Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nuwa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nuwa—Nymphæa
939
mot himmelspolen; hot., blommornas
lutning mot solen.
Nuwa, astr.y en av småplaneterna.
Nux, pl. Nuces, lat.y nöt. Jfr In nuce. —
Nux Are’cæ, arekanöt. — Nux Colæ,
kolanöt. — Nux moscha’ta, se Semina
myris-ticæ. — Nux vo’mica, se Semina nucis
vomicæ.
N. W., internationell förk. för nordväst (eng.
North-West).
N. v., bot., förk. för lat. no’vum vari[etas,
ny varietet.
Ny, v, grekisk bokstav motsvarande n. —
Nyn efelkystiko’n, ett för välljudets skull
efterhängt u.
Ny, nord myt., en dvärg.
N. Y., förk. för nordamerikanska staten
New York.
Nyalan, zooL, en sydafrikansk antilopart,
Nya’la anga’si.
Nyam-nyam Njam-njam (se d. o.).
Nyans (1. -a’ngs; fr. nz^ance), färgskiftning;
skiftning; fig., benämning på mindre
olikheter i begrepp. — Nyanse’ra, skugga,
åstadkomma f ärgskif tningar; återgiva
fina olikheter och skiftningar.
Ny-aristoteli’sm, se Neo-aristotelism.
Nya stilen, se Gregorianska kalendern.
Nya Sydwales-stärkelse, se Arrowrotstär^
kelse.
Nya’ya, filosofisk skola i Indien, stiftad av
Götarna i 2:a årh. e. Kr.
Nyblått, tekn., en vid blåning av tvätt
använd färg, som består av indigokarmin
(eller Parisblått), ultramarin och
stärkelse.
Nyckelharpa 1. Knaverharpa, tonk., ett
gammalt nordiskt stråkinstrument.
Nyckelindustrier {eng. key-industries), ett
lands huvudindustrier.
Nyckelpigor, zooL, en familj skalbaggar,
Coccine’llidæ.
Nyckelroman, roman, vars huvudpersoner
äro mer 1. mindre trogna porträtt av
verkliga personer.
Nycklar, hot., se Orchis.
Nyctagina’ceæ, bot., växtfamilj av serien
Phytolaci’neæ i varmare länder. Viktiga
släkten äro Bougainvi’llea, Boer ha’via,
Mira’hilis, Nee’a m. fl.
Ny’ctala fune’rea, zooL, pärluggla. I
mellersta och norra Sveriges skogar.
Ny’ctalus, zooL, smalvingade
fladdermussläktet av däggdjursordn. Chiro’ptera.
Svensk art N. no’ctula, stora
fladdermusen.
Nycta’nthes, hot., träd- 1. busksläkte av fam.
Olea’ceæ. — N. a’rbor tri’stis, har
blommor och frön, som i hemlandet, Indien,
användas som nervlivande medel.
Kron-pipen användes till f ärgning av maträtter.
Ny’ctea scandi’aca, zool., fjällugglan.
Nyctere’ntes procyoni’des, zool.,
tvättbjörnshunden, ett östasiatiskt
hunddjur.
Nye, nord., myt., en dvärg, som råder för
det månskifte, vilket kallas ny.
Ny gult = Massicot (se d. o.).
Nyholländsk mahogny, bot., ved av
Euca-lyptus (se d. o.).
Nying, brasa av två på varandra lagda
stockar med spånor och ris emellan.
Användes av timmerflottare och
skogsarbetare.
Ny-israeli’ter, under förra hälften av
1800-talet en engelsk sekt, som väntade, att
Messias skulle födas på nytt.
Ny-kantiani’sm, se Neo-kantianism.
Ny-klassici’sm, konsth., en på studium av
antiken grundad smakriktning, som
representeras av gustaviansk stil och
em-pirestil (se d. o.).
Nyktalo’p (gr. nyktaWps, av nyx, natt, och
ops, öga), med., en ögonsjuk, som ser
bättre om natten än om dagen. —
Nykta-lopi’, dagblindhet. — Nyktegersi’,
sömnlöshet, nattvak; uppsprittande ur sömnen.
— Nykthe’meron, natt och dag, ett dygn.
— Nyktiga’m (av gr. ga’mos, bröllop),
växt, vars befruktning sker under natten.
— Nyktina’stisk (av gr. nasto’s,
tryckande) 1. Nyctitro’pisk (av tro’pa,
vändning) , kallas de sömnrörelser, som
växter utföra på grund av ljusväxlingen
mellan dag och natt. Jfr Tropism. —
Nyktobate’sis, gående i sömnen. —
Nykto-fy’ter, bot., växter, som öppna sig om
natten eller efter solnedgången. —
Nykto-fobi’, mörkrädsla. — Nykturi’, med., den
starkare urinutsöndringen under natten.
Ny-lutherani’sm, ett gammallutheranskt
parti, som ogillade utträdet ur
Evangeliska unionen.
Nyläst, gammal vikt = 100 centner.
Ny-malthusiani’sm, se under Malthusianer.
Nymf {gr. ny’mfe, brud), gr. myt.,
benämning på ungdomliga halvgudinnor, som
representerade naturens alstrande
krafter (se vidare Dryad, Najader, Nereider,
Okeanider och Oreader); glädjeflicka. —
Nymfeacéer, hot., se Nymphea’ceæ. —
Nymfago’g, gr., brudförare. — Nymfer,
pL, anat., de små blygdläpparna. —
Nymfomani’ (av gr. mani’a, raseri), med.,
livmoderraseri, sjuklig könsdrift hos
kvinnor. Jfr Satyriasis. — Nymfonani’,
kvinnlig självbefläckelse. —Nymfo’ncus,
svullnad eller svulst på blygdläpparna.
Nymil, se Mil.
Ny’mphæ, anat., se Nymfer under Nymf.
Nymphæ’a, bot., växtsläkte tillhörande fam.
Nymphæa’ceæ. — N. a’lba, vit näckros. —
N. a’lba f. ro’sea, har rosa- 1.
purpurfär-gade blad. Förekommer i några sjöar på
Tiveden. — N. ca’ndida, nordnäckros,
liknar vit näckros. — N. lo’tus, vit
lotusblomma, och N. cerulea, blå lotusblomma,
äro de allbekanta egyptiska blomster, som
i konsten stiliserats till det under namnet
p a 1 m e 11 kända ornamentet. De odlas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
