Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Silentiarius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1212
Silentiarius—Silver
Silentia’rms (av lat. sile’ntium, tystnad),
rom. fornk., slav, som hade tiil uppgift att
tillse, att det hölls tyst i huset;
ordnings-och tystnadsvakt i kejsarpalatsen.
Sile’ntium, lat. (1. -tsium), tystnad. —
A’l-tum silentium, djup tystnad. —
Perpe’-tuum silentium, evig tystnad.
Silent le’gis i’nter a’rma, lat., lagarna tiga
under vapenbrak, i krig tiga lagarna.
Sile’nus, se Silen.
Sileshår, bot., se Drosera.
Sile’sia, lat. (Schlesien), astr., en av
småplaneterna. —■ Silesi’acum, bot., schlesisk.
Sile’sias, benämning på lärfter och shirting
från Sachsen.
Si leva’no i sordi’ni, ital, tonk., man avtage
sordinen.
Silhue’tt (/r. silhouette), skuggporträtt,
skuggbild, utklippt i svart papper,
uppkallad efter den franske finansministern
Silhouette (d. 1757). — Silhuette’ra,
avbilda i silhuett. — Silhuettö’r,
silhuettklippare.
Si’lica-tegel, ett högeldfast kvartstegel.
Si licet ve’rbo, lat., om man så får uttrycka
sig.
Sili’cias, lat., silikat.
Silici’der, kem., föreningar mellan kisel och
metaller.
Sili’cium, lat. (av si’lex, flinta), kem., kisel
(se d. o.).
Siliciumkarbi’d, se Carborundum.
SiIiculo’sæ, bot., underfam. av Crucijeræ.
SilihdaV, SilikdaV 1. Silikdar-Aga (av arab.
silåh, vapen), turk., sultanens
vapendra-gare.
Silika’t (av lat. si’lex, flinta), kem.,
kisel-syrade salter.
Siliqua, lat., bot., skida. — S. du’lcis,
johan-nesbröd. — Siliquo’sus, rik på skidor.
SiIiquo’sæ, bot., underfamilj av fam.
Cruci-feræ (se d. o.).
Sili’t, elektriskt motståndsmaterial,
närsläkt at med silundum (se d. o.).
Silja, bot, svenskt namn på ett flertal
um-bellater.
Silk-cotton-tree, se Ceiba.
Silke, tråd, spunnen av silkesmaskens
ko-kongfiber. Se Siden.
Silkesbomull, se Kapok.
Silkesgrönt, kromgrönt.
Silkesmasken, se Siden.
Silkessnöret. Turkiets sultan brukade förr,
när han ville göra sig av med en
misshaglig ämbetsman, tillställa denne ett
silkessnöre, vilket som symbol av hängrepet
innebar en uppmaning till denne att ta sig
själv av daga. I överförd betydelse
beteckning för en förtäckt uppmaning att begära
avsked från en befattning.
Silkestvål, se Alicantetvål.
Silkgrass, ananashampa.
Silkwormgut, eng. {1. silkoå’mgutt), med.,
suturmaterial av silkesmaskens tarm.
Sillabub, eng. (1. si’lläböbb), en dryck av
mjölk, vin (1. rom), socker och kryddor.
Sillbyss, se Buss.
Siller {gr. si’lloi, av si’llos, hån, spe), pl.,
ett slags forngrekiska parodierande
dikter, i vilka berömda filosofers och
skalders uttalanden förlöjligas. — Sillogra’f
(av gr. grajein, skriva), satirisk diktare.
Sillery, fr. (1. sillöri’), ett slags vitt
champagnevin, uppkallat efter en by i franska
departementet Marne.
Sillimanni’t, miner., ett med andalusit
besläktat mineral, som finnes i
Nordamerika.
Sillogra’f, se under Siller.
Sillome’ter, sjöv., ett slags logg (se d. o.).
Sillvalen, zool., se Balænoptera.
Si’lo, sp., förvaringsrum för säd 1. foder.
Siloainskriften, fornhebreisk inskrift i
väggen till Siloakanalen i Jerusalem,
antagligen från konung Hiskias tid.
Silo^xikon, dets. som Carborundum (se d. o.).
Si’lphium, bot., nordamerikanskt växtsläkte
av fam. Compo sitæ med många som
prydnadsväxter odlade arter; farm., en i
forntiden högt värderad drog av obekant
ursprung.
SiWtt, se Silhuett.
Silu’ndum, ett i värmeapparater använt
elektriskt motståndsmaterial, framställt
genom upphettning av kolstycken till
2,000° i en blandning av koks och sand 1.
i siliciumkarbid.
Silu’riska formationen, Silurformationen 1.
Silursystemet, geoL, ett av de paleozoiska
systemen (se d. o.).
Silu’rus, zool, fisksläktet m a 1 a r.
Si’lva, lat., skog. — Silva marcia’na 1. ni’gra,
Schv^artzv^ald. — Silva’ticus, Silve’stris,
bot., växande i skog, vild.
Silva’nus (av lat. si’lva, skog), rom. myt.,
skogarnas, herdarnas och lantmännens
gud.
Silvbergi’t, miner., manganhaltigt
järn-talk-bisilikat från Silvberg.
Silver {lat. arge’ntum), kem., ett sedan
forntiden känt vitt, glänsande och smidigt
metalliskt grundämne, som i naturen
förekommer dels gediget, dels förenat med
klor 1. svavel. — Silveramalga’m, miner.,
består av silver och kvicksilver. —
Silverbisam, skinn av Desmannäbbmöss.
— Silverblad, bot., se Lunaria. —
Sil-verblände, miner., dets. som Rothgülden
(se d. o.). — Silverbromi’d och
Silver-jodi’d, bromsilver och jodsilver, användas
i fotografien. — Silverbrons, tekn.,
bere-des och användes på samma sätt som
guldbrons (se d. o.). — Silverbröllop, fest
till minne av tjugufem års äktenskap. —
Silvercyani’d, cyansilver, erhålles om en
lösning av cyankalium fylles med
silver-nitrat. Brukas till galvanisk utfällning av
silver. — Silverfisken, zool., se
Argentina. — Silverglans, miner., består av sil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
