- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1225

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skrå ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skrå—Skålformig lagring

1225

jätte mötte Tor på dennes färd till
Jotun-hem.

Skrå, sjöv., träställning för livbåt å fartyg.

Skråp, bot., se Petasites.

Skråpu’k (av fornsv. skr a, torrt skinn, och
puke, djävul), åkerspöke, fågelskrämma,
vidrig ansiktsmask.

Skråsocialfsm, gillesocialism, en särskilt i
England framträdande rörelse,
karakteriserad av att arbetarna yrkesvis
sammansluta sig i skrån 1. gillen, vilka uppträda
som företagare.

Skräcka (av holl. schrikken, rycka till, bli
förskräckt), sjöv., lätta något på ett
upp-styvat tågvirke.

Skrädd] ärn, stämjärn med sned egg.

Skrälingar, fornnordiska namnet på
eskimåerna.

Skrälåt, dansk., svensk folkdans i stillsamt
tempo.

Skränka (av ty. schränken, lägga i kors),
böja ut tänderna på sågblad, så att
varannan ligger åt höger, varannan åt
vänster.

Skräppa, bot, se Riimex.

Skuggnäva, hot., se Geranimn.

Skuld, nord. myt., framtidens norna.

Skuldebrev 1. Skuldsedel, jwr., till en
fordringsägare utfärdad skrivelse, vari
gälde-nären erkänner sin skuld.

Skullning 1. Hängning, företeelse i
masugnsprocessen, varvid en del av
beskickningen fastnar i ugnspipan och
förorsakar ett gasfyllt tomrum, i vilket svåra
explosioner kunna inträffa.

Skulpte’ra, Skulptrfs, se under följ. ord.

Skulptu’r (lat. sculptu’ra, av scu’lpere,
hugga, skära), bildhuggarkonst;
bildhug-geriarbete. — Skulptura’!, med karaktär
av skulptur. — Skulpte’ra, utföra
bild-huggeriarbete. — SkulptöV, fem.,
Skulp-tri’s, bildhuggare.

Skunk, kallas skinnet av de till
mårdfamil-jen hörande stinkdjuren.

Sku’psjtina (av serb. sku’piti, församla),
församling, nationalförsamling, särskilt
den äldre serbiska och montenegrinska;
numera jugoslaviska.

Skura 1. Skåra, herald., linje, som delar ytan
å en vapensköld.

Skurremurre, spelt., ett slags biljardspel.

Skurri’1 (lat. scurri’lis), grovt narraktig 1.
skämtsam; oanständig. — Skurri’lier, se
Scurrilia. —• Skurrilite’t, grovt skämt 1.
narrstreck; oanständighet.

Skurrsåg, handsåg för metallarbete.

Skutterudi’t, miner., koboltarsenid med 2 %
kobolt.

Skuttu, dalabenämning på de långa stänger,
varmed båtarna skjutas, ^’skottas’^
uppför forsarna.

Skvader, ett i jakthistorier omtalat
fantasidjur, korsning mellan hare och tjäder.

Skvadro’n (fr. escadron), krigsk., den
avdelning av kavalleriet, som motsvarar infan-

teriets kompani. — Skvadronschef, oftast
en ryttmästare. — Skvadrone’ra, rida
omkring; fig., slå omkring sig med stora ord,
skryta, skrävla. — SkvadronöV,’
pratma-kare, skrävlare.

Skvallerkål, bot, svenskt namn på
Aegopo-dium (se d. o.).

Skvattorre, jaktt, benämning på orrtupp,
som spelar ensam.

Skvattram, bot., se Ledum och Herba ledi.

Skvav, se Squaw.

Skvär, annan stavning av eng. square.

Sky, kokk., se Jus.

Skyddsferme’nt 1. Skyddsenzy’m, enzym,
som antagas uppträda i blodet, när
främmande äggvita införes däri.

Skyddskolloi^der, emulsionskolloider, som
sättas till suspensionskolloider,
varigenom dessa bli mera stabila.

Skyddskårer, i Finland militärt
organiserade frivilliga till ordningsmaktens och
härens stöd.

Skyddspatro’n, dets. som skyddshelgon.

Skyddstull, se Tull.

Sky’fatol (av gr. skyjos, skål), skålformiga,
bysantinska guld- och silvermynt från
1000-t.

Sky’fos, gr., eg. skål, forngrekiskt
dryckeskärl.

Skylight, eng. (1. skä’jläjt [hårt k] ; av sky,
himmel, och light, ljus), sjöv., på däcket
av fartyg anbragt lanternin 1. fönster,
genom vilket dagsljuset släppes ned i
kajutan, skansen o. s. v.

Sky’lla, gr. myt, ett i sicilianska sundet
mittemot Charybdis (se d. o.) sig
uppehållande vidunder, som lockade sjöfarande i
fördärv. Jfr Incidit in Scyllam etc.

Skymmel, dets. som Skimmel.

Skyskrapa (av eng. skyscraper), stadshus
med stort antal våningar över varandra.

Skyta’le, gr., stav, käpp; hos de gamla
spartanerna ett slags budkavle.

Sky’ter, inv. i Skytien (urspr. nuv.
Sydryssland, sedermera områden i n. Asien). —
Sky’tisk, som har avseende på Skytien 1.
skyterna.

Skyttaback, sjöv., mindre medeltida
krigsfartyg i Norden.

Skytteanska professuren, en genom
donation av Johan Skytte 1622 grundad
professur i ’Vältalighet och statskunskap" i
Uppsala. —• Skyttea’num, ämbetsbostad
för skytteanska professurens innehavare.

Skytten (lat Sagitta’rius), astr., stjärnbild
på s. hemisfären.

Skywriting, eng. (1. ska’jrajting),
egentligen himmelsskrift, reklamskrift i luften,
utförd genom utsläppande av en tät, vit
rökslins-a från en flygmaskin.

Skålen, v eter., bensvulster vid kron- 1.
hovleden.

Skålformig lagring, geol.,
lagringsförhållandena i en bassäng, där alltså alla lager
luta från kanterna mot mitten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/1237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free