Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Madagasser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Madagasser—Maestro
819
Madaga^sser 1. Madega’sser = Malagasi (se
d. o.).
Madaga’ssiska Malagassiska språket (se
d. o.).
Mada’m, se följ. ord.
Madame, fr. (1. mada’min), pL Mesdames
(1. mäda’mm), min fru, fru, i Frankrike
fordom titel för gifta adliga kvinnor,
numera för varje gift kvinna. Under
bourbonernas tid företrädesvis benämning på
franske konungens äldsta dotter. Hos oss
kallades förr särskilt arbetarhustrur
madam.
Madapola’m, fr., ett slags bomullstyg,
uppkallat efter en indisk by med samma namn.
Madaro’sis, gr. (av madaro’s, skallig), med.,
hårets (särskilt ögonhårens) avfallande;
den därav orsakade kalheten.
Mada’ska (bildat av madame, se d. o.), ett
av den svenske skriftställaren August
Blanche skapat ord med betydelsen
underhållet fruntimmer.
Madd, bot., se Sherardia.
Madder-akka, fi. myt., djurens och
människornas upphov.
Madega’sser = Malagasi (se d. o.).
Madega’ssiska = Malegassiska språket (se
d. o.).
Made in Germany, se under Germany.
Made’ira, port. (sp. Madeira) 1. Madeiravin,
på ön Madeira berett förträffligt vin.
Madeiramahogny, dets. som Avocatoträ (se
d. o.).
Madelaine (1. -ölä^n), franskt kvinnonamn
= Magdalena (se d. o.).
Madeleintid {1. madlä’n-), fr. E’poque
mag-daWnienne, arkeoL, benämning på sista
avdelningen av den äldre stenåldern i
Europa (efter Madeleinegrottan i Tursac,
Dordogne, Frankrike).
Madelon (Z. madölå’ng), franskt
kvinnonamn, diminutiv av Madelaine (se d. o.).
Namn på en populär fransk krigsvisa
under världskriget.
Madelonette, fr. {1. -ölånä’tt), glädjeflicka,
som i ett kloster gör bot för sina synder.
— Madelonettes {1. -ätt), pL, i Paris
tukthus för kvinnor (fordom kloster för
botfärdiga lösaktiga kvinnor);
magdalenanunnor (se d. o.).
Mademoiselle, pl. Mesdemoiselles, fr. {1.
madömåasä’ll, mädömåasä’il), fröken, i
Frankrike förr titel för ogifta adliga
kvinnor, nu för ogifta kvinnor i allmänhet.
Under bourbonernas tid företrädesvis
benämning på äldsta dottern till franske
konungens äldste broder. Hos oss förr under
formen mamsell titel för alla ogifta damer
av ofrälse stånd.
Madeira, se Madeira.
Mader-akka = Madder-akka (se d. o.).
Made’sis —Madarosis (se d. o.).
Ma’dhvasekten 1.
Brahmasamprada’yinsek-ten, en sydindisk vishnuitisk sekt.
Madi, ett centralafrikanskt negerfolk.
Ma’diaolja, fås av fröna av den i Chile
inhemska Ma’dia sati’va, tillhörande fam.
Compo’sitæ. Brukas mest för tekniska
ändamål. — Madiakakor, tillverkas av
pressrester av madiafrön. Användas som
gödfoder men innehålla giftämnen.
Madiaran {1. -ra’ng), ett starkt, fylligt
rödvin från franska dep. Hautes-Pyrenées.
Ma’didans, lat., fuktande.
Ma’didus, lat., hot., fuktig.
Madja’rer, se Magyarer.
Madoere’siska språket {1. -dur-),
malajsk-polynesiskt språk, som talas på ön
Ma-doera (Nederl. Ind.).
Mado’nna, ital. (av ma, min, och do’nna, lat.
do’mina, fru), eg. min fru; brukas blott
som benämning på den heliga Jungfrun.
— Madonnabild, en bild av Jungfru Maria,
vanligen med Jesusbarnet.
Madra, bot., se Asperula och Sherardia.
Madra’s, ett slags halvsiden.
Madrashampa, se Sunn.
Madrasmyrobala’ner, bot., se Myrobalaner.
Ma’drasrädisa, bot., se Raphanus.
Madrass {mlat. matra’tium, fr. matelas, ty.
Matratze), sängunderlag. —
Madrass-sutu’r, med., fortlöpande söm.
Madrepo’ra, zooL, ett korallsläkte, varav
korallreven till stor del bestå. —
Madrepo’r-mönster, en glassort med korallknoppar i
mönstret.
Madrepo’rplåt, Madrepo’rskiva, zooL,
genomborrad kalkskiva å hudytan hos
tagghu-dingarna, genom vilken vattnet strömmar
in i deras ambulakralsystem (se d. o.).
Madriga’1 (ital. madrigale), eg. herdedikt;
kort lyriskt skaldestycke av erotiskt
innehåll; tonk., förr ett slags konstsång.
Madrilena, sp. (t. madrilé’nja), dansk., en
spansk nationaldans.
Madrör, bot., se Calamagrostis.
Madu’rafot 1. Myceto’ma, med., ett slags
benröta i foten, gängse företrädesvis i Madura
i Indien. Jfr Chionyphe Carteri.
Madure’siska språket, se Madoeresiska
språket.
Madu’ro, sp., eg. mogen; benämning på
mörka cigarrer; även ett slags starkt
portvin.
Madu’sa (förvridning av Medu’sa, se d. o.),
svenskt allmogeuttryck, som betecknar en
tjock och ful 1. argsint kvinna.
Maestà, ital. (1. majsta’), eg. majestät;
beteckning i konsten av den på en tron
sittande frälsaren 1. madonnan.
Maesto’so, ital. (1. majstå’så), tonk.,
majestätiskt, med värdighet.
Maestrale, ital. {1. majstra’le),
nordvästvinden.
Maestro, ital. (1. ma’jstrå, av lat. magi’ster,
se d. o.), mästare, lärare (i synnerhet i
musik); meteor., nordvästvinden på
Adriatiska havet. — M. di cappella,
kapellmästare. — M. della nave, lots. — M. di spada,
fäktmästare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
