Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Le congrès danse, mais il ne marche pas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
782
Le congrès danse, mais il ne marche pas—Legat
tio, läxa), läxa; lektion; övningsstycke
(särskilt 1 musik).
Le congrès danse, mais il ne marche pas, fr.
(1. lö kånggrä’ dangs, mä’sill nö marsj pa),
"kongressen dansar, men kommer ej ur
fläcken", hertigens av Ligny omdöme om
Wienkongressens många festligheter men
till en början klena arbetsresultat.
Lecteur, fr. (1. iektö’r), lektör, läsare. —
Avis au lecteur, se under Avis.
Lecti’ca, lat. (av le’ctus, bädd), bärstol. —
Lectica’rius, pl. -a’rii, bärstolsbärare.
Le’ctio, lat.y läsning; i den äldre kristna
kyrkan till gudstjänsten hörande uppläsning
av stycken ur den heliga skrift. —
Lectio-na’rium, evangeliebok, ur lectio uppkomna
liturgiska handböcker med
söndagstexterna.
Lectiste’rnium, lat., eg. bord-soffbäddning;
gudamåltid hos de gamla romarna,
varvid präktiga rätter framsattes för
gudarnas å soffor framför bord placerade
bilder.
Le’ctor, lat., uppläsare, särskilt av Lectio
(se d. o.).
Lecto’rium, lat. (av Wgere, läsa), en pulpet
av trä, varifrån evangelium och episteln
lästes i den gammalkristna kyrkan. Den
ersattes senare av ambonerna (se
Am-boner).
Le’ctrix, lat., uppläserska, särskilt i
Birgit-tinerklostren.
Lecturer, eng. {1. lä’ktjörö), föreläsare,
lärare vid engelska universitet som uppbär
arvode men ej tillhör akademiska senaten;
föreläsare vid colleges i Oxford och
Cambridge.
Lecy’this, bot., trädsläkte av fam. Myrta’ceæ
i tropiska Amerika. Den mycket hårda,
tunga och täta veden ger ett utmärkt
skepps- och kajbyggnadsvirke, Kakaralli.
Nötterna, sapucajanötter, ätas
allmänt. — L. ama’ra, lämnar ett virke kallat
Amnaträ.
Le’da, gr. sag., den spartanske konungen
Tyndareus’ gemål, moder till
Klytaim-nestra, Kastor, Polydeukes och Helena.
De tre sistnämndas fader var Zeus, som
i svangestalt besökte Leda.
Le’da, astr., en av småplaneterna.
Lede’ra {lat. lædere), såra, skada;
förolämpa, förfördela.
Ledfossil, geoL, fossil, som endast
förekomma i vissa geologiska system eller lager
och därför kunna ge ledning vid
bestämmandet av dessa lagers relativa ålder.
Ledgräs, bot., se Hippuris.
Leding 1. Ledung (isl. leidangr), fordom i
Skandinavien krigstjänst till sjöss. —
Le-dingslame 1. Ledungslame, en de år, då
leding ej påbjöds, till konungen erlagd
skatt, som senare blev beständig.
Ledita’msyra, kem., ett garvämne i
skvatt-ram. Se Ledum.
Ledmotiv (ty. Leitmotiv), tonk., ett flera
gånger upprepat, för ett begrepp, en
personlighet eller en situation karakteristiskt
motiv. Ledmotivet har använts
förnämligast av den tyske kompositören Richard
Wagner.
Ledresektio’n (av lat. rese’ctio, bortskära),
kir., avmejsling i en led av sjukligt
förändrade benändar (vilka sedan växa
ihop).
Ledsyn, med., minskad synförmåga, som
dock möjliggör vägledning.
Le’dum palu’stre, bot., skvattram,
skogskärrväxt, tillhörande fam. Erica’ceæ,
allmän i hela Sverige. Avkok på de
blommande årsskotten verkar exciterande och
narkotiskt.
Ledung och Ledungslame, se Leding och
Ledingslame.
Ledvang, se Levang.
Lefaucheux (Z. löfåsjö’), fransk konstruktör
av ett på sin tid mycket omtyckt
jaktgevär samt en revolver.
Le feu sacré, se under Feu.
Leffelanden (av ty. Löffel, sked), zooL, ett
namn på skedanden.
Leg., tonk., förk. för legato (se d. o.), och
legitimerad (se d. o.).
Lega’bile, ital., tonk., bundet.
Legal (fr. légal, av lat. lex, lag), laglig,
lagenlig. — Legalise’ra, förklara för
lag-gill, göra laglig. — Lega’liter, lat., på
lagligt sätt, lagenligt.’ — Legalite’t,
laglighet, laggillhet.
Legala annonser, sådana kungörelser,
meddelanden m. m., som enligt lag 1. föreskrift
skola offentliggöras i Post- och
Inrikestidningar, ortstidning eller bådadera.
Legali^ster, det författningstrogna partiet i
Venezuela på 1890-talet.
Lega’lservitu’t, jur., lagstadgad begränsning
av ägares rådighet över fast egendom,
t. ex. genom byggnadsstadgan.
Legal tender, eng. (L li’gål te’ndör),
sedlarnas egenskap av lagligt betalningsmedel.
Leg. apotekare, förk. för legitimerad
apotekare, se under Apotek.
Lega’t {lat. lega’tum), förordnande,
stiftelse eller gåva genom testamente. —
Le-gata’rie 1. Legatä’r {lat. legata’rius, fr.
légataire), person, som fått ett legat. —
Lega’tor, person som gjort ett legat.
Lega’t {lat. leg a’tus), utskickad; hos de
gamla romarna: ett statens sändebud;
biträde åt fältherrar och ståthållare;
kejserlig ställföreträdare i vissa provinser;
nu med särskilt uppdrag försett påvligt
sändebud (jfr Nuntie); påvens ombud i
den forna Kyrkostatens provinser. —
Le-ga’tus a la’tere, eg. sändebud från påvens
sida; legat (se ovan). — Legatus
perpe’-tuus, "ständigt sändebud", för längre tid
ackrediterat sändebud, i motsats till
diplomat i tillfällig beskickning. — Legatio’n
{fr. legation), alla vid en diplomatisk
beskickning anställda personer; en sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
