Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lumbini ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
812
Lumbini—Luo j a
Lumbi’ni, ind, relig.y Buddhas mormor; den
lund i vilken Buddha föddes.
Lumbrica’lis, lat.^ masklik. — Lumbricofdes,
daggmasklik.
Lu’mbus, lat.y länd. — Lumba’l, som angår
länderna. — Lumba’lpunktio’n, instick
mellan ländkotorna i ryggmärgskanalen
nedanför ryggmärgens slut för uttappande
av cerebrospinalvätska (se d. o.) 1.
inspru-tande av bedövningsmedel.
Lu’men, lat,, ljus; ljusöppning; snille; anat.,
ihåligt rum i körtlar, kärl o. d.; astr,, en
av småplaneterna. — Lumenme’ter, fys.,
fotometer (se d. o.). — Lumen mu’ndi,
världens ljus. — Luminö’s, ljus, klar;
upplyst; förträfflig.
Lu’mier, söta citroner med tjockt skal och
sött, gult eller rödgult kött.
Lumina’1, farm., fenyletylbarbitursyra, ett
sömnmedel.
Luminesce’ns (av lat. lu’men, ljus, 1. -sje’ns),
fys., ljusstrålning, som ej framkallas av
hög temperatur. — FotoIuminesce’ns,
framkallas av bestrålning och omfattar
fluorescens och fosforescens (se d. o.). —
TriboIuminesce’ns, framkallas av gnidning
1. sönderstötning. — Kemisk luminesce’ns,
framkallas av kemiska reaktioner, ex.
biologisk fosforescens. —
Elektrolumine-sce’ns, uppstår vid elektriska urladdningar.
Luminice’ller, en art pomeransliknande
citroner.
Luminisce’ns, rättare Luminescens (se d. o.).
Luminö’s, se under Lumen.
Lummer, hot., se Lycopodium.
Lump, ty., stackare. — Nur die Lumpe sind
bescheiden, endast stackare äro
blygsamma {Goethe).
Lumpacivagabu’ndus (av ty. Lump,
stackare, och lat. vagahu’ndus,
kringströvande), lösdrivare.
Lumpe’nus, zool., långebarn, ett släkte
slemfiskar.
Lumpfisk, zool., ett namn på s t e n b i t.
Lumpsocker (av eng. lump, klump), kem.,
socker, berett av moderluten till
meliss-socker (se d. o.).
Lumpull, konstgjord ull. Se Mungo och
Shoddy.
Luna, järnbeslagen sparre, använd som
hävstång vid stenbrytning.
Lu’na, lat., måne; alkem., silver; rom. myt.,
månens gudinna (se Selene). — Luna’r- 1.
Luna’risk, astr., som angår månen. —
Lunardistans, måndistans, månens
vinkelavstånd från vissa stjärnor. — Luna’rium,
en apparat, som visar månens gång kring
jorden. — Luiia’tikus 1. Lunambulfst, med.,
sömngångare. — Luna’ticus mo’rbus,
sömnvandring; fallandesot. — Luna’tisk,
som är beroende av månen;
månadsrasande. — Lunatio’ii, månskifte.
Luna’ria, bot., växtsläkte, tillhörande fam.
Cruci feræ. — L. a’mma 1. L. bie’nnis,
judaspenning, peterspenning, vacker pryd-
nadsväxt från mell. Europa. — L.
redi-vi’va 1. L. odora’ta, månviol, silverblad,
ofta odlad, välluktande svensk växt med
gråblå eller blekvioletta blommor.
Luna’rium, se under Luna.
Luna’rius, -a, lat., hot., månlik. — Lu’nula,
hot., liten måne.
Luna’tikus, Lunation, se under Luna.
Lunch, eng. {1. lönnsj) 1. Luncheon {1.
lönnsjn), eg. brödbit, gaffelbit; lätt
måltid, mellanmål mellan frukosten och
middagen. — Quick-lunch {1. koi’ck -), lunch
av färdiglagade rätter, som snabbt kunna
serveras och förtäras.
Lunda’nis, hot., se Pimpinella. —
Lundbräs-ma, hot., se Cardamine. — Lundgröe, hot.,
se Poa. — Lundnagelört, hot., se Draha. —
Lundvia’1, hot., se Lathyrus. — Lund vi va,
hot., se Primula.
Lune de miel, fr. (1. lynn dö mie’ll), eg.
honungsmåne; smekmånad.
Lunel, fr. {1. lyne’11), ett sött franskt vin.
Lune’tt 1. Lyne’tt (fr. lunette, dimin. av lune,
måne), synglas; hyggn., runt eller
halv-månformigt fönster; halvmånformigt fält
över en dörr eller ett fönster; hefästn.,
försvarsverk av två halvmånformiga
för-skansningar.
Lunga’si, negerstam i Kamerun.
Lungauerboskap, skäckig bergsras i
Salzburg.
Lunglav, Lungmossa, hot., en på stenar och
stubbar växande, bladlikt utbredd lav,
Sti’cta pulmona’ria. Användes förr som
husmedicin mot förkylning.
Lungprov, med., i rättsmedicinskt syfte
anställt prov för att utröna, om ett nyfött,
dött barn levat och andats eller ej. I förra
fallet flyter nämligen dess lunga vanligen
på vatten, i senare fallet sjunker den
oftast.
Lungrot, hot., se Chenopodium.
Lungsten 1. Bronkoli’t, med., en
konkre-mentbildning i lungan.
Lung-tsiian-yao, kem., se Seladonporslin.
Lungört, hot., se Pulmonaria.
L’union fait la force, fr. (1. lyniå’ng fä la
fårs), "endräkt gör styrka", devis på
belgiska vapnet och Leopoldsorden.
L’union internationale de droit pénal, fr. (1.
lyniå’ng ängternasiåna’ll dö dråa’ pena’ll),
internationella kriminalistföreningen,
undersöker vetenskapligt brottsligheten och
därmed sammanhängande förhållanden.
Lu’nkentus, en svensk folkbok, vars första
upplaga utgavs 1785.
Lunnefågel, zool., se Fratercula.
Lunnkälke, kort släpkälke för timmer.
Lu’nula, lat. {dimin. av lu’na, måne), eg.
liten måne; anat., den vita, halvrunda
fläcken vid nagelroten.
Luo’gotene’nte, ital., ståthållare,
ställföreträdare.
Luo’ja, fi. myt., skapare, gud. Jfr Jumala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
