Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kohibera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kohibera—Koksalt
713
kraft, varigenom en kropps molekyler (se
Molekyl) hänga tillsammans. Jfr Adhesion,
— Kohesi’v, som åstadkommer kohesion.
Kohibe’ra (lat cohihe’re, av lat, con,
tillsammans med, och habe’re, hava, hålla), hålla
tillbaka, hejda. — Kohibitio’n,
tillbakahållande, tyglande; förbud.
Koh-i-noor, ind. (1. -no’r), eg. ljusberget;
benämning på en ryktbar diamant i brittiska
kronan.
Kohlhaas, Mikael, berömd roman av H,
von Kleist, som handlar om en intressant
person från reformationstiden.
Koho’mbaolja, se Margosaolja.
Kolio’rt (lat. co’hors), krigsk., hos de gamla
romarna tiondedelen av en legion (se
d. o.); trupp, skara.
Kohä’rer 1. Branlys rör, av Branly
konstruerat instrument för påvisande av elektriska
vågor. Användes förr som
mottagningsapparat vid telegrafering utan tråd.
Kol, fi. myt., morgonrodnadens gud.
Koilanagly’fer (av gr. koi^los, urholkad, och
OMaglyfe’, basrelief, se d. o.), ett slags hos
de gamla egyptierna och i den äldre
romanska konsten brukliga låga reliefer med
fördjupade konturer.
Koilometri’ (av gr. koi’los, urholkad, och
metre’in, mäta), läran om mätande av
rymder, kärl o. d.
Koincide’ra (av lat. con, tillsammans med,
och inci’derey nedfalla, inträffa), falla in
på samma punkter, sammanträffa,
sammanfalla. — Koincide’ns,
sammanträffande, sammanfallande; geom., egenskaper
hos ytor och solida figurer att på alla
punkter sammanfalla. — Koincide’nt,
sammanfallande, överensstämmande.
Koino’bion, se under Laura. Jfr Cenobiter.
Koinobfter, se Cenobiter.
Koinvestitu’r (av lat. con, med, och
investi-tu’ra, investitur [se d. o.]), samtidigt
insättande av flera personer i länsrätt till
delar av samma gods.
Ko’ios, gr. myt., en titan (se Titaner).
Koir, se Coir.
Ko’iska tyger, mycket tunna, nästan
genomskinliga sidentyger, som under forntidens
slut vävdes på ön Kos.
Ko’itar, fi. myt., morgonrodnadens gudinna.
Koj {holl. kooi), sjöv., ett avlångt fyrkantigt
segelduksstycke med däri fäst madrass,
vilket upphängt brukas som bädd å fartyg.
Väggfasta bäddar kallas fasta kojer. —
Kojbeslagare, menig man, som ombestyr
upphängning och nedtagning m. m. av
befälets kojer. — Slingerkoj, långskeppsbädd
av en järnram med madrass, rörlig kring
två järntappar.
Kojba’l€r, ett sibiriskt folk.
Ko’ka, se Coca. — Kokai’n, farm., en av
bladen av Coca (se d. o.) framställd alkaloid,
som stärker och livar, framkallar lokal
anestesi (se d. o.) och verkar utvidgande
på pupillen. — Kokainhydroklorfd, farm.,
den form i vilken kokain medicinskt
användes. — Kokaini’sm, kronisk
kokainförgift-ning. — Kokaini’st, person, som hemfallit
åt kokainbegär.
Kokabusken, bot., se Erythroxylon.
Kokai’n, Kokaini’sm, se under Koka.
Kokard (fr. cocarde),en vanligen rund
bandrosett i ett lands nationalfärger, vilken
bäres på huvudbonaden.
Koke’tt (hårt k; fr. coquet, fem. coquette, av
coq, tupp), behagsjuk, erövringslysten;
tillgjord; nätt, prydlig (om saker); subst,
behags juk kvinna. — Kokette’ra (fr.
coqueter), eg. gala som en tupp; söka
behaga 1. väcka uppseende genom
konstgrepp. — Koketteri’ (fr. coquetterie),
behagsjuka, tillgjordhet.
Koki’ll (hårt k; fr. coquille, av lat.
conchy’-lium, mussla), en tackjärnsform, i vilken
smälta metaller gjutas. — Kokillhärdning,
den härdning som i kokiller gjutet
tackjärn erhåller.
Kokker, numera gängse stavningsform för
kocker (bakterier).
Kokkoli’t, miner., ett av kalk- och talk jord
samt järnoxidul bestående bisilikat. —
Kokkoli’tkalk, geol., jordartad kalksten,
bestående av mikroskopiskt små
kalkplattor bildade i hudskiktet av Kokkolitof
orider, ett slags flagellater (se d. o.).
Kokoja, färgade kinesiska sävmattor, som
begagnas vid försändning av varor.
Koko’ng (fr. cocon, av coque, äggskal), den
hylsa, i vilken vissa, till förpuppning
färdiga fjärilslarver spinna in sig. Till
kokongspinnarna höra Bo’mhyx mo’ri,
mullbärsspinnaren (vars larv kallas
silkesmasken) och Satu’rnia pe’rnyi m. fl., av
vilkas kokonger fås silke.
Kokoschnik, ry., se Kakoschnik.
Ko’kosmjölk, Ko’kosnöt, Ko’kosolja m. fl., se
följ. ord.
Ko’kospalmen, bot., Co’cos nucijera, är
allmän i’ ekvatorialtrakten. Dess frukter,
kokosnötterna, äro äggrunda och av ett
barnhuvuds storlek samt innehålla en
välsmakande vätska, ’’kokosmjölk’’.
Produkter av kokospalmen äro bl. a. palmsocker
1. jag g ery socker, palmvin och kokosnötolja.
— Kokose’ter, konstgjord konjaksolja,
framställd av kokosfett. — Kokosfiber,
Kokoståga = Coir (se d. o.).
Koko’tt, se Cocotte.
Kokraträ, den mycket hårda veden av det
ostindiska, till Amerika införda trädet
Lepi-dosta’chys Roxbu’rghii. Användes till
musikinstrument.
Koks (eng. cokes 1. coaks), tekn., det
kolhal-tiga, metallglänsande och porösa ämne,
som återstår av stenkol, sedan dettas
flyktiga beståndsdelar blivit utdrivna medelst
värme. Brukas som bränsle. — Koksa,
torrdestillera stenkol; övergå till koks.
Koksalt, kem., Sal commu’ne 1. culina’re,
klornatrium 1. natriumklorid, förekommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
