Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Treppgiebel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Treppgiebel—Tribometer
1347
mera vanlisra latinska namnet på
Spiro-chæ’te pa’llida, syfilisbacillen.
Treppgiebel, ty, (L - gi’bel), trappgavel (se
d. o.).
Tres, lat., tre. — Tres in u’no, tre i en,
uttryck, som betecknar treenigheten.
Tres, fr. {1. trä), mycket. — T. bien (1.
-biä’ng), mycket bra. — T. humble
servi-teur (1. träsö’ngbl särrvitö’r), ödmjukaste
tjänare.
Trese’tt = Trisett (se d. o.).
Tres fa’ciunt colle’gium, lat.y tre utgöra ett
kollegium (d. v. s. ett tillräckligt antal
för frågans avgörande).
Trés-humiile serviteur, se Très.
Tres in u’no, lat.y se Tres.
Trésor, fr. (1. tre’sår; av lat. thesa’urus, se
d. o.), skatt, skattkammare. — Trésorier
(1. tresårie’), skattmästare.
Tress (fr. tresse), platt fläta, gjord av
smala snodder av silke, hår etc.; guld- 1.
silvergalon. — Tre’ssa {fr. tresser),
förfärdiga dylika varor.
Tr€’sterbrännvin (av ty. trester, urpressade
druvor), brännvin jäst på de
sockerhal-tiga resterna i urpressade druvor.
Trestle-works, eng. (1. trestl-oö’ks),
"bockverk", på träbockar utförda viadukter.
Vanliga i Amerika i st. f. järnvägsbankar.
Tre’sviri = Triumviri (se Triumvirer).
Treudd, se Trideus.
TreuVa, mlat., fred, stillestånd. — T. De’i
1. Pax Dei, gudsfrid 1. gudsfred, under
medeltiden kyrkliet påbud, att alla
enskilda fejder skulle inställas från torsdagen
till månda«:en i varje vecka och på
kyrkliga festdagar.
Treve’lyans vacklare = Termofon (se d. o.).
Trevfrer, ett keltiskt folk i belgiska Gallien.
Tri-, i sammansatta ord tre.
Tri, teknisk benämning på Trikloretylen
(se d- o.).
Triaci’dlösning, med., färglösning på
blod-preparat.
Trla’d (av lat. tri’as, pen. tri’adis, gr. tria’s,
trea), tretal, trefald; treenighet. —
Tria’-disk, som avser en triad; som tillhör
trias-perioden.
Triage, fr. (1. tria’sj), val, urval, sortering;
utskott. — T. de café (1. - åö kaffe’),
utskottskaffe.
Tri’aina, gr., treudd, se Tridens.
Tri’a ju’ncta in u’no, lat., "tre förenta i en",
skotska Tistelordens devis.
Trial, encf. (L trä’jöl), rättslig,
undersökning, förhör, prov; sportt.,
försökslöpning.
Triali’sm, en i det forna Österrike-Ungern
närd tanke, att låta dubbelmonarkiens
slaviska delar bilda en med de två urspr.
staterna likaberättigad tredje unionsstat.
Jfr Triasidén.
Trial-stakes, eng. (L tra’jal stäks), sportt.,
försökslöpning för bästa treåriga hästar,
vilka skola deltaga i Derby.
Tria’ndria 1. Triandri’a (av gr. tri-, tre, och
ane’r, man), bot., tredje klassen i Linnés
växtsystem, innefattar växter, vilkas
två-könade blommor hava tre fria ståndare.
Tria’ngel (lat. tria’ngulum, av tres, tre, och
a’ngulus, vinkel), mat, trehörnig 1.
tre-sidig figur; tonk., triangelformigt
slaginstrument av stål. — Trianp-eFÖT-hand 1.
Triangelplantering, i skoprshushållningen
den form av plantering, då plantorna
sättas i triann-el. Jfr Kvadratförbayid, —
Triangelmätning, Triangule’ring 1.
Tri-anguIatio’n, ett sätt att mäta land, varvid
terrängen genom ett s. k. triangelnät
indelas i trianglar. — Triangelordning,
sjöv., anfallsordning, varvid fartygen
bilda en liksidig triangel. —
Triangelsegling, sep-ling utefter en trianjyulär bana. —
Triangulä’r (lat. trianguWris), som har
form av en triangel, trekantig, trevinklig.
Triangula’ris, bot., triangelformig.
Tria’ngulum, astr.y stiärnbild på n.
hemi-sfären. — T. austra’lis, Södra triamreln.
Trianon, fr. (1. trianå^no:), namn på två
historiskt ryktbara lustslott vid Versailles
(Stora och Lilla T.).
Tria’rier (lat. tria’rii, av tres, tre), pZ., den
romerska legionens kärntrupper, som
utgjorde den tredie träffen och brukades
som reserv. — Res ad tria’rios redit, nu
beror det på triarierna; nu gäller det, nu
är det fara på färde.
Triarki’ (av gr. tri-, tre, och a’rchein,
härska), tremannavälde.
Tri’as, lat. (ar. tria’s), se Triad och
Trias-systemet (här nedan); statssystem 1.
-förbund, som utgöres av tre stater. — Trias
harmo’mca, tonk., den harmoniska
treklangen. — Triasidén, en i mitten av
1800-t. närd idé att ombilda tyska
förbundet, så att Bayern jämte en del
småstater skulle uto-öra en med Österrike och
Preussen likaberättigad del. —
Trias-svstemet, Triasformationen 1. Trias, geol.,
det äldsta av de mesozoiska systemen, s. k.
efter en i detsamma ofta förekommande
tredelning av materialet.
Triazi’ner, kem., ringformiga organiska
föreningar med tre kväveatomer i ringen.
Triba’d (gr. triba’s, gen. triha’dos, av
tri’-bein, gnida), en kvinna, som bedriver otukt
med andra av sitt kön. — Tribadi’,
Triba-di’smus 1. Tribadi’sm, otukt av nämnda
slag.
Triba’ller, forntida folk i n. Tracien.
Tribasila’rsynosto’s, med., förtidig förbening
mellan skallbasens tre stora bendelar.
Tribo’ker, forngermansk stam på v.
Rhen-stranden.
Triboluminisce’ns, se under Luminiscens.
Tribome’ter (av gr. tri’bein, gnida, och
me’tron, mått), fys., friktionsmätare,
apparat för undersökning av
gnidningsmot-ståndet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
