Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Surnia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1282
Surnia—Sussyträdet
Su’rnia, zooL, hökugglor.
Surnumerä’r 1. Syrnummerä’r (/r.
surnumé-raire, lat. supernumera’rius), övertalig;
övertalig tjänsteman.
Suro’n = Seron (se d. o.).
Surplis, fr. (1. syrpli’), kordräkt,
mässskjorta, som begagnas av det katolska
prästerskapet.
Surplus, fr, (1. syrply’), överskott.
Surporte, fr. (1. syrpårt), konstt.,
dörrstycke, dörröverstycke.
Surpri’s 1. Syrpri’s, överraskning.
Surprene’ra (1. syr-; fr. surprendre) 1.
Syr-preiie’ra, överraska, förvåna. —
Surpre-nant (Z. -pröna’ng) 1. Syrprena’nt,
överraskande, förvånande. — Surpri’s (fr.
sur-prise) 1. Syrpri’s, överraskning.
Surra, sjöv., att med flera slag faBtbinda
föremål till varandra.
Surra, veter., trypanosomiasis (se d. o.) hos
häst.
Surra, turk., sultanens namnstämpel.
Surrah-Emi’ni, tiirk.-arab.,
karavanskattmästare under pilgrimsfärderna till
Mekka.
Surre, arab., pung, börs; årlig penninggåva
från turkiske sultanen till Kaba i Mekka.
— S. emini, "surresväktare", pascha, som
leder den karavan, vilken överlämnar
sultanens gåva.
Surrealfsm 1. Syrrealfsm, konstriktning
som söker i form och färg återge det
undermedvetna.
Surroga’t, se under följ. ord.
Surroge’ra (lat. surroga’re 1. suhroga’re),
sätta i st. f., ersätta. — Surroga’t,
ersättnings- 1. nödfallsmedel, som brukas i st. f.
något bättre.
Surséance, fr. {1. syrsea’ngs), uppskov,
anstånd.
Sursillar, benämning på finska ättlingar av
den svenske umeåbonden
ErikÅnger-m a n, kallad S u r s i 11, från början av
1500-t.
Sursis, fr. (1. syrsi’), uppskov. — S. à
rexécution (1. - legsekysiå’ng), uppskov
med doms verkställande.
Su’rsum, lat., uppåt. — S. co’rda, upplyften
edra hjärtan! i katolska kyrkan en
uppmaning, som ställes till församlingen,
vilken svarar: Habe’mus ad Do’minum, vi
hava till Gud (upplyft våra hjärtan).
Surt 1. Surtur, nord. myt., härskaren över
eldvärlden 1. Muspelhem. — Surtbrand,
geol, ett slags brunkol.
Surtaxe, fr. (1. syrta’x), tilläggsavgift,
till-läggsskatt.
Surtorn, bot., se Berberis.
Surtout, fr. (Z. syrto’; av sur, på, utanpå,
och tout, allt), försv. Syrtu’t, överrock;
bordställ, som innehåller glaskärl med
ättika, olja, salt, peppar etc.
Surturbrand, isl., se Surt.
Surveillance, fr. (1. syrväja’ngs), uppsikt,
tillsyn.
Survivance, fr. (1. syrviva’ngs; av survivre,
överleva), försv. Survivans 1. Syrvivans,
rättighet att efterträda någon i hans
syssla. Jfr Expektans (under Expektera).
Sus, lat., svin.
Susa’nna, kvinnonamn (av hebr. schüschdn,
schüschannd, lilja), den vita, liljerena.
Förk. på engelska till Susan (Z. sjusn),
på franska till Suzette (1. sysä’tt), på
tyska till Suschen. Buret av en skön och
dygdig kvinna i Babylon, vilken, då hon
blivit anklagad för äktenskapsbrott,
räddades av profeten Daniel.
Susceptfbel (fr. susceptible), mottaglig för,
känslig, retbar. — Susceptibilite’t,
mottaglighet, känslighet,
retbarhet.—Magnetisk susceptibilitet, fys., förhållandet
mellan magnetiseringens intensitet hos en i
ett magnetfält införd kropp och
intensiteten hos det raagnetiserade fältet. Denna
storhet är en för varje material
karakteristisk konstant.
Suscipie’ra {lat. susci’pere), åtaga, företaga
sig. — Susci’pere et fini’re, företaga sig
och föra till slut. — Susceptio’n, åtagande,
antagande, mottagande.
Suscite’ra, lat., uppliva, uppmuntra.
Susia’na, geogr., forntida namn på
nuvarande Kusistan.
Su’slik, ry., geol., ryska namnet på siseln.
Sus Mine’rvam do’cet, lat. ordspr., svinet vill
lära Minerva (vishet), ägget vill lära
hönan värpa.
Buspe’kt {lat. suspe’ctus), misstänkt.
Suspende’ra (uttalas även syspangde’ra;
fr. suspendre, eg. upphänga, lat.
suspe’n-dere), uppskjuta; för en tid avsätta någon
från hans befattning; handelst., inställa
betalningen. — Suspensio’n, uppskov;
avsättning på viss tid från ämbete 1.
tjänst; uppslamning. —
Suspensionskol-loi’der, kem., kolloidala ämnen, vilka för-
’ hålla sig som i vätskor uppslammade
små-partiklar. — In suspe’nso, oavgjort. —
Suspensi’v, som medför uppskov 1. hinder
för verkställigheten av något. —
Suspen-sivt veto, rättighet att för en viss tid
hindra utförandet av en myndighets
beslut. — Suspensoir, fr. {1. syspangsåa’r),
med., hängsle till uppbärande av
testikel-pungen. — Suspenso’rium, lat., bärande 1.
stödjande förband.
Suspicio’n {lat. suspi’cio), misstanke. —
Suspiciö’s, misstänksam.
Suspi’rium, lat., suck; tonk., halvtaktspaus.
Susque de’que, lat., ytligt, utan ordning.
Susquehannok (1. sö’ski-), en
nordamerikansk indianstam.
Sussexi’t, miner., trådigt, glänsande
magne-siumborat, vari mangan och zink delvis
ersatt magnesium.
Su’ssexrasen, ras av engelsk slakt- och
nötboskap av mörkt brun 1. bronsröd färg.
Sussyträdet, bot., se Erythrophlæum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
