsarbeten under
vatten, bestående i en vanligen fyrkantig,
upptill öppen låda på vars botten
mur-ningsarbeten utföres. Den sjunker härvid,
men väggarna påbyggas efter hand, så att
den slutligen kommer att vila på den i
förväg avjämnade bottnen. Då arbetet är
avslutat uppdrages kasunen (utan botten).
Kassö’r, se under Kassa.
Kast (av port. casta, släkte, ras, av lat,
ca’stus, kysk), benämning på ärftliga
rang- och yrkesklasser (hos hinduerna);
ståndsklass i allm.; även låda för
förvaring av tryckstilar (sättkast). —
Kast-anda, skråanda; ett stånds strävan att
avsöndra sig och fasthålla vid sina
privilegier.
Kastagne’tter, se Kastanjetter.
Kasta’l (förvrängning av Kastell, se d. o.),,
tornlik, oftast fyrkantig försvarsbyggnad
vid många, särskilt gotländska,
medeltidskyrkor.
Kasta’lia {gr. KastaWa), gr. myt., en på
Par-nassos belägen, åt Apollon och muserna
(se Muser) helgad källa, vars vatten
ansågs skänka skaldegåva.
Kastalfder {lat. Casta’lides), gr. myt., efter
källan Kastalia (se föreg. ord) bildad
benämning på muserna (se Muser).
Kasta’nje, hot., äkta kastanje, Casta’nea
ve’sca, tillhörande fam. CupuWferæ, växer
vild i s. Europa och odlas i mell. Europa
som ett prydnadsträd. Dess välsmakande
frukter, mörkbruna nötter, utgöra ett
förträffligt näringsmedel. — Hästkastanjen,.
æscuIus hippoca’stanum, tillhörande fam.
Sapinda’ceæ, ett hos oss allmänt träd med
sjufingrade blad och präktiga vita,
röd-och gulfläckiga blommor, men ej ätbara
frukter.
Kastanje’tter {sp. castane’tas), ett
skaller-instrument av trä, som brukas i spanska
och napolitanska danser.
Kaste’ll {lat. caste’llum, av ca’strum, borg),
fästningsverk, borg, slott; sjöv., i
forntiden en byggnad för-1. akter ut på fartyg.
— Kastella’n {fr. chdtelain, av lat.
castel-la’nus), förr befälhavare på ett kastell,
borggreve, borgfogde, slottshövitsman; nu
slottsvaktmästare. — Kastellani’, en
ka-stellans verksamhetsområde.
Ka’sten, trol. tyskt mansnamn (av lat.
ca’stus, kysk).
Kastige’ra {lat. castiga’re), tukta, aga. —
Kastigatio’n, tukt, aga; botövning.
Kastite’t {lat. ca’stitas), kyskhet, renhet.
Kastlöser, hot., se Adonis.
Kastning, veter., fostrets avgång före slutet
av dräktighetsperioden. — Infektiös K.^
orsakas av bakterier som införas i
livmodern genom matsmältnings- 1.
könsorganen. — Sporadisk K., förorsakas av
yttre våld, förkylning, överansträngning,
olämpligt foder m. m.
Kasto’r {gr. ka’stor), bäver; bäverhår, som
nyttjas till hattar {kastorhattar) m. m.
(oäkta kastör är hår av andra djur, såsom
utter, hare o. s. v.); miner., kristalliserad
petalit (se d, o,). — Kast or garn, av fin ull
tvinnat, flertrådigt garn till
tapisseri-arbeten. — Kastorhandskar, handskar av
sämskad renhud, hjortläder o. s. v. —
Kastori’n, se Castorin (under Castoreum).
— Kastorolja, /arm., ricinolja (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
