Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nièce ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nièce—Nihilism
925
Nièce, fr. {L niä’s; av lat, ne’ptis, fem. av
nepos, se d. o.), brors- eller systerdotter.
Niederwaldsmonume’ntet (Z. iii’dervalts-),
en på bergåsen Niederwald vid Rhen rest
kolossalstaty av Germania
(personifikation av Tyskland), till minne av tyskarnas
seger i fransk-tyska kriget 1870—71.
NielleVa, NieIIe’ring, se under följ. ord.
Niello, ital. (av lat. nige’llus, svartaktig),
en av koppar, bly, silver, svavel och borax
bestående svart emalj, varmed svarta
inläggningar göras på silverbotten. Jfr
Tuladosor. — Nielle^ra, gravera i metall
och utfylla linjerna med svart emalj. —
Nielle’ring, dylikt arbete.
Nien-Lao, kin.y beteckning för viss
tidsperiod, t. ex. en kejsares regeringstid. Jfr
Nengo.
Niep^otypi’, fotografering med hjälp av
asfalt (uppkallad efter uppfinnaren,
fransmannen Niepce [I. niä’pps]).
Niersteiner (1. nirstajn-), ett berömt
rhen-vin.
Ni fa^llor, lat.y om jag icke misstager mig.
Ni’fe, benämning på jordens kärna, som
huvudsakligen anses bestå av nickel (Ni)
och järn (Fe); även ett slags elektriskt
torrbatteri. — Nifesi’ma, ett lager av
jorden mellan kärnan och jordskorpan,
huvudsakligen bestående av krom, nickel
(Ni), järn (Fe) och kiselsyra (Si).
Nifelhel 1. Nifelhem, nord. myt., dimmans
värld. Hels område, underjorden.
Nifesi’ma, se Nife.
Ni’flungar = Gjukungar (se d. o.). Jfr
Nibelungenlied. — Niflungaskatten,
Faf-nes guld.
Nigaud, fr. (1. nigå’), dum, tölpaktig;
enfaldig stackare, tölp. — Nigauderie (1.
nigådöri’), dumt upptåg, tölpaktighet.
Nige’lla, bot., ett till fam. Ranuncula’ceæ
hörande örtsläkte i Medelhavsområdet. —
N. damasce’na, jungfrun i det
gröna, odlas som prydnadsväxt. — N.
satiVa, svartkummin, ger de förr
offi-cinella fröna Se’mina Nige’llæy vilka ännu
stundom brukas som krydda.
Ni’ger, -ra, -rum, lat., svart. — Nigger, eng.,
i Amerika föraktfull benämning på
negrer. — Nigresce’ra {lat. nigre’scere), bliva
svart. — Nigresce’nt, svartaktig,
svartnande. — Ni’gricans, Nigre’scens, bot.,
svärtande. — Nigri’n, svartsten,
järnhal-tig rutil (se d. o.). — Nigri’tien, de
svartas land, negerlandet Sudan i Afrika. —
Nigri’ties, med., svarta fläckar å huden.
Jfr Melasma. — Ni’gritum, bot., svärtad,
svartaktig. — Nigro-limita’tus, bot., med
svart begränsning. — Nigroma’nt (av gr.
mante’ia, spådom), svartkonstnär. —
Nigromanti’, svartkonst. — Nigrosi’ner,
kem., tjärfärgämnen, härledda ur
fena-zin. — Nigrum (se Niger), eg. det svarta;
innehållet av en skrift. — Nigrum o’culi,
det svarta i ögat, pupillen.
Nigerfrö, Nigerkakor, Nigerolja, se Gui-
zotia.
Nigger, se under Niger.
Nigghanta, ind. relig., "utan band",
benämning på bekännare av Mahaviras lära.
Nighantu, ind., benämning på vissa efter
synonyma betydelser ordnade ordlistor.
NigresceVa, Nigri’n m. fl., se under Niger.
Nigri’smus, med., svarta fläckar i huden på
grund av pigmenthypertrofi.
Nigritella ni’gra {syn. SatyWium), bot.,
brunkulla, liten välluktande orkidé med
blommor i svartrött huvud.
Nigroma’nt, Nigrosi’n, Nigrum m. fl., se
under Niger.
Nihal, astr., stjärna i stjärnbilden Haren.
Nrhil 1. Nil, lat., ingenting. — Nihil 1. Nil
(facit) ad rem, det betyder intet, gör intet
till saken. — Nihil 1. Nil admira’ri, icke
förundra sig över eller beundra
någonting {Horatius.) — Nihil a’gere dele’ctat,
det gör gott att icke hava något att
beställa. {Cicero.) — Nil consci’re si’bi,
nu’lla palle’scere cu’lpa, veta intet (ont)
med sig, hava intet brott att blekna över.
— Nihil despera’ndum, om ingenting bör
förtvivlas, man bör aldrig förlora hoppet.
— Nihil est ab o’mni pa’rte bea’tum,
ingenting är i alla avseenden lyckligt.
{Horatius.) — Nil habe’nti nil de’est, den, som
ingenting har, saknar ingenting. — Nihil
huma’ni a me alie’num pu’to, jag anser
intet mänskligt vara mig främmande. Jfr
Homo sum etc. — Nihil in intelle’ctu,
quod non a’nte in se’nsu, i förståndet finns
intet, som ej förut funnits i den sinnliga
varseblivningen. —■ Nihil ju^vat ami’ssa
cla’udere se’pta gre’ge, det tjänar till intet
att stänga buren, sedan fågeln flugit ut.
— Nil morta’libus a^rduum est, ingenting
är för högt (eller oupphinneligt) för
människorna. {Horatius.) — Nihil no’vi sub
so’le, ingenting nytt under solen. — Nihil
per sa’ltum, ingenting genom språng. —
Nihil pro’bat, qui ni’mium pro’bat, den,
som bevisar för mycket, bevisar ingenting.
— Nihil sci’ri po’test, ne id i’psum qui’dem,
man kan icke veta någonting, icke ens
detta (att man ingenting vet). — Nihil
sine ca’usa, ingenting sker utan orsak. —
Nihil sub so’le stabile, ingenting under
solen är varaktigt. — Nihil tacui’sse
no’-cet, tiga skadar icke. — Nihil vu’lgo
in-ce’rtius, ingenting är obeständigare än
hopen. {Cicero.) — De ni’hilo nihil 1. Ex
nihilo nihil fit, av intet blir intet.
Nihiliani’sm 1. Nihili’sm (av lat. ni’hil,
intet), teoL, lärosatsen att Guds son, då
han uppenbarade sig här på jorden, icke
blev någonting, blott iklädde sig mänsklig
gestalt. Se även följ. ord.
Nihili’sm (av lat. ni’hil, intet), teoL, se föreg.
ord; förnekandet av religionens betydelse;
ett sådant fördjupande i gudomen, att den
personliga individualiteten förringas eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
