Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Subspecies ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1274
Subspecies—Succedera
under solen finnes ingenting fullkomligt.
—• S. spe’cie, under gestalt av, under sken
av, under form av. — S. s. æternita’tis,
lat., ur evighetens synvinkel {Spinoza). —
S. spe matrimo’mi, i förhoppning om
äktenskap. — S. s. ra’ti, under hopp om
bifall 1. bekräftelse.
Subspe’cies, hot., underarter.
Subspica’ta, hot., nästan i ax.
Subst., förk. för substantiv (se d. o.).
Substa’ns {lat. suhsta’ntia, fr. substance),
väsende; grundämne; kärna,
huvudbeståndsdel, det viktigaste och väsentligaste
i något; fil., det bestående, det väsentliga.
)(Accidens. — Substantialite’t,
väsentlighet. —• Substantie’ll, väsentlig,
kraftig, kärnfull; materiell. —
Substan-tie’ra, jur., förse med rättsliga bevis. —
Substantiv, Substantfvum 1. No’men
sub-stanti’vum, språkv., huvudord, sakord. —
Substantiva färger, kem., färgmedel, som
fästas direkt, utan bindemedel (betor). —
Substanti’visk, språkv., som brukas såsom
substantiv, självständig.
Substantialfster 1. Substantia’rier,
anhängare av läran att arvsynden är något i
människonaturen väsentligt (substantiellt).
Substa’ntia, lat., anat., substans. — S.
ad-manti’na, tandemaljen. — S. alba, den vita
tandbeläggningen. — S. compa’cta, benets
för ögat homogena del. — S. cortica’lis,
barksubstans. — S. gelatino’sa, det
nervfattiga området i bakersta delen av grå
hornen. — S. grise’a, centrala
nervsystemets grå, gans’lieförande vävnad. — S.
spongio’sa, den "svampiga" delen hos ben.
—’ S. vi’trea, tandemaljen.
Substitue’ra (lat. suhstitu’ere), sätta i
stället, ersätta. — Substitu’t, ställföreträdare.
—• Substitutio’n, persons 1. saks sättande
i annans ställe. — Substitutio’nsmetod,
fys., mätmetod, där en storhet jämföres
med en annan genom att ersättas med
denna.
Substra’t ilo^t. substra’tum), eg. det, som är
brett under; underlag, grundval, till
grund liggande ämne 1. föremål. — Pro
substra’ta, mate’ria, med hänsyn till
föreliggande ämne.
Substruktio’n (lat. suhstru’ctio), en
byggnads under jorden befintliga grundval.
Subsume’ra (lat. subsu’mere), innefatta,
inbegripa, sammanfatta under något. —
Subsumtio’n, underordnande,
inbegripande, sammanfattning under något;
förutsättning, antagande. — Subsumtionslogi’k,
den aristoteliska slutledningsläran. —
Subsumti’v, som kan förutsättas, antagas.
Sub te’cto cæ’li, lat., under bar himmel.
Sub te’gmiiie ro’sæ, se Sub rosa.
Subtetra’ndrum, bot., stående nära (Cera’~
stium) tetra’ndrum.
Subti’1 (lat. subti’lis), fin, tunn, smal; fig.,
klyftig, spetsfundig. — Subtilisatio’n,
för-tunning, förfining. — Subtilise’ra, för-
fina, förtunna; sysselsätta sig med
klyftigheter, spetsfundigheter. — Subtilite’t,
finhet, tunnhet; hårklyveri,
spetsfundighet. — Subtflis, Bad’Hus subti’lis,
hö-baciller.
Subtfle, bot., fin.
Sub ti’tulo, lat., under titel; under sken 1.
förevändning. —• S. t. majesta’tis, under
majestätstitel; benämning på vissa
skrivelser från utrikesdepartementet.
Subtomento’sus, bot, finluden.
Subtrahe’nd, se under följ. ord.
Subtrahe’ra (lat. subtra^here), avdraga,
avräkna; mat., draga ett tal från ett annat.
— Subtrahe’nd, det tal, som dragés från
ett annat. Jfr Minuend. — Subtraktio’n,
avdragning, avräkning; den handling,
varigenom man drager ett tal från ett annat.
— Subtraktionstecken, tecknet minus (—),
som sättes mellan minuenden och
subtra-henden. —■ Subtrakti’v, som kan
fråndra-gas, avräknas.
Subtro’pisk (av lat. sub, under, och tro’pisk,
se d. o.), belägen nära de tropiska zonerna.
Subula’ria aqua’tica, bot., sylört, liten
strandört, tillhörande fam. Cruci’feræ.
Subula’ta, bot, sylformig.
Subumbilica’1, anat., med., under naveln.
Sub u’na spe’cie, lat, under en gestalt,
nämligen brödets (som vid katolikernas
nattvard) .
Subungua’1, anat, under nageln.
Subungula’ta, zooL, marsvin.
Suburba’nus, lat., inv. i en förstad.
Suburbika’riska biskopar,
kardinalbiskoparna i romerska kyrkoprovinsen (Roms
omgivning) .
Sub utra’que fo’rma 1. Sub utraque spe’cie,
lat, under bägge gestalterna, nämligen
brödets och vinets (som vid
protestanternas nattvard).
Subway, eng. (1. sa’bboäi), järnväg 1.
spårväg i tunnel under gata.
Subvene’ra (lat subveni’re) 1.
Subventio-ne’ra, lämna bistånd, understödja. —
Sub-ventio’n, bistånd, understöd (särskilt
statsunderstöd): mellankomst, bemedling,
i synnerhet mellan stater och regeringar.
— Subventione’rad, främjad genom
statsunderstöd.
Subversio’n, Subversi’v, se under följ. ord.
Subverte’ra (lat. subve’rtere), omstörta;
ödelägga, förstöra. —• Subversio’n,
om-störtning; undergång, förfall. —
Subver-si’v, omstörtande; ödeläggande,
förstörande.
Succade, fr. (1. sycka^dd), se Suckat.
Succé, se under Succedera.
Succeda’n, Succede’nt m. fl., se under följ.
ord.
Succede’ra (lat. efterfölja, efter-
träda; lyckas, hava succé (se nedan). —
Succeda’n, efterföljande,
ställföreträdande. — Succeda’neus, ställföreträdare,
efterföljare. — Succede’nt, efterföljare. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
