- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
887

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Monsignore ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Monsignore—Montu

887

herre, titel för alla vuxna män; fordom
titel för franske konungens äldste broder.

Monsignore, ital. (1. -sinjå’re), eg. min herre,
titel för högre kyrkliga ämbetsmän.

Mo’nsing 1. Må’nsing, västgötaknallarnas
hemliga språk, delvis med ordlån från
zigenarspråket. Det brukas även (jämte
romani) inom Stockholms förbrytarvärld.

Mo’nster {monstre, av lat. mo’nstTumy eg.
järtecken), vidunder, missfoster, odjur;
betecknar i sammansättningar något
ofantligt stort, t. ex. monsterkoncert. —
Monstrosite’t, vidunderlighet, oformlighet;
vanskaplighet, missbildning. — Monströ’s
1. Monstruö’s, vidunderlig, oformlig,
vanskaplig; avskyvärd.

Mo’nstera, bot., växtsläkte av fam. ATa’ceæ.

— M. delicio’sa, ofta odlad krukväxt från
Mexiko (vanligen oriktigt kallad
Philo-de’ndron pertu’sum).

Monstra’ns {mlat. mönstra’ntia, av lat.
mon-stra’re, visa), i katolska kyrkan det kärl,
i vilket hostian förvaras och visas för
folket; relikgömma.

Monstro’sitas, med., medfödd missbildning.

Monstrosite’t, Mo’nstrum, Monstru’ös,
Mon-strö’s, se Monster o. följ.

Monsu’n {eng. monsoon, fr. mousson, av
arab. mausim, årstid), meteor., benämning
på vissa vindar, särskilt de i Indiska
oceanen och Kinesiska havet, vilka växla med
årstiderna eller två gånger om året byta
om riktning.

Mont., förk. för nordamerikanska staten
Montana.

Mont, se under Mons.

Mont 1. Montu, egypt. myt., fornegyptisk
gud, avbildad med sparvhuvud.
Uppfattades så småningom som krigsguden.

Montafonrasen (1. -få’ng-), österrikisk, grå
alpboskapsras.

Montage, fr. (1. mångta’sj), utrustning,
uppsättning, infattning, sammansättning (av
maskindelar). Se Montera.

Montagnards, fr. (1. mångtanja’r), pL, eg.
bergsbor; även medlemmar av "Berget"
(La Montagne), det radikala partiet under
franska revolutionen. Jfr Gironde och
Girondister.

Montagne, La, fr. (1. la mångta’nj), eg.
berget; se vidare föreg, ord. Jfr Marais.

— Montagne russe (1. - ryss), kälkbacke;
rutschbana.

Montague (Z. må’ntägjo), astr., en av
småplaneterna.

Monta’n, som avser berg 1. gruvor.

Montani’n, kem., ett antiseptikum mot
mögelsvampens utbredning på träväggar,
bestående av 2-procentig kiselfluorvätesyra.

Monta’nindustri (av lat. mons, berg),
gruvindustri och därmed sammanhängande
metallindustri. Jfr Montanpapper.

Montani’ster, en kristen sekt, uppkallad efter
sin stiftare, frygern Montanus, som
uppträdde omkring år 150 e. Kr.

Monta^npapper, -värden, -aktier, (ty.
Mon-tanpapiere, av lat. monta’nus, berg),
han-delst., gruvpapper, -aktier.

Monta’nus, -a, -um, lat., hot., växande på
berg.

Monta’nvax, kem., "bergvax", erhàlles ur
bituminösa brunkol. Har stor teknisk
användning.

Montbre’tia, bot., se Tritonia.

Mont de piété, Monte m. fl., se under Mons.

Mo’nte, ital., sp. (av lat. mons), berg.

Mo’nte Carlo, namn på spelbanken i Monaco.

Mo’nte Celio, se Cælius mons.

Mo’nte Cristo, Le comte de, fr. (1. lö kångt
dö -), greven av M. C., namn på en berömd,
efter den lilla italienska ön Monte Cristo
uppkallad roman av den franske
författaren Alexandre Dumas d. ä.

Montefiasco’ne, ital, ett muskatellvin från
den italienska staden av samma namn.

Monte Gianicolo ital. (1. månte djani’kålå),
se laniculum.

Mo^nter, skyltskåp. Se Montre.

Monte’ra (fr. monter), utrusta, iståndsätta;
infatta (juveler, broderier m. m.);
inrama ; sammansätta delarna av en maskin
och uppställa den till bruk; göra beriden;
krigsk., bestycka. Jfr Mundera. —
Mon-te’ring, iståndsättande, utrustning;
infattning. Jfr Montage. — Montö’r (fr.
mon-teur), mekaniker, som uppsätter maskiner.

Monte’ro, sp., jägare, kunglig livdrabant.

Monte’saorden, spansk militärorden.

Montessorisystemet (1. -så’ri-), metod för
uppfostran av barn från omkr. 3 års ålder,
utarbetat av italienska läkaren Maria
Montessori.

Mo’ntes pieta’tis, se under Mons.

Montgolfière, fr. (1. månggålfiä’r), en av de
franska fysikerna bröderna Montgolfier i
slutet av 1700-talet uppfunnen luftballong,
som fylldes med uppvärmd luft.

Monti, ital. (1. må’nti), pl. av Monte, berg.

Mo’ntia, bot., lånke, växtsläkte, tillhörande
fam. Portula’ceæ. — M. lamprospe’rma,
käll-lånke.

Mont joie, fr. (1. mång sjåa’), medeltida
benämning på franska riksbaneret; en omkr.
1180 i Palestina stiftad krigar orden.

Mon-joie Saint Denis, fr. (1. mång sjåa’ säng
deni’), franskt stridsrop under medeltiden.

Montmartre, fr. (1. mångma’rtr, av lat. Mons
ma’rtyrum, martyrberget), höjd och
stadsdel i Paris.

Montmartreskolan (/. mångma’rtr-),
krets-av franska konstnärer från 1800-talets
sista tid.

Montrachet (1. mångrasje’), ett berömt
bourgognevin.

Montre, fr. (1. mångtr; av montrer, visa),
ställning, låda eller skåp för exponering
av handelsvaror, utställningsartiklar eller
museiföremål; fickur.

Montu, egypt. myt., se Mont.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/0899.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free