Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sheliak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sheliak—Siamhampa
1207
Shelia’k, astr., stjärna i stjärnbilden
Ly-r a n.
Schell-heaps, eng. (L själl-hips), arkeoL,
eg. skalhögar, kjökkenmöddingar.
Sheltie, eng. (1. sjä’llti), Shetlandsponny.
Shera’rdia arve’nsis, bot., åkermadd,
tillfällig åkerväxt med violetta kronor. Fam.
Ruhia’ceæ.
Sheriff, eng. {1. sje’riff), högste civildomaren
i ett grevskap i England.
Sherlock Holmes (Z. sjö’låck håoms),
huvudpersonen i Conan Doyles världsbekanta
detektivromaner. Figurligt lika med
durkdriven detektiv.
Sherry, eng. {1. sjä’rri), benämning på ett
slags starka, vita, spanska viner från
staden Jeres de la Frontera. —
Sherry-kå’bb€l, hos oss benämning på en med
sherry tillagad cobbler (se d. o.), som
in-suges genom halm- 1. vassrör.
Shijoskolorna, realistiskt betonade
riktningar inom japanskt måleri.
Shikimi, japansk stjämanis, av Illicium
reli-gio’sum.
Shikimol, kem., dets. som safrol (se d. o.).
Shilling, eng. (1. sjilling), engelskt
silvermynt = av ett pund sterling = 91 öre.
Shimmy, eng. {1. sji^mmi; av /r. chemise,
Hn-tyg), dansk., en variant av foxtrot, utförd
under skakning av hela kroppen. Dansen
var populär en kort tid omkr. 1921.
Shimose, jap., ett sprängämne. Se
Pikrin-syra.
Shin, Shin-gon, japanska sekter.
Shingling (1. sji’ng-; av eng. shingle,
tak-spån), kortklippning av kvinnohår i
anslutning till maskulint hårmod, d. v. s.
kortast längst ned i nacken. Bobbat hår
(av eng. bob, stubba), är klippt i en tvär
kant vid nackens övergång till halsen.
Shlnno (Z. sji’nnå), japanska kejsarhusets
förnämsta, medlemmar.
Shin-to, Japans inhemska religion.
Shiou, nomadstam i Birma.
Shire, eng. {1. sjajr, i sammansättningar
sjir) = Country (se d. o.). — Shirehäst,
tung engelsk hästras med anor från
medeltiden.
Shirting, eng. (1. sjö’rting), skjortväv, ett
fint, tätt, tvåskaftat bomullstyg.
Shizoku, ett japanskt stånd.
Sho, japanskt rymdmått = 18,03 1.
Shock, eng. (1. sjåck), stöt, slag; anfall,
angrepp; med., av en häftig skakning,
förorsakad plötslig död. — Shocking (1.
sjå’cking), stötande, anstötlig; avskyvärd.
Shoddy, eng. (1. sjå’ddi), konstull, långhårig
ylleslump, som fås av stickade 1. virkade
föremål.
Shogu’n, jap., general, riksfältherre.
Shop, eng. (1. sjåpp), bod, butik; verkstad.
— Shopping, gå omkring i butiker och
göra inköp.
Shore’aträ, veden av ett flertal till släktet
Shore’a (fam. Dipterocarpa’ceæ) hörande
träd, inhemska i s. Asien. Sal-tree (1. -tri),
av robu’sta från Främre Indien är ett
ypperligt byggnads- och snickerivirke. En
mycket vacker ved, Thitya, fås av S.
oh-tu’sa från Birma. Vinvin är en gul
kärnved av S. hypo’chra från Cochinkina.
Shorthand, eng. (1. sjå’thänd), stenografi.
Short story, eng. {1. sjåt stå’ri), kort
berättelse, novell.
Short ton, se Ton.
Shoshoner (1. sjåosjå’oner), nordamerikansk
indianstam.
Shrapnel, eng. (1. sjrä’pnäll), krig sk.,
gra-natkartesch, en med blykulor fylld
kast-kropp, uppkallad efter sin engelske
uppfinnare.
Shropshirerasen (1. sjrå’psjir-), engelsk
fårras, numera mycket spridd i Sverige.
Stambokföres i Malmöhus län.
Shrub, eng. {1. sjröbb), dryck av arack,
citron- 1. apelsinsaft och socker.
S. H. T., förk. för lat. sa’lvo honoWis ti’tiilo 1.
si’ne hono’ris ti’tulo, med uteslutande av
hederstiteln; benämning på ett i Uppsala
1850 stiftat ordenssällskap ("Tratten"),
som har filialer i Stockholm, Göteborg,
Kalmar och Linköping.
Shunt, eng. (1. sjönnt), fys., förbiledning,
grenledning; en med en del av en elektrisk
1. magnetisk huvudkrets parallellkopplad
grenledning. — Shunta, parallellkoppla en
grenledning. — Shuntlampa, ett slags
båglampa. —• Shuntmaskin, dynamomaskin,
avsedd att lämna en ström av konstant
spänning.
Shylock {1. sja’jlåck), en i Shakespeares
"Köpmannen i Venedig" förekommande
judisk ockrare, vilken blivit typen för den
sluge och hänsynslöse girigbuken.
Si, tonk., det franska och italienska namnet
på tonen h.
Si, kem., atomtecken för kisel {lat. siWcium),
Siælinna tröst, själens tröst, fornsvensk
upp-byggelseskrift (förf. omkr. 1350).
Sial, geol. (av Si, kisel, och Al, aluminium),
del av litosfären som huvudsakligen
består av kiselsyra och lerjord. Jfr Sima.
Sialago’ga, gr. (av sialon, spott), pl, med.,
spottbefrämjande medel. — Sialago’gisk,
spottbefrämjande. — Siali’sm, spottflöde.
—■ Sialo’ncus, spottkörtelsvulst. —
Sia-lorré (av gr. re’in, flyta), spottflytning.
— SialosyVinx, spottfistel.
Siambe’nsoe, från n. Siam kommande harts,
som innehåller 20 % fri bensoesyra jämte
estrar av bensoesyra och vanilin.
Siame’ser, inv. i landet Siam. — Siame’sisk,
som har avseende på 1. sammanhänger
med Siam. — Siamesiska tvillingarna, ett
par i sidan sammanvuxna tvillingar, födda
i Siam 1811.
Sia’met, turk. (av arab. sadmat, adel), ett
stort län.
Siamfa’ser, se Caryota.
Siamhampa, manillahampa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
