Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Portogalli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Porto galli—Possession
1051
ken, icke erlagd av avsändaren, kraves av
adressaten.
Portoga’lli, portugisiska apelsiner.
Portola’n {ital. portolano, gr. peri’plus)^
kustbeskrivning; sjökort, skepparekarta.
Fortomo’rto, Po’rtomärke, se under Porto.
Portori’co, namn på ett slags tobak från den
västindiska ön med samma namn. —
Portoricobark, ett humlesurrogat, som fås
av Coluhri’na reclina’ta, tillhörande fam.
Rhamna’ceæ, på Antillerna.
Portprosely’ter, se under Proselyt.
Portrait parlé, fr. (Z. pårtre’ parle’),
"porträtt i ord", signalementsystem för
igenkännande av brottslingar.
Forträ’tt {fr. portrait, av lat. protractum,
något, som blivit bragt i dagen), plastisk,
målad 1. på annat sätt utförd avbildning
av en person. — Porträtte’ra {fr.
por-traire), avbilda, avmåla. — Porträttö’r,
porträttmålare.
Portschä’s, se Porte-chaise.
Portugale’s, portugisiskt guldmynt = omkr.
30 kr.
Po’rtugalolja, apelsinolja.
Fortugi’ser, inv. i Portugal.
Portugi’sisk lök, en varietet av rödlöken,
A’llium ce’pa.
Portugisisk tackling, rigg med gaffelsegel,
vars gaffel är nästan parallell med masten.
Portula’ca, Portulak, se Portlakeväxter.
PortuIa’ceæ, bot., växtfamilj tillhörande de
choripetala dikotyledonerna. Se Montia.
Portulan, fr. {1. pårtyla’ng), sjöv., gradbok,
som angiver kusternas och hamnarnas
läge.
Portu’mnus 1. Portu’nus, rom. myt.,
-hamn-guden.
Po’rtus, lat., hamn.
Portvin, ett starkt rött, portugisiskt vin,
uppkallat efter sin exporthamn, Oporto.
Portöar (av fr. porteur, bärare), ett slags
blecklåda, i vilken botanister under sina
exkursioner samla växter.
Porö’s, se under Porer.
pos., förk. för positivus.
Posa’da, sp., värdshus, gästgivaregård. —
Posade’ro, värdshusvärd.
Posamente’rvaror (av fr. passementier,
snör-makare), snörmakeriarbeten.
Po’scimur, lat., jag känner mig uppfordrad
(t. ex. att gripa till ordet). ("Odæ’’ av
Horatius.)
Pose, fr. {1. pås; av poser, ställa), för
avmål-ning 1. porträttering lämpad ställning;
utstuderad, effektfull ställning. — Posé
{1. påse’), stadgad, allvarlig, betänksam.
— Pose’ra, antaga en pose, söka verka,
spela viktig, vilja synas.
Poseidon’, gr. myt., havets gud (motsvarar
romarnas Neptunus).
Pose’ra, se under Pose.
Positio’n {lat. posi’tio, av po’nere, sätta,
ställa), ställning, läge; levnadsvillkor;
ansedd samhällsställning; krigsk., fast
ställning, där en stridande part skrider till
1. inväntar anfall; tonk., läge; dansk.,
fotställning; fäktk., gardställning (se
Posi-tur). — Positionsartilleri, grovt artilleri.
— Positionskrig, krig, som rör sig kring
befästa ställningar. —■ Positionslanterna,
sjöv., ett slags lanterna med vitt sken. —
Positionslista, uppgift på rederiernas
ute-varande fartyg, deras’ ankomst- och
avgångstider till och från hamnar m. m.
Positiv {lat. positi’vus, av po’nere, sätta,
ställa, antaga), viss, bestämd, fastställd;
verklig, faktisk; uttrycklig, befallande,
tvärsäker; språkv., se Positivus) log.,
ja-kande. )( Negativ; {fr. orgue de
har-barie, ty. Dreh-orgel), tonk., urspr. ett
slags kammarorgel; portativ orgel,
handorgel, vevorgel. — Positivt bevis, direkt
bevis. — Positiv bild, fotogr., en med
originalet fullkomligt överensstämmande bild,
som erhålles genom avtryck av den
negativa bilden. — P. elektricitet, fys.,
glaselektricitet, den elektricitet, som glas
genom gnidning erhåller. — P. religion,
uppenbarad religion, på uppenbarelse
grundad religion. )( Naturlig
religion. — P. rätt, lagstadgad rätt.
)( Naturrätt. — P. storhet, mat., med
tecknet -}- försedd storhet. — P. ta’xis,
hioL, se Taxier. — Positivi’sm, den
filosofiska riktning, som erkänner blott det
positivt vissa, det av sinnenas vittnesbörd
intygade; den religionsfilosofiska åsikt,
som står på den positiva 1. uppenbarade
religionens ståndpunkt. —• Positivi’ster,
anhängare av den skola, som grundats av
den filosofiska positivismens främste
målsman, fransmannen Auguste Comte. —
Positivite’t, visshet, handgriplighet.
Positi’vus, se Komparationsgraderna.
Po’sito, lat, förutsatt, antaget. — Posito, sed
non conce’sso, antaget, men icke medgivet.
Positu’r {lat. positu’ra), ställning,
kroppsställning; försvarsställning; fäktk.,
utgångsställning (gard- 1. färdigställning).
— Sätta sig i positur, bereda sig till något,
hålla sig färdig, sätta sig i
försvarstillstånd.
Pospoli’ten {po., postolite riiszenie), allmänt
krigsuppbåd.
poss., förk. för possesivus.
Po’sse, ty., fars, burleskt lustspel;
Po’sse, lat., kunna, förmå. —• A posse ad
e’sse, log., ett felslut, varvid från en
saks möjlighet slutes till dess verklig
het. — Ultra posse ne’mo obliga’tur, ingen
kan förpliktas att göra något, som går
över hans förm.åga.
Posse’rlig {ty. possierlich), putslustig,
tokrolig.
Possessio’n {lat. posse’ssio, av posside’re,
äga), besittning, innehavande; gods,
lantegendom. —■ Possessiona’t (ett hos oss
bildat ord), godsägare, ägare av en större
lantegendom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
