Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Preterito-presens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Preterito-presens—Primrose league
1063
stående, anspråk; inbilskhet. —
Pretentions {1. -tangsjö’s; fr. prétentieux),
anspråksfull, förmäten, inbil sk.
Preteri’to-pre’sens, språkv,, kallas i
germanska språk ett verb, vars presens till
formen är ett gammalt preteritum (se d. o.).
Prete’ritum {lat. præte’ritum), förfluten tid;
språkv., benämning på de tempusformer,
som uttrycka förfluten tid: imperfektum,
perfektum och pluskvamperfektum.
Preternatura’1 1. Preternature’ll, lat,
naturvidrig, stridande mot naturen.
Prete’xt (av lat. præte’xere, eg. bebräma
framtill), förevändning, svepskäl. — Sub
præte’xtu, under förevändning, under
föregivande. — Pretexte’ra, föregiva,
före-bära.
Pretio’sa, lat., dyrbarheter, smycken,
kostbara prydnadsföremål. — Pretiö’s (fr.
précieux, lat. pretio’sus), dyrbar; tillgjord,
konstlad, överdrivet fin. Jfr Précieuses.
Pre’tium, lat., värde, varupris; lön, belöning.
— P. affectio’nis, affektionsvärde, kärleks-,
vänskaps- 1. minnesvärde. — P.
virgini-ta’lis, brudgumsgåva till brud i ersättning
för jungfrudomen, ex. morgongåvan i det
germanska äktenskapet.
Pretiö’s, se under Pretiosa.
Pre’tor {lat. præ^tor), i det gamla Rom urspr.
föreståndare, förman, anförare;
sedermera titel för konsulerna och diktatorn
(se Prætor maximus), ämbetsman, som
ledde den civila rättskipningen. —
Preto-ria’ner {lat. prætoria’ni), de romerska kej {+-+}
sarnas livvakt. — Preto’rium, högkvarter.
—• PretuV, en pretors ämbete.
Preusseri’, militär drill, militäröversitteri,
överdriven militarism.
Preussisk aln = 0,6669 m.
Preussiska språket (Z. prå’js-), ett utdött
lettiskt språk, som talades av de gamla
preussarna.
Preussische Ja’hrbücher {1. prå’jsisje
ja’r-bysjer), 1858 i Berlin grundad
månadsskrift för politik, historia och litteratur.
Preval€’ns, Prevale’nt, se under följ. ord.
Prevale’ra {lat. prævale^re), vara överlägsen,
hava övervikt. — Prevalera sig, handelst.,
göra sig betald för en fordran; skaffa sig
ersättning för utlagda penningar;
begagna sig av tillfället. — Prevale’ns,
överlägsenhet, övervikt. —• Prevale’nt,
överlägsen, övermäktig.
Prevarikatio’n (lat. prævarica^tio, av
præ-varica’re, gå på tvären, gå snett),
trolöshet; pliktförgätenhet; förräderi. —
Pre-varika’tor, en trolös, pliktförgäten,
förrädisk person.
Prévenance, fr. {1. prevöna’ngs),
förekommande artighet, förbindlighet. —
Prève-nant {1. -a’ng), förekommande artig,
förbindlig.
Prevene’ra {lat. præveni’re), förekomma,
förebygga, hindra; förbereda; förut
intala. — Prevene’rad, förut underrättad,
förut beredd. — Preve’nter, eng., sjöv.,
borg, som förstärkning tillsatt tåg,
kätting 1. d. — Preventio’n, förutfattad
mening; fördom. — Preventionsteorien, jur.,
den åsikt, att straffets ändamål är att
förekomma vidare brott. — Preventi’v,
förekommande, förebyggande. —
Preventiva medel, med., medel 1. åtgärder till
förebyggande av sjukdom; medel 1.
åtgärder till förebyggande av att kopulation
medför befruktning. — Preventfvlagen,
svensk lag mot utställande 1. förevisande
av, muntlig 1. skriftlig agitation för samt
salubjudande av preventiva medel (18 kap.
13 § strafflagen).
Preve’t, se P riv et.
Previgi’lier, se Prævigilia.
Previsio’n (av lat. prævide’re, förutse),
förutseende (av kommande ting).
Prévot, fr. {1. prevå’; av lat. præpo’situs,
föresatt), föreståndare; fogde;
ordningsman; prost; prof oss. — Prevota’ldomstoI,
före franska revolutionen ett slags
utomordentlig kriminaldomstol i Frankrike.
Prévoyance, fr. {1. prevåaja^ngs),
förutseende, försiktighet. — Prévoyant {1.
-a’ng), förutseende, omtänksam.
Pria’mel (antagligen av lat. præa’mhulum,
kort musikalisk improvisation), kort,
folklig, gnomisk dikt, vanlig i det
medeltida Tyskland.
Prfamos {lat. Prtamus), gr. sag., den siste
konungen i Tröja.
Pria’p, bild av fruktbarhets guden Priapos
(se d. o.).
Pria’pisk, Priapi’sm m. fl., se under följ. ord.
Pria’pos {lat. Pri’apus), gr. och rom. myt.,
vingårdarnas samt fruktbarhetens och
yppighetens gud (avbildad med en
utomordentligt stor manslem). — Pria’pisk,
som har avseende på Priapos; otuktig,
liderlig. — Pria’piska sånger 1. Priape’ia,
otuktiga, liderliga sånger; särskilt en
samling slippriga latinska dikter,
tillägnade Priapos. — Priapi’sm, med., sjukdom,
som består i manslemmens ständiga och
plågsamma erektion. — Priapi’tis,
inflammation i nämnda kroppsdel. — Priapoli’t,
paleont., ett slags sten, som liknar
manslemmen.
Priceft, miner., se Pandernut.
Prick, sjöv., mindre sjömärke. — Prickrulla,
förteckning över alla sjömärken inom visst
område.
Pri’llan, se Preliminärexamen.
Prillarhorn (av no. prilla, finger),
blåsinstrument av boskapshorn med fingerhål
som på en flöjt.
Prim, Pri’ma, Primado’nna, Prima’rius,
Pri-mitiV m. fl., se under Primus.
Pri’mrose league, eng. {1. -rås lig),
gullviveligan, en i England 1884 stiftad
konservativ förening, till minne av den engelske
statsmannen Benjamin Disraeli
Beacons-field {1. - bi’könsfild).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
