Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
platserna anställa lämpliga personer·
ttted uppgift att besiktiga ångares och
andra fartygs utrustning, fe till att
fartygett icke mottaga flere passage-
rare än de ha rätt till, och för ös-
rigt waka öfioer att gällattde stad-
gattden icke på ttågot sätt öfwerträs
das-
—.På ryska församlingens kyrko-
ftämtna i torsdags företvar till be-
handling en af generalgutoerttöten
greftoe Heydett toäkt fråga otti inrät-
tattde i Helsingfors af ett fyraklassig
,,stadsskola« tiied sexårig kurs. J
denna skttlle uppgå dettnit existerande
folkskolan för gossar. tiostiiaderua
för densamma skitlle bestridas till en
tredjedel af ryska upplysningstttinii
fteriet, de öfrigtt twå tredjedelartte
skttlleftadetts ryska församling anskaffa.
Förslaget blef ester en synnerligen
lång och listig diskussion förkastadt
med stor röstplttralitet.
—
Anitra lantl-
—- Wägftillattde medel. J Anita-
lett der Hydrographie tittd tnaritittteii
Meteorologie« lättiitar d:o ölöppett
några anmärkttingstoärda meddelan-
den angående gjorda försök att stilla
wågortta. Af desamma framgår, att
petroleum tvisitt sig otvärksamt, mat-
olja dålig, lantpolja, linolja och ter-
pentittolja goda, fisktratt toärkfattt i
tnån af beskaffenheten, fatut att såp-
toattett i stor förttitttiittg är öfwer-
lägsett alla oljor. D:r Köppeu på-
stod att för ttätnda ändamål såptoati
ten tomater att i framtiden intränga
alla oljor. Ester sitia försök anser
han den gröna fåpati mest lämplig.
Ett lösttittg af en del såpa i tusen-
delar tuattett räcker fullständigt; star-
kare lösning blistoer ej mycket märk-
fanttnare. Kwantiteten såplöstiittg
motswarar ungefär det erforderliga
oljebehoftoetz dock fordras för bland-
ningett med hafstoattnet en något
större tillsats.
—- Sälfåtigstett i Beringshaf. J
Englaiid har man, enligt ,,Mosk.
Wäd.-«, nyligen publicerat nottoäxi
tingen utellatt engelska och-utrikesmi-
tiisteriertta rörande frågan om skyd-
dattdet af sälfångsten i ttorra delen
as Stilla hastvet. Mellon lord Ro-
febry och ryska ntrikestuinifteriet har
en tetn orär öfwerenskottnnelse koni-
ttiit ti stånd på följande grunder:
Under hela inttetoarande år 1893
förbjuder engelska regeringen sina
undersåtar att idka sälfåttgst såwäl
i Beringsha , sout i Sftilla oceanen
på·ett asstått af 10 sjömil frått kit-
stett samt iontttäjdeit af stommen-
dörsiöartta och ött Robbett på ett
asstånd af 30 sjömil. Ryska rege-
ringen å fin sida förbinder sig att
för år 1893 inskränka sälfåttgstett i
dessa trakter sålunda, att toid kitsterna
af ttämda öarittalles sår dödas högst
30,00() sälar.
-— En hyllning åt konung Oscar-
Wid konungens allmänna mottagning
i tisdags östverlämnades till H-
M:t af chefen för Stoea ingenjör–
bataljon, östverstelöjtttanten A· Bill-
ntanssoit, en af ingeniörsoldaten wid
samma bataljon n:o 43 A. O· Au-
dersson i ntikrografi utförd liten skrift.
För ett obewäpttat öga ter sig den
lilla skrifwelsen som de enkla kotttut
rerua as en twåörittg med dess krön-
ta ttatnttskisfer och toalspråk; men då
titan betraktar den genom ett starkt
förstoringsglas, ivisar det sig att
alla de små strecken bestå asen med
tydlig stil utförd handskrift. Så finner
matt här IbL a, ttvå werser ur den
Strandbergska »Siveitska. folksången«
satnt hela Tegners ,,Göta lejon«.
Tillsammans innehåller skriften 1,238
typer, skiljetecktten oräknade.
Mikrogramtnet, font är tttsördt i
tviolett bläck på en sköld, otttgistoen
af oritatttetit i stoartkrita, torde hivad
stiletts fitihet beträffar tvål kittitta
förskaffa sitt mästare ett »chantpionship
os the world«.
—- Att fälla trän medels elektri-
citet. Härotti titeddelar Jll. landni.
