Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pluvialis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pluvialis—Pneumometer
1039
kappa; korkåpa. — Pluvia’lperio’d, geol.j
regnrik period, framkallad av istidens
temperatursänkning" i trakter, som äro
regnfattiga.
Pluvia’lis, hot., växande i regnvatten.
Pluviome’ter (av lat. plu^via, regn, och gr.
me’trein, mäta), regnmätare, instrument,
varmed nederbörden mätes.
Pluviose, fr. {1. plyviå^s; av lat. pluvio’sus,
regndiger), regnmånaden, femte månaden
i det franska republikanska kalenderåret,
20 jan.—18 febr.
Plu’vius, lat., regnig; regngivaren, ett
binamn till Jupiter.
Plv., på recept förk. för pulver.
Plym (fr. plume, av lat. plu’ma,
fågelfjäder), hattfjäder; fjäder- 1. tagelbuske. —
Plymage {1. -a’sj; fr. plufnage) 1.
Ply-ma’sch, å uniformshattar anbragt
kant-garnityr av dunfjädrar. — Plymasche’rad,
försedd med plymer 1. plymasch.
Plymaschkål, bot., se Brassica.
Plymouthbröder {eng. Plymouth brethren
L pli’mmöth bre’thrön), en på 1820-t. i
Irland uppkommen religiös sekt, som fått
sitt namn efter den engelska staden
Plymouth,
Plysa, uppluckra ullflockar före kardningen;
bortplocka främmande fibrer ur ylleväv.—
Plysmaskin, maskin, som användes för att
plysa ull, inolja ullmassan
(hioljnings-plys) 1. blanda olika ullsorter (Blandplys).
Plysch 1. Plys {fr. peluche, av lat. pi’lus,
hår), ylle-, silkes- 1. bomullstyg, likt
långhårig sammet.
Plywood, eng. (1. pla’jood), "kryssträ* 1.
kryssfanér, fanér, framställt genom
upp-svarvning av trästockar och hoplimmat i
tre till fem lager med fibrerna kryssvis.
PIå’ster, se Emplastrum och Tela.
Pläd, Plädd, se Plaid.
Pläde’ra, se Plaidera.
Planer, miner., ett slags kalksten.
Pläter {ty. plattirte Arbeit, av sp. plata,
silver; fr. plaqué), en med dyrbar metall
belagd plåt av billigare dylik. — Pläte’ra,
försilvra, överdra med metall.
Plörö’ser {fr. pleureuses, av pleurer, gråta),
vita batistremsor, som förr fästes på
ärmuppslagen under djup sorg; sorgkanter på
papper; plymer, som genom skarvning
erhållit ett mjukare fall.
P. M., förk. för lat. Po’ntifex ma’ximus,
överstepräst, påve; piæ memo’riæ, i vänlig
hågkomst; piis ma’nibus, med fromma
händer; post meri’diem, efter middagen;
post mo’rtem, efter döden; promemoria (se
d. o.).
P, N., förk. för lat. pro notitia^ till
underrättelse.
P. n. b., förk. för på nådigaste befallning.
Pneome’ter (av gr. pne’in, andas, och
me’-tron, mått), andedräktsmätare, apparat,
medelst vilken lungornas rymlighet mätes.
Pne’uma, gr. (av pne’in, andas), fläkt, vind;
18. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. IL
andedräkt; ande, själ; teol., den Helige
ande. — Pneumaticite’t, zooL, den
egenskap hos fågel skelettet, att vissa av dess
ben äro fyllda med luft i st. f. märg. —
Pneumati’k = ^rodynamik (se d. o.). —
Preuma’tisk, som har gemenskap med
andedräkten 1. med luften; som innehåller
luft; som drives med luft. — Pneumatiska
organ, andningsorgan. — Pneumatiska ur,
ur, som drivas med komprimerad luft. —
Pneumati’sm = Spiritualism (se d. o.). —
Pneumato’d, med., en tungbröstad person.
— Pneumatofo’r, lufttillför are. —
Pneu-matokemi’, kemisk behandling av gasarter.
— Pneumatoko’rd, vindharpa, eolsharpa.
— Pneumatologi’ (av gr. lo’g os, lära),
läran om andar, andeväsenden. —
Pneu-matoly’tisk metasomato’s, se
Metasoma-tos. — Pneumatomach, teoL, person, som
bestrider den Helige andes gudom. —
Pneumatomachi’, förnekandet av den
Helige andes enhet med Gud; även
förnekandet av det andliga hos människan. —
Pneu-matoma’ker, kyrkoh., hemliga arianer (se
d. o.). — Pneumatome’ter (av gr. me’tron,
mått), en apparat till att mäta lungornas
muskelkraft vid ut- och inandningen. —
Pneumatoterapi’, metoden att medelst
inandning av komprimerad luft 1. luften å
högt belägna ställen bota sjukdomar i
luftvägarna.
Pneumoco’ccus 1. Pneumokock, bot., en
mikrob, som antagligen förorsakar
lunginflammation.
Pneumome’ter (av gr. pne’vmon, lunga, och
me’tron, mått), lungmätare,
andedräktsmätare, apparat till att bestämma den
luftkvantitet, som lungorna kunna
upptaga i sig. — Pneumonalgi’ (av gr. a’Ig os,
smärta), med., lunglidande. —
Pneumo-nemfra’xis, lungförstoppning. —
Pneu-moni’, lunginflammation. — Pneumo’nika,
pl., medel mot lunginflammation. —
Pneumo’nisk, som angår lungorna. —
Pneumonftis = Pneumoni (se ovan). —
Pneumonoce’le, lungbråck. —
Pneumono-fti’sis 1. Pneumonotho’e, lungsot. —
Pneu-monoga’strisk, som angår lungorna och
magen. —■ Pneumonografi’ (av gr.
gra’-fein, skriva), lungbeskrivning. —
Pneu-monolithi’asis, stenbildning i lungorna. —
Pneumonologi’ (av gr. lo’g os, lära), läran
om lungorna. — Pneumonomalaci’, en
sjuklig uppmjukning av lungorna. —
Pneu-monomanti’ (av gr. mante’ia, spådom),
lungprov (se d. o.). — Pneumonome’ter =
Pneumometer (se ovan). —
Pneumonomy-ko’s (av gr. my’ke, svamp), med., svamp i
lungorna. — Pneumonoparaly’sis,
lung-slag, lungförlamning. — Pneumonopati’
(av gr. pa’thos, lidande), lunglidande. —
Pneumonopleuri’tis, inflammation i
lung-hinnan. — Pneumonorragi’ (av gr. re’in,
flyta), blodflöde ur lungorna. —
Pneu-monorré, blodspottning. — Pneumono-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
