Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sophi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1238
Sophi—Sostenuto
So’phi, pers.y en vis 1. en from man; titel för
den persiske regenten.
So’phia, annan form för Sofia; bot., visdom.
Sophie, ty. och /r., Sofia.
Sopho’ra, bot, se Baptisia.
So’phron, mansnamn (av gr. so’frön, vis,
återhållsam). Motsvarar kvinnonamnet
Sophro’nia. — Sophroni’st, se Sofronist. —
Sophroniste’res, pl., anat.,
visdomständerna. — Sophroniste’rium, dårhus. —
Sophrosy’ne, återhållsamhet, måttlighet.
So’por, lat., med., dvala, medvetslöshet, ur
vilken den sjuke blott genom stark retning
för tillfället kan väckas. Jfr Koma och
Somnolens. — SoporatiV, sövande,
bedövande. — Soporfficum, sömngivande
medel. —• Soporö’s, sömndrucken, dåsig.
Sopp, {da. och no., sop, svamp), namn på
vissa svamparter.
Soppleikr, isl., ett isländskt bollspel.
So’pra, ital., handelst., över, mer än — S.
a’gio (jfr Agio), agio, som måste betalas
utöver den vanliga. — S. prote’sto, eg.
över protesten; trots protesten, av
vänskap (acceptera en växel). — S. ta’ra (jfr
Tara), det avdrag på vikten, som utöver
den vanliga taran beviljas köparen.
Sopra’n {ital. soprano, lat supre’mus 1.
disca’ntus), tonk., högsta sångstämman,
som sjunges av kvinnor, gossar och
ka-strater. — Sopranklav, se Klav.
So’pra prote’sto, Sopra ta’ra, se under Sopra.
Sopu’ner, en rysk sekt.
So’rber 1. So’rbiska vender, ett vendiskt folk,
av vilket avkomlingar ännu finnas i
Tyskland. —■ Serbiska, det av sorberna talade
språket.
SoVbet 1. Scherbet (av arab. sjerbe’t, dryck),
en turkisk kylande dryck av vatten,
sön-derstötta russin, citronsaft, socker, ambra
m. m.; även ett slags glace.
Sorbi’n, kem., ett sockerhaltigt ämne, som
framställes ur rönn- och oxelbär.
Sorbfnrött, se Lanafuchsin.
So’rbiska, se under Sorber.
Sorbi’t, kem., en isomerisk sexatomig
alkohol, som förekommer i rönnbär.
Sorbonne, fr. (1. sårrbå’nn),
universitetsbyggnaden i Paris, uppkallad efter Ludvig
den heliges biktfader, Robert de Sorbon.
Sorbo’s, kem., sockerart, som förekommer i
rönnbär.
So’rbus, bot., trädsläkte, tillhörande fam.
Rosa’ceæ, underfam. Poma’ceæ. — S. a’ria,
vitoxel. — S. aucupa’ria, rönn. — S.
fe’n-nica, rönnoxel. — S. sue’cica, oxel.
Sordame’nte, ital, se Sordin.
So’rdes, lat., pl., orenlighet, smuts. — Sordes
prima’rum via’rum, orenlighet i de första
vägarna, d. v. s. i tarmkanalen. — Sordi’d,
orenlig, smutsig. — Sordidite’t,
smutsighet; smutsig egennytta, gnideri.
So’rdidus, bot., smutsgrå.
Sordfn {ital. sordi’no, fr. sourdine), tonk.,
dämmare på musikaliska instrument. —
So’rdo, Con sordi’no 1. Sordame’nte, ital.,
dämpat; med dämmare. — Sordu’n,
dämpad orgelpipa.
Soredia’ta, Sorediffera, bot., med soredier
(se d. o.).
Sore’dier, bot., vegetativa
förökningskroppar hos vissa lavar.
Sorenskriver, no., eg. edsvuren skrivare; i
Norge och på Färöarna domare i första
instansen. — Sorenskriveri’, domsaga.
So’rex, zooL, näbbmussläktet, tillhörande
däggdjursordn. insektätare. Svenska
arter: S. ara’neus 1. S. vulga’ris, vanlig
näbbmus. — S. minu’tus 1. S. pygmæ’us,
dvärgnäbbmus. — S. fo’diens, se Neomys.
So’rghum, se Durra.
Sori, bot., pl., sporplättar, samlingar av
sporgömmen på ormbunkarnas blad.
Sori’a, ett slags spansk ull.
Soriansvamp 1. Smy’rnasvamp, ett slags fin
badsvamp.
Sorfcidæ, zool., näbbmöss, däggdjursfamilj
av ordn. insektätare. Svenska släkten:
Sorex och Neomys (se d. o.).
Sori’t (av gr. sori’tes, hop, hög), log.,
kedjeslut, sammansatt, sammandragen
slutledning. — Sorftes, se Acervus.
Sorklina, sjöv., se Sortlina.
Sorle {isl. Sörli), fornnordiskt mansnamn,
angripare, orostiftare.
Soroa’ster, se Zoroaster.
Soroca’rpa, bot., med hopade frukter.
Sort {fr. sorte, lat. sors), slag, art. —
Sor-te’ra {fr. assortir), indela 1. ordna efter
sorter. — Sortera under, lyda under (en
högre myndighet). — Sorte’rad, försedd
med olika sorter. — Sorte’ring,
klassificering av olika kvaliteter av en vara, t. ex.
virke. —■ Sortime’nt, urval; förråd av
köpmansvaror, varulager. — Sortiments- och
kommissionsbokhandel 1. Sortime’ntare,
bokhandel, där böcker från främmande
förlag utbjudas.
Sortie, fr. {1. sårrti’), sorti, utgång,
bortgång; en aktörs utträde från scenen. —
Sortie de bal {1. - dö ball), lätt, elegant
balkappa. — Sorties (Z. -ti’), krigsk.,
utfallsportar i en fästning.
Sortime’nt, Sortimentsbokhandel, se under
Sort.
Sortlina 1. Sorklina, sjöv., lina, vari rodret
blir hängande, om det lyftes av sina hakar.
So’sier, efter den berömda
bokhandlarfamil-jen So’sius i det gamla Rom benämning på
en bokhandlare. — So’sii fra’tres,
bröderna Sosius.
Sospirando, Sospirante m. fl., se under följ.
ord.
Sospi’ro, ital., suck; tonk., halvtaktspaus. —
Sospira’ndo, Sospira’nte, Sospiro’so,
Sospi-re’vole, suckande, klagande.
Sospite’t, lat., välbefinnande, välstånd.
Sost., förk. för ital. sostenuto.
Sostenu’to, ital, tonk., uthållande, med
ut-hållande toner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