Zeit. följ.: En tittttt metalltråd, ut,
spänd emellan polerna af ett element-
råkar, sottt bekant, isortsarande glöd-
ning, få sttart sotti elementet sättes
i ioärksanihet, och detta få ttiycket
säkrare ju tttiittare tråden är. För
att göt«a tjockare trådar« glödande,
fordras starkare element. Försök ha
wifat, att matt med fådatt i glödg-
ttittg försatt triid katt skära genom
trä på satiiitia sätt sotit tittål katt skä-
ras med en kall tråd. Det går tvis-
fcrligeu ej så lätt sotit med twålen,
men liktoal lättare ätt med sågen och
titatt att lättiita fågspätt, endast ett
obetydligt förkolad yta, hitiilket bör
toara fördelaktigt söt· träets toaraktig-
het. Detta förfarande har nyligen
aitioättdts i stort till fällande af
trätt, i det fyra femtedelar af träets
omfång blifwit genoinskurna med ett
glödande tråd, och träet sedan på
manligt sätt bliftttit såld omkull. Dett
glödande trådetts framskjutande sker
så, att dett inspåttd i en bygel med
isolerade handtag, framföres isatntna
mått sotti itibrättttittgett försiggår-
Därioid har ett trä, sotii på det
gamla manliga sättet behöftttuåtitns
titar för att fällas, ««nn bliftvit fält
på kttapt Vt timme.
—
Seneralpostmästaren sir
Artlitir Blaolotootls
tanke om past-
väsenåot
dcii iiiissupplattniiig år mera
seglilvad kitt ett katt. lekver lätti-
gre liii en papegoja ocli ai· lika
svåi- att döda, som ett orni. Miss-
upptattiiiiignr rörande postvtiseii-
det tyckas isynnerliet vara begiiti
vade med ett oupphörlig föryng-
rings-förmåga sotii skulle kunna
framkallat t. o. ni. en Plieciiix ak-
itii(l. Vi lialva iiiåiigeti gåiig titt-
det- vår anspråkslösa letitttdsbaiia
fört krig emot deiri, men vi be-
tvitia liiiruvida vi någonsin i
isiiiskliglieteii ett ettdtt gång blik-
vit segel-vinnare Ett allvarsamt
såt- tilldelas dock deiiiia vår ett-
visa lieiide al sir Artliiits Black-
tvood i ett artikel. soiii under Ok-
tobor 1892 ingick i tidningen
»Wosterii Moriiiiig Neivs».
lcii sak sotii publiken underlå-
tei- att lieaktii, kir grundvalen löt-
postverkets tillvaro. llltiiiitiskoriitt
anse postverket i allmänhet kör
eii slags envåldsiitakt, soin kaii
göra livad det köt· godt finner.
De liii-stil icke att postvkii·ketitiå-
ste utföra parlamentets påbud oeli
anvisningar, befallningar från ri-
kets skattkammare o. s. v. De
klandra postverket lots att det icke
gilvei« etter läts livnrjo enskilds
vilja oclt följer deras anvisningar,
men desgöra det med lika stor
rätt, Som de klandra ett lokomo-
tiv kör att det icke Stoppar på
deras befallning i lat-ans stund.
liokoniotivet katt icke stoppas titan
lokomotivkörttreiis åtgärd, och lj-
kaledes kan postverket liandla eti-
dast i ciiligliet med sitt pådrif-
vare: publiken. Med ett ord, post-
verket itr almiiitlietetis tjenare.
l«Jti aiiiiati synpunkt, vid livil-
keti sir Arthur IZlitcktrood fästet-
stort afseende. ätit det förhållan-
det, titt postverket tillika anses
så att stiga såsoiii publikens byte-
Allmiin ilrligliet, ålverisom kruk-
tait lär ltjitgolsestralk, afhållet- till
någoii del tolk ifrån att bedraga
hvarandra; eti lagparagisaf, som
förbjuder smådesktsiiteiy atltåller
deiri från att i tryck på ett skett
ocli missledatide sått framlägga
livat-andras liaiidliiigain Meit iii-
geii lag liiiidrar detti ifrån att
framställa postvttrket på ett falskt
ocli oriitt sått. Dist läres-iller soin
om det ansågs sig berättigade att
skämta ocli driiva med postver-
ket. lctt lämpligt valspråk liii-
peiiiitaktare, soin ej veta liv-tel de
skola skisilvit om. tyckes mig va-
ra: ))Nåi- dti saknar ämnen, så
slå tiod på postvarkets siat-l».
Men det oaktadt, stigets sir Art-
ltitr «Blackv00d, ocli trots alla si-
na tel ocli brister, siiia förseelser
vid expedieriitg, sitta misstag-.
liiiider ocli uppehåll, ai· postver-
ket likväl publikens gunstling.
