Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stamp-act ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stamp-act—Staphylagra
1253
Stamp-act, eng. {1. stämp-äkt),
stämpelförordning.
Stamping-out, eng. (1. stä’mping aot),
ut-stampning, metod att bekämpa
kreaturssmitta genom att på statens bekostnad
nedslakta angripna kreatursbesättningar
för att med ens tillintetgöra smittämnet.
Stampning, sjöv., förskeppets rörelser upp
och ned i sjöarna kring en tvärskepps
belägen axel.
Stampning, textil., se Valkning.
Stamsillen, zool., se Majfisken.
Stamsuccule’nter, Chyloka’uler 1.
Nopa’l-växter, bot., växter som älska torra
lokaler och ha ofullständigt utvecklade blad,
t. ex. de flesta kaktusväxter. En svensk
stamsucculent är Salico’rnia.
Stamtavla, släktförteckning. — Stamträd,
släktförteckning, uppsatt i form av ett
träd.
Standa’r (fr. étentard, eng. standard, mlat.
standaWdus, av lat. exte’ndere, utbreda),
krigsk., ryttarfana; liten fana; på
tvärstång hängande fana.
Standard, eng., genom lag bestämt mått,
normalmått; handelst., rymdmått för
timmer; laglig myntfot; laglig, normal;
mönstergill, förträfflig. — Standard-a’lphabet,
namn på ett av den tyske språkforskaren
Le’psius utarbetat missionsalf ah et (se
d. o.). — Standardantit^xfn,
Standardserum, Standardtoxi’n, med., motgift med
synnerligen noga prövad styrkegrad. De
tjäna som jämförelse vid prövandet av
nya liknande medel. — Standardguld,
normalguld, myntguld, 22 karats guld. —
Standard of life {1. - åvv lajf),
livsmåttstock, måttstock för vad som fordras för
livsuppehället. — Standard work (1.
-oö’rk), mönstergillt verk, arbete av
beståndande värde. — Imperial standard
(1. impi’riöl -), eg. kejserlig 1.
riksstandard; Englands lagliga normalmått. —
Standardise’ra, Standardisering,
genomförande av enhetlighet vid framställandet
av tekniska och industriella alster.
Sta’ndert, sjöv., trekantig flagg i allm.; av
eskaderchef förd tvåtungad flagg. —
Standertman, officer, som har rätt att föra
tvåtungad flagg.
Stanho’pea, hot., tropiskt amerikanskt släkte
av epifytiska orkidéer, allmänt odlat i
växthus.
Sta’nhope-press (1. -håp-), hoktr., en av
engelsmannen lord Stanhope på 1820-t.
uppfunnen tryckpress.
Stanislaus, slaviskt mansnamn (po.
Stani-slaw, av stan, stånd, stat, och slawa, rykte,
heder), statens ära. Buret av Polens
skyddshelgon samt polska konungar.
Motsvarar kvinnonamnet Stanislawa. —
Stanislausorden, rysk orden.
Stani’tsa 1. Stani’za, ry., kosackby,
kosackkoloni.
Stanna’t (av lat. sta’nnnm, tenn), kem.,
tennsalt, fås då tennoxid löses i alkalier.
Kalium- och natriumstannat brukas till
betning av färggods.
Sta’nniföreningar, kem., tennföreningar.
Stanni’n 1. Stanni’t, miner., tennkis, en malm,
innehållande tenn, koppar, järn och
svavel.
Stanning, skeppsb., däckplankornas
avslutning mot innersta vaterbordsplankan å
trädäck.
Stanmo’l (av lat. sta’nnum, tenn),
tenn-folium, bladtenn, i tunna skivor utvalsat
tenn, som brukas till snus- och
tobakskar-duser o. s. v.
Sta’nnoföreningar, kem., tennföreningar.
Stannotypi’, fotogr., ett fotografiskt
reproduktionsförfarande, varvid tryckformen
utgöres av en med stanniol överdragen
gelatinrelief.
Sta’nnum, lat., tenn.
Stans 1. Stanz (ital. stanza, fr. stance), eg.
vistelseort, boning; namn på fyra med
freskomålningar av den italienske
målaren Rafael och hans lärjungar prydda
rum i Vatikanen; metr., strof; särskilt
åttaradig jambisk strof 1. ottave rime (se
d. o.). Se även Spenserstansen.
Stans (ty. Stanze), tekn., verktyg, som
nyttjas av gravörer, urmakare m. fl.;
prägelform till framställande av upphöjda
figurer på 1. hål i metallplåtar m. m. —
Sta’nsa, arbeta med stans.
Sta’nte, ital., handelst., innevarande månad.
Sta’nte pe’de, lat., på stående fot, på stället,
på ögonblicket.
Stantienft, geol., en art bärnsten.
Stanz, Stanzerna, se Stans (ital. stanza).
Stape’dius, anat., som rör örats stigbygel.
Stapel (ty.), hög, bestående av olika lager 1.
skikt; skeppsb., sluttande bädd, på vilken
fartyg byggas.
Stapelartikel, vara, vilken föres som
specialitet av viss firma 1. är huvudartikel för
handeln å en viss ort och därför upplägges
i större förråd.
Stapelavlöpning, skeppsb., sjösättning av
ett färdigbyggt fartygsskrov.
Stapelgarn, se under Konstsilke.
Stape’lia, bot., asblomma, kaktuslikt släkte
av fam. Asclepiada’ceæ. Ätes späd som
spenat av Kaplandets infödingar.
Stapelpolitik, en i forna tider viktig form
av handelspolitik, åsyftande att
koncentrera handeln till en viss ort för utbytet.
Stapelstad (av ty. Stapel, fr. étape, upplag,
förråd), eg. förrådsstad; stad, där fartyg
med tullpliktiga varor måste inklarera och
lossa lasten. —• Stapelstadsvikt, äldre
svensk järn- och kopparvikt.
Sta’pes, lat., stigbygel; anat., ett av örats
ben; ett slags fotbandage.
Staphy’lagra (av gr. stafyle’, druva;
tung-spen), med., tungspenslDandet. —
Staphy’-lion, vinbärskärna; en utväxt på ögats
hornhinna. — Staphyli’tis, tungspens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
