Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Phledoni ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1024
Phledoni—Phthisis
Phleboto’mia, åderlåtning. —
Phleboto-mi’st, åderlåtare. — Phlebotomani’ (av gr,
mani’a, raseri), överdriven böjelse för
åderlåtningar. — Phlebotra’uma, sår på en
blodåder.
Phledoni’, gr., eg. pladder; meri., vansinnigt
tal; vansinne. — Phledono’des, person, som
talar i yrsel 1. vansinne.
Phle’gethon, se Flegethon.
Phle’gma, gr., se Flegma; kem., den
vatten-haltiga återstoden efter en destillation. —
Phlegmago’ga, pL, med., slemavförande 1.
slemfördelande medel. — Phlegma’pyra 1.
Phlegmato’pyra, slemfeber. — Phlegmasi’,
inflammation. — Phlegmati’, vatten- 1.
slemsvulst. — Phlegma’tia alba do’lens
puerpera’rum, en av hämning i
blodomloppet framkallad svulst på låret 1. annan del
av benet hos barnsängskvinnor. —
Phleg-matorragi’ 1. Phlegmatorre’ (av gr. re’in,
flyta), slemflytning. — Phlegmymeni’tis,
inflammation i någon slemhinna.
Phle’um, bot., växtsläkte tillhörande fam.
Grami’neæ. — Ph. Bæhme’ri, flenkampe,
ett tämligen allmänt backgräs. — Ph.
pra-te’nse, timotej, vårt viktigaste fodergräs
("hö’’).
Phlogoge’n, med., inflammationsväckande.
Phlogopi’t (av gr. flogopo’s, eldlik), miner.,
ett slags magnesiaglimmer.
Phlogo’pyra, gr., med., inflammationsfeber.
Phlo’gosis, med., inflammation.
Phlox, flamblomster, höstsyren, hot.,
prydnadsväxtsläkte från n. Amerika, av fam.
Polemonia’ceæ. Odlas i ett stort antal arter
och varianter. — Ph. Drummondii,
praktfull sommarväxt med blommor i alla
färger och nyanser. — Ph. panicula’ta, omkr.
meterhög med rosafärgade 1. ljusgredelina
blommor. —■ Ph. subula’ta, tuvig, blommor
mörkröda med vit botten.
Phlyctæ’na {gr. fly’ktaina), med., ett slags
hudblåsa.
Ph. M., förk. för Philosophiæ magister.
Phobodfpsos, gr. (av fo’bos, fruktan, och
di’psa, törst), med., person, som är törstig,
men icke vågar dricka; vattenskygg. —
Phobodfpson, vattuskräck, rabies (se
d. o.).
Pho’bos, astr., en av planeten Mars’ månar.
Pho^ca, zooL, sälsläktet. — Ph. barba’ta,
storkobben 1. storsälen, är näst valrossen
det största av Nordens säldjur. — Ph.
hi’spida, ringlade sälen. — Ph. vitulfna,
knubbsälen.
Phocæ’a, astr., en av småplaneterna.
Phocæ’na, zooL, tumlare.
Pho’cidæ, zooL, säldjur.
Phoco-me’lus, med., missfoster med händer
och fötter fästa direkt vid bålen (som hos
sälarna, Phoca).
Phæbe (1. fe’be), se Foibe; hos romerska
skalder ett binamn för Diana; astr., den
yttersta av planeten Saturnus’ månar.
Phæbus {1. fe’bus), se Foibos.
Phænico’pterus, zooL, se Flamingo.
Phænix (Z. fe’nix>, se Fenix; astr.,
stjärnbild på s. hemisfären; bot.,
dadelpalmsläktet (se Dadelpalmen). — Phænixolja, se
Globolja.
Phænixpress, boktr., modern tysk digelpress
(se d. o.).
Pholio’ta, bot., ett skivsvampsläkte,
tofsskiv-lingar. Ätliga men knappast smakliga.
Phon-, Phono-, ljud. Se Fon-.
Phono’Ia, se Fonola.
Pho’rcys, se Forkys.
Pho’rmio, lustspel av Terentius, som ligger
till grund för Molières "Les fourberies de
Scapin" och (genom tysk förmedling) för
Fr. Hedbergs "Advokaten Kniving".
Pho’rmium, se Ny-zeeländska linet.
Pho’sphas, gr. och lat., fosfat, fosforsyrat
sot. — Ph. code’icus, fa.rm., kodeinfosfat.
— Ph. na’tricus, farm., fosforsyrat
natrium, nyttjas i medicinen som lindrigt
avförande medel, i tekniken vid
fabrikation av glas och porslin m. m.
Pho’spho-energo’n, farm., ett av hjärn- och
nervsubstans framställt nervläkemedel.
Phospho’reum, bot., lysande i mörker.
Pho’sphoros (jfr Fosforos), se Fosforism.
Pho’sphorus = Fosforos (se d. o.); kem.,
fosfor (se d. o.).
Photo-, ljus-. Se Foto-.
Photobacte’rium, bot., bakterier, som
fos-forescera.
Photogra’phica, astr., en av småplaneterna.
Pho’xiiius, zooL, elritsan.
Pho’xus, lat., Fo’xos, gr., med., en människa
med ovanligt tillspetsat huvud.
Phragmi’tes commu’nis, bot., vass, bladvass,
Sveriges högsta gräs, allmänt i landets
sjöar och vattendrag. Användes till
nötkreatursfoder och rörmattor.
Phre’nicus (av lat. fre’nes, mellangärde),
anat., en nerv för vardera halvan av
mellangärdet.
Ph. S., förk. för Pharmacopæa suecica. Se
Farmakopé.
Phtah, se Ptah.
Phthia {1. fti’a), astr., en av småplaneterna.
Phthiri’asis, se Ftiriasis.
Phthfsis, gr. (av fthi’ein, fthi’nein, tyna,
tvina, vissna), med., ftisis (se d. o.),
tvinsot, utmärgling. — Ph. abdomina’lis,
tvinsot till följd av förstörd matsmältning. —
Ph. bronchia’lis, tvinsot till följd av
sjukdom i luftstrupen. — Ph. bu’lbi,
ögonglobs-skrumpning. — Ph. caseo’sa, tuberkulos
med ostvandlade härdar. — Ph. caverno’sa,
tuberkulos med utbredda kaverner. —
Ph. fibro’sa, tuberkulos med
bindvävs-skrumpningar. — Ph. flo’rida,
galopperande lungsot. — Ph. hepa’tica, tvinsot till
följd av lidande i levern. — Ph. lary’ngea,
tvinsot, uppkommen genom sjukdom i
struphuvudet. —■ Ph. puImona’Iis, lungsot.
— Ph. rena’lis, tvinsot, alstrad genom
sjukdom i njurarna. — Ph. uteri’na, tvin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
