Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Plaît-il ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1034
Plait-il—Plantago
nöje. — Maltre de plaisir (1. mä’tr dö -),
rolighetsminister. — Mon plaisir (L mång
-), mitt nöje, stundom namn på landställen
och villor. — Adieu mon plaisir (1. adjö’ -),
farväl med nöjet, nu är det slut med det
roliga. — Tel est notre plaisir (1. täll ä
nåttr -), det är vårt gottfinnande, så
behagar det oss, formel, som förekom i
slutet av förordningar, utfärdade av de
gamla franska konungarna.
Plait-il, fr. (1. pläti’ll), vad behagas? vad
befalls? huru?
Plaka’bel (lat. placa’bilis) ^ försonlig.
Plaka’t (fr. placard, av plaquer^ beslå),
anslag, kungörelse, kunglig förordning;
(antagligen av lat. placa’tus, bragt till ro),
starkt berusad.
Plake’tt (fr. plaquette, dimin. av plaque),
liten, vanligen fyrkantig metallplatta med
bildframställning i relief.
Plan (lat. planus), adj., jämn, slät, flack;
mat., som har utsträckning i två av
rummets dimensioner; subst. (lat. planum),
jämn yta, slät och jämn plats;
grundritning; utkast, förslag; mat., plan yta, yta,
som ligger jämnt mellan sina gränslinjer.
— Planritning 1. Plan projektion, ritning,
som framställer ett föremål hänfört till ett
plan.
Plana’r, ett sammansatt fotografiskt
objektiv.
Planche, fr. (1. plangsj), se Plansch. —
Planchette (1. plangsjä’tt), se Planschett.
Planed boards, eng. (1. pländ bårds), hyvlade
bräder.
Plane’ra (lat. plana’re), yàrnnsi, släta, glätta;
i hemlighet arbeta för en sak, planlägga.
— Plane’rstång, tekn., apparat vid
koksberedning.
Plane’t (av gr. planeto’s, kringirrande),
astr., himlakropp, vilken i sig själv är
mörk, rör sig omkring solen och av henne
erhåller ljus. — Planeta’risk, som hör till
1. har avseende på en planet. —
Planetarisk nebulösa, nebulösa (se d. o.), som i
tuberna visar ett utseende, påminnande om
den lysande skiva en planet framställer.
—• Planetariskt år, den tid, som en planet
behöver för sitt omlopp kring solen. —
Planeta’rium, apparat, som visar
planeternas och deras månars rörelse. —
Pla-netesima/lhypotesen, uppställd av
Cham-berlain, härleder planeters ursprung från
små, i den urspr. kaotiska massan
ingående planetkärnor (planetesimals) och ej
från kondensation av nebulös materia. —
Planetoi’der, småplaneter, asteroider (se
d. o.). — Planetsystem, de kring vår sol
kretsande planeternas rörelser och
inbördes ställning.
Planfilm, fotografiskt material, där
emulsionen är gjuten på celluloid 1.
acetylcellu-losa i st. f. på glas.
Planiglo’b 1. Planiglo’bium (av lat. planus,
jämn, och gWhus, klot), plankarta över
jordgloben 1. dess ena hälft.
Planime’ter (av lat. planum, jämn yta, och
gr. me’tron, mått), instrument till
bestämmande av plana figurers ytinnehåll. —
Planimetri’, läran att beräkna ytinnehållet
av plana figurer.
Plani’pedes, romersk benämning på mimiska
skådespelare.
Planisfä’r (av lat. planus, jämn, och gr.
sfai’ra, klot), plankarta över himlagloben.
Plank., handelst., sågat virke av minst 2 eng.
tums tjocklek och 9 tums bredd.
Plankonka’v, se under Konkav.
Plankonve’x, se under Konvex.
Planktologi’, vetenskapen om Plankton (se
d. o.). — Planktolog, den, som sysslar med
planktologi.
Pla’nkton (av gr. plankto’s, kringdrivande),
sammanfattningen av de ofta
mikroskopiska växt- och djurorganismer, vilka
passivt driva omkring i världshav och insjöar.
— Plankto’nter 1. Plote’riska organismer,
organismer som tillhöra plankton.
Planogame’ter, gr., hot., rörliga
befruktningsceller.
Plano’rbis, zool., skivsnäcka, ett släkte
lung-snäckor, hos vilka vindlingarna ligga i
samma plan.
Planparalle’11, kallas en platta, vars båda
sidor äro exakt plana och parallella.
Planritning, se under Plan.
Plans, se Plants.
Plansch (1. plangsj; fr. planche, av lat.
pla’nca, bräde), eg. graverad plåt 1. skiva;
avtryck av en dylik, koppar- 1. stålstick,
träsnitt o. s. v.; illustration, framställd på
ett särskilt blad. — Planschett (1.
plang-sjä’tt; av fr. planchette, liten plåt), i
snörliv insydd stålskena med knäppinrättning.
Pla’nta, lat., växt, ört; även = Planta pedis
(se d. o.). — Plantage, fr. (1. -a’sj), ägor
i främmande land (särskilt Ost- och
Västindien), där något visst växtslag odlas,
såsom kaffe, socker, tobak, bomull o. s. v. —
Planta’rium, trädskola. — Plante’ra, sätta
en växt i jorden 1. så frön;
odla.—Plante’r-damm, fiskdamm, som begagnas till
fiskodling. — Planteur (1. plangtö’r), Plantö’r,
växtodlare; plantageägare.
Plantage’n, konstgödselblandning,
innehållande kväve, fosforsyra och kali.
Plantagenet (eng. uttal: plänntä’ddjenätt,
/r. uttal: plangtasjönä’; av lat. pla’nta
geni’stæ, ginst), engelsk konungaätt (1154
—1485).
Plantagina’ceæ, hot., växtfamilj av ordn.
LahiatifWræ. Svenska släkten: Plantago
och Litorella.
Plantagi’nea, hot., lik Plantago (se d. o.).
Planta’go, hot., växtsläkte av fam.
Planta-gina’ceæ. Blommor i ax, blad i rosett. —
P. coro’nopus, kråksutt, saltängsväxt. —
P. lanceola’ta, spetsgrodblad. — P. ma’jor,
grodblad, allmänt ogräs. — P. mari’tima,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
