Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sebastin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sebastin—Secutor
1191
Sebastian 1. Sebastinkrut, ett av
nitroglyce-rin, natronsalpeter och träkol bestående
sprängämne.
Sebazios = Sabazios (se d. o.).
Sebede’us, judiskt mansnamn, buret av
apostlarna Jakob och Johannes.
Sebek, egypt. myt., en solgud, åt vilken
krokodilen var helgad.
Se’bezi, turk. (av pers. dscheheh, pansar),
pl, tungt beväpnat turkiskt rytteri.
Sebi’l, arah., eg. väg; frivillig gåva för
välgörande 1. allmännyttigt ändamål.
Seborré 1. Seborrhæ’a, (av lat. se’bum, talg,
och gr. rhoe’, flytning), med., abnorm
avsöndring från hudens tagkörtlar.
Se’bra, se Zebran.
Sebraträ, se Zehraträ.
Se’bu, se Zebun.
Se’buloii, hebreiskt mansnamn, nybyggare.
Buret av en son till patriarken Jakob samt
av den efter honom uppkallade israelitiska
stammen.
Se’bum, med., en från hudens talgkörtlar
avsöndrad, fet vätska. — S. cervi’num 1. S.
hirci’num, hjorttalg. — S. ovi’llum,
får-talg.
S. e. c., förk. för lat. sa’lvo errore ca’lculi,
med förbehåll av räknefel.
sec., mat., förk. för sekant.
Secacori’n, med., ett preparat ur mjöldryga.
Seca’le cerea’le, bot., råg.
Seca’le cornu’tum, farm., mjölöka,
mjöl-dryga, mellersta utvecklingsstadiet hos
parasitsvampen Cla’viceps purpnWea, som
oftast utvecklas på råg. Mjöldrygans
huvudbeståndsdelar äro ergotinsyra,
kormi-tin och sfacelotoxin (se d. o.).
Secateur, fr. (1. sekatö’r), trädgårdssax;
apparat för krossning av stenar i blåsan.
Se’cco, ital. {fr. sec., lat. si’ccus)j torr; tonk.,
hårt anslag. — Al secco 1. Se’ckomåIeri,
målark., målning på torr kalkgrund med
tempera- 1. vattenfärger. —
Seccorecita-tiv, se Recitativo secco (under Recitera).
— Vi’no secco, torrt vin.
Seceders, eng. (1. sisi’dörs), pl, eg.
utträ-dare; en i Skottland av predikanten
Er-skine stiftad sekt, som 1733 skilde sig från
den härskande presbyterianska kyrkan.
Secentfsmo, ital. (1. setjen-; av secento, sex
hundra, 1600-t.), en i 16 :e, 17:e och 18 :e
årh. inom italienska litteraturen rådande,
konstlad och bombastisk smakriktning. —
Secenti’st, författare, som hör till
secen-tismo.
Secerne’ra {lat. sece’rnere), avsöndra,
avskilja, avlägsna.
Sece’ssio, lat., utträde, hist., de romerska
ple-bej ernås utvandringar till Heliga berget.
Secessio’n {lat. sece’ssio), skilsmässa,
avsöndring; en fraktions utträdande ur ett
parti; en konstnärlig riktning, som söker
göra sig gällande genom elitprestationer,
smärre utställningar med endast utvalda
konstverk o. s. v, — Secessioiii’ster, be-
nämning på fraktioner, som utträtt ur ett
parti, särskilt på Nordamerikas sydstater,
då de 1861 proklamerade sitt utträde ur
unionen med nordstaterna; konstnärligt
vänsterparti. — Secessionskriget,
nordamerikanska inbördeskriget. —
Seces-sions-Ueberbrett’l, avsöndrad, utbruten,
utvald UeberbretVl (se d. o.).
Sechet, egypt. myt., en gudinna, som
föreställer solens förödande kraft.
Se’chium eduTe, Sechiumstärkelse, se
Arrow-rotstärkelse.
Se’chsundse’chzig, ty., sextiosex; spelt., ett
slags kortspel, som spelas av två personer.
Se’ckomåleri, se under Secco.
Seclu’sio pupi’llæ, med., ringformad
sam-manväxning av iris.
Secohm, fys., Henry (se d. o.).
Secolo, I l (Z. ill se’kålà), "Århundradet’^
italiensk tidning i Milano, grundad 1866,
förr radikal och franskvänlig, nu
fascistisk.
Seconda volta, ital. (/.sekå’nda vå’lta), tonk.,
de takter, som vid repris skola spelas
andra gången och leda över till
fortsättningen.
Second-hand books, eng. {1. se’knd händ
boks), ’’andrahandsböcker", antikvariska
böcker.
Seco’ndo, ital., tonk., den andra, t. ex. violino
secondo, andra violinen, basen i
fyrhändiga pianostycken.
Second sight = Deuteroskopi (se d. o.).
Secreta’rius, lat., sekreterare.
Secretary of state, eng. {1. se’krötörri åv
stäjt), ’^statssekreterare", benämning av
några av engelska regeringens främsta
ministrar; i Nordamerika
utrikesministern.
Secreti’ii, kem., en hormon, som bildas i
tolv-fingertarmen.
Se’ctio, lat. (av seca’re, skära), snitt. —
S. a’Ita, med., stensnitt, operation, som
vidtages för bortskaffande av blåssten. —
S. a’urea, mat., gyllene snittet (se d. o.). —
S. cæsa’rea, kejsarsnitt, en operation, som
företages vid vissa svåra förlossningar. —
S. lega’lis, rättsmedicinsk liköppning.
Sect, dets. som Sekt, sött, starkt vin.
Secula’ris, ett svenskt läskevatten.
Secu’nda, se Secundus och Sekunda; bot.,
ensidig.
Secu’ndo, lat., i andra rummet, för det andra.
Jfr Primo.
Secu’ndum a’rtem, lat., enl. konstens regler.
Secu’iidus, fem. Secu’nda, neutr. Secu’ndum,
lat., den andre.
Securida’ca, bot., växtsläkte av fam.
Poly-gala’ceæ. Fibrerna av vissa arter
användas till tåg och rep. Fröna ge olja.
Secu’ritas, lat., säkerhet, rom. myt., romersk
gudinna, vakande över statens trygghet
och de dödas ro i graven.
Secu’tor, lat., "förföljare", ett slags
gladiatorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
