Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Poeticus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Poeticus—Pol
1041
stämningsfull; som har anlag för
skaldekonst.
Poe’ticus, hot., poesiens (narciss).
Poets’ corner, eng. {1. på’ets kö’nö),
"skaldernas vrå", den del av Westminster
a b b e y i London, där engelska författare
ha minnesvårdar.
Pogonofil (av gr. po’gon, skägg, och fi’los,
vän), skäggälskare, vän av långt skägg. —
Pogonoto’m (av gr. tome’, snitt),
barbe-rare.
Pogo’st, ry. (ryskt uttal pagå’st), socken;
i ö. Finland och Ingermanland under
svensktiden även underavdelning av ett
fögderi.
Pogoste’mon, se Patchouli.
Pogrom, ry. {1. pagr’åm, av gr om, åska,
dunder), härjning, massaker, blodbad; i spec.
mening beteckning för de särskilt mot
judar riktade våldsamheter, vartill
befolkningen under tsartiden av styrelsen
uppeggades.
Pogsons formel, astr., en av engelske
astronomen Pogson uppställd formel för
förhållandet mellan ljusstyrkorna hos två
stjärnor av given storleksordning. —
Pogsonska talet, en i Pogsons formel
ingående koefficient (= 0,4).
Po’hja, fi. myt., landet n. om Kalevala.
Po’hjanma, sjöv., ett slags skärgårdsfartyg.
Po’hjola — Pohja (se d. o.).
Poi, ital., tonk., därefter, sedan. — P. la coda,
därefter (tages) codan. — P. segue, sedan
följer.
Poignet, fr. (Z. påanjä’), handlove.
Poiki’le 1. PoikHe stoa, gr., eg. brokig sal;
i det gamla Aten en med väggmålningar
av Greklands ryktbaraste konstnärer
prydd pelarsal. Jfr Stoicism.
Poikilote’rma djur (av gr. poiki’los,
skiftande, brokig), zool., se Homeotcrma djur.
Poil de chèvre, fr. {1. påa’ll dö sjävr),
gethår; rnohair (se d. o.).
Poilu, fr. {1. poaly’), populär benämning på
den franske soldaten under världskriget.
Point, fr. (1. påä’ng; lat. pu’nctum), punkt;
öga på tärningar; spelt., poäng,
överenskommen enhet för vinst- och
förlustberäkning. — P. d’appui (1. - pui’), stödjepunkt,
—■ P. de vue (1. - dö vy), synpunkt. — P.
d’honneur (1. - dånnö’r), hederskänsla. —
P. du tout (1. - dy to), alldeles icke, för
ingen del. — Mal en point (1. mallang -),
illa däran. — Points (1. påä’ng), pL, uddar,
spetsar. — P. d’Alen5on (1. - dallangså’ng),
Alenconspetsar (se d. o.). — P.
d^Angle-terre (1. - danglötä’r), engelska spetsar,
ett slags knypplade spetsar. — P. de
France {1. - dö frangs), franska spetsar.
— P. de Venise (1. - dö vöni’s), venetianska
spetsar (se d. o.).
Pointe, fr. (Z. påä^ngt), spets, udd; udden av
en kvickhet, ett epigram, en anekdot. —
Pointe’ra, framhäva, tillspetsa, pikant be-
tona. — Pointilleux (1. påängtijö’),
spetsfundig, granntyckt, kitslig.
Pointe sèche = Dry point (se d. o.).
Pointer, eng. (1. på’jntör), släthårig
rapp-hönshund.
Pointillé, Au, fr. {1. å påängtije’; av pointe,
spets, udd), målark., säges en målning,
teckning 1. d. vara utförd, då dess
model-lering är framställd genom grupper av
punkter. — Pointilli’sm, metod inom
målarkonsten att lägga färgen oblandad på
duken i prickar, som på avstånd
sammanflyta. —■ Pointilli’st, anhängare 1. utövare
av pointillismen.
Points m. fl., se under Point.
Poissarde, fr. (1. påassa^rd, av poisson,
fisk), fiskmånglerska; ohyfsad, pöbelaktig
kvinna. — Poissard {1. påassa’r),
pöbelaktig.
Poisson sans boisson est poison, fr. (1.
påas-så’ng sang båasså’ng ä påaså’ng), fisk
(maträtten) utan dryck är gift.
Poix, fr. (1. påa’), beck.
Po’jaman = Pohjanma (se d. o.).
Po’jas, ry., livgördel.
Po^jema = Pohjanma (se d. o.).
Poka’l (av lat. po’culum, se d. o.),
dryckeskärl, bägare med fot. — Pokule’ra, dricka
om, öva dryckjom.
Poker, eng. (1. på’kör), spelt., ett slags
kortspel.
Pokule’ra, se under Pokal.
Pokunt, athabaskemas namn på Manito (se
d. o.).
Pol (av gr. po’los, axel), vardera
ändpunkten av en rotationsaxel; geogr., benämning
på de punkter (nord- och sydpolen), där
jordens rotationsaxel träffar jordytan;
fys., benämning på de två punkter på en
magnet, där den magnetiska kraften är
störst; ett elektriskt batteris
kraftpunkter. — Polcirkel 1. Polarcirkel, den med
ekvatorn parallella cirkel- på jord- 1.
himmelsgloben, som löper på ett avstånd
från polen av 2SV2°. — Polhöjd, en orts
geografiska bredd. — Polstjärnan 1.
Polar-stjärnan = Polaris (se nedan). — Pola’r,
Pola’risk 1. Polä’r, beträffande poler;
belägen i grannskapet av en av jordens poler.
—• Polardag, de sex månader av året, då
polen är belyst av solen. — Polardimma,
meteor., åen dimma, som uppträder i
polartrakterna under den varmare årstiden. —
Polardista’ns 1. Poldista’ns, astr., vinkeln
emellan synlinjen till en stjärna och till
himmelspolen. — Polarexpedition, färd
med en av jordens poler som mål; resa i
arktiska 1. antarktiska trakter. —
Polarhav, ishav. — Polarime’ter (av gr. me’tron,
mått), fys., apparat för bestämmande av
polarisationsgraden hos delvis polariserat
ljus. —■ Polari’s, astr., polstjärnan, en
stjärna i stjärnbilden Lilla björnen. —
Polarisatio’n, meddelandet av polaritet (se
nedan); mottagandet av dylik; en genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