Ocli orsaken därtill åts deii att
postvtirket i livarje kall göis siii
pligt. Det liar klnitii aldrig dra-
git- sig undan, då det lått befall-
iiiiig att vijrkstiilla iiya arbeten
ocli företag. poiti vår lierre, pub-
liken». stigets sir Artlttir Black·
« tvood, »iordrar att vi skola kratr-
belordra korrespoitdeiiseii till bei–
gens liögsttt siiötåckta toppar el-
ler till de mest akiågset belågiia
ocli djupaste grulv0r, att vi sko-
la inrtitta postanstalter i livat-je
by i konungarike-t, uppställa spar-
ocli auvisiiiiigsbntiker, emottaga
olyckssallslöissäkringar elleis livad
man iitt må kunna liitta på —
må regeringen blott uttala ordet
oeli parlamentet titanet-dua pen-
iiiiigiiis oeli jag gåt· i borgen liii-
(ciågot. som vårt töislspltitittt för öt-
rigt iiitygtir), att vi skola vara
färdiga och visa oss ega vilja
ocli förts-tåga att tttkötsa livad som
lokdkkts)). -
klär rutorna ,,gä säntler
al sig själva««.
J aftottbladet skrifwes:
, Det är just icke få omanligt, att,
då större eller mindre missöden med
glaswaror eller andra bräckliga före-
inål inträffa ittoitt htts eller eljes,
tnan skyller på att ,,det har gått sött-
der af sig fjälst«, då gärningsman-
nen icke ertappats, men påståendet
torde nog i de flesta fall böra upp-
tagas med försiktighet. Jnom glas-
försäkriugstoärksattihetett lär tnan
emellertid gjort den erfarenheten, att
glasrittortta toärkligeit ej så sällatt
»gå sönder af sig själftoa«, d. to· s.
utan att något tvåld på dettt kttnnat
upptäckas. Det har därför legat
ttära till hands att söka efterforska
orsakerna till ett sådant förhållande,
eftersom en glasruta tvål ändå icke
kan genom en nyck springa sönder.
Etsarettheteit har i detta afseetide
lärt, dels att dylika missöden hitf-
wudsakligen inträffa under toiiitertis
den, om stark kyla råder, dels att
de inträffa å fönsterrutor till upp-
wärmda rittn saitit dels att rntortta
i regeln spricka sönder från niidteit
af endera af sina kanter. Af dessa
iakttagelser torde titatt kutttta draga
den slutsatsen, att rutan genom itts
wärkan af rummets tvärttte å etta
sidan och den starka kylan utifrått å
den andra på grttnd afdett allmätttia
lagen ont kroppars uttvidgning genom
toärme böjer sig inåt rummet till,
så att dett blir i någon mått skål-
fortnig. Om nit rittan är slarwigt
insatt i kittsyllning eller eljes sitter
för tråtigt i sin karm, eller om kar-
men har något fel, få att rutan icke
har något spelrttnt i karmen eller
stöter på någon ojämnhet, då hon
genom inwärlan af den olika tempe-
ratitreti inifrån och utifrån böjer sig,
så måste den uaturligtwis springa
sönder, och det är då tttycket natur-
ligt, att den spricker just fråntnidtett
af ett af sitta kanter, alldenstund
spänningen där är störst-
Båsta sättet att skydda mot för-
störelse af företiåtnda slag torde wara
att insätta rittorua i kautschukssylls
iiittg eller låta dem hwila på ett
korkunderlag hwarntom det är af
milt att tillse, att icke något fel fin-
nes på karmen. " -
Det skttlle icke förundra oss, otn
glasförsäkringsbolagen genom sina
agenter öftoertvakade insättitingeit af
tvärdefullare glas-utor, i de fall där
bolagett haftva eller underhandlat-ni
att få något intresse att bewaka
toissastvis rutorna. Till agenter sy-
nas glasmästare företrädestois tvara
lämpliga, och i hwarje fall katt ju
agenten ställa sig i förbindelse med
skågon pålitlig glastnästare på plat-"
en.
M-
En stor sångerskas listn,.
Ettdast såttgare antagas sottt tjä-
ttare i madame Adeline Pattis hus
i EratgiyiNos, enligt uppgift af ett
person, som nyligen besökt den rykt-
bara sångerskans hettt Hon sade-:
«3Jag förtjänar mina penningar på
musik, och jag will också ge ttt dem
på musik. Jag har hit-arken bartt
eller skulder, och därför tycker jakt
ont att ge ut mina penningar på
mitt eget sätt. Min lilla opera kostar
tnig omkring 250,000 mark ont äret.
Mett den bereder ochså mig och mina
tvätttter ett stor glädje, och ttär alt
kontmer omkring, är det ingett nytta
med att ha penningar, om de icke
bereda ett glädje. ·
När ridån gåt· tipp, bliftva gästerna
icke litet förtoåttade att se, det den
adlige, hårde fadern, toid hivars föt-
ter den ryktbara ditoatt tigger ont
nåd och förlåtelse, icke är någon att-
ttatt ätt källartnästarett, sottt femte-
rade middagen. Katnmarjungfrurna
undergå ett liknande metamorfos, i
det de förtvattdlats till förnäma da-
mer, som se ned på sitt matmor.
Nicolittis betjättt, som i sitt toattliga
roll förefaller att toara den besked-·
ligaste människa under solen, har
icke toäl kommit på tiljan, förrätt
han söt-mandats till ett riktig bof,
hivilkett för sitt nöjes skull httgger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
