- Project Runeberg -  Ekenäs Tidning. Lokalblad för Ekenäs och omnäjd / Profnummer dec 1892 - N:r 102 dec 1893 /
96:2

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förlust vårt land i anledning af
detta dödsfall gjort.

Protokollet från senaste sam-
manträde den 11 sistlidna novem-
ber upplästes soch godkändes.

Val af ordförande och vice
ordförande samt öfriga funktio-
närer. Vid företaget val cord-
förande för nästkommaride år åter-
valdes härtill med acclamation
öfversten, friherre Ic. von Troil
från Elgmo i Pojo samt till vice
ordförande, likaså enhälligt, kon·
suln G. Böning från Kärrby i
snappertuna. Till sekreterare åter-
valdes godsförvaltaren Pred. Flach
samt till ekonom agronomen P.
Aschan, äfvenså återvald.

Bältenskaperna· På ordföran-
dens framställnin beslöts att rä-
kenskaperna skula vid det 1:sta
sammanträdet nästkommande år

anskas.

Llatrikcl öfver föreningens med-
lemmar skulle upprättas.

åledlems afgifterna. Fortka
randa utestående medlems afgif-
ter skulle indrifvas.

önskningsmål till landtdagen.
Ordföranden förmälde: Hvar och
en känner huru hög tull våra
jordbruksredskap äro underkasta-
de och hvilket verkar såsom en
hämsko på vårt landtbruks, samt
håmstälde i anledning häraf, hu-
ruvida ej skäl vore att få ett in-
lägg i detta afseende till instan-
dande landtdag. 1 öfverensstäm-
melse härmed beslöt föreningen
att uti särskild skrifvelse till hä-
radets landtdagsman att under-
stöda den petition som i antydt
ärende torde komma att inläm-
nas i bondeståndet; samt atti
händelse sådan petition icke före-
kom, själf petitionera därom·

stadgar för föreningen. Hr
Collin inlämnade stadgar för östra
Nylands landtbruksgille, hvilka
upplästes, och därå beslöts att för
västra Nylands landtbruksvänner
äfven uppgöra dylika samt öfver-
lämnades åt en komite samman-
satt« af landthushållareii H. Bö-
ning, förvaltaren Flach och hr
Elgh, att till nästa möta inkom-
ma med förslag iofvannämdt af-
seende.

ångående bildandet af ett an-
delstaejerl.

sedan anmälts att förslagsstäl-
laren härtill icke till dagens sam-
manträde beredt sig att referera
frågan framstälde ordföranden till
föreningens närmare diskussion
spörjsmålet huruvida de närva-
rande medlemmarna ansåge dat
vara ändamålsenligt att på orten
inrätta ett andelsmejeriP

Hr Flach som därå anhöll om
ordat besvarade frågaii sålunda:

pAtt ett mejeri på vår ort el-
ler i Ekenäs stad är af behofvet
och att ett andelsmezjeri härvid-
lag vora det enda lämpliga torde
vara en oomtvistad sak.

sättet att få det till stånd sy-
nes likväl blifva tvistefrågan.

- Af Aktieb. Anglo Finlands-Coo-
perationen har välvilligt blifvit
utdelade regler för bildande af
dylikt mejeri i förening med näm-
da bolag, hvaraf man då får taga
för gifvet att Cooperationen vore
villig i enlighet med däri uttalade
grunders och cittror härstädes in-
rätta ett andelsmajeri».

Tacksamheten för det afcoo .
härigenom visade intresse förv r
ort är berättigad, men till något
antagande torde det näppeligen
ej lända till. — Detta af skäl, som
jag skall söka klargöra.

Pör att ett nu påtänkt företag
—- andelsmejeri — skall kunna
hafva någon framtid och fram-
gång fordras ovillkorligen att det
äger egna fria händer att röra
sig med. Skola vi ickeI lyckas
gemensamt, (alla kreatursägare el-
ler mjölkproducenter) att själfva,
utan inblandning af främmande
personer eller bolag, uppsätta,
iordningsställa och drifva ett me-
jeri, så skola vi ej tänka på nå-
got mejeri alls. Hvarför har tan-
ken på andelsmajeriet up stått,
hvarför har fråga härom lifvit
väckt och hvarför har den vun-
nit genklangP Jo, emedan vi ej
äro nöjda med nuvarande m·ölk-
afsättningen, utan önska och op-
pas på ett bättre ekonomiskt re-
saltat

Detta mål vinna vi förvisso ej,
om vi frigöra oss från den ena
bojan och inträda i den andra,
hvilket likväl blefve följden, i hän-
delse Coop:s förslag härstädes
vunna anslutning och antagande.
—- Det vore att komma ur askan
i elden.

Mot förenämda af Coop. ut-
sända regler, äro i sin helhet i
den mon nämligen, som de öf-
verensstämma med de stadgar för
ett andelsmejeri i Danmark, som
finnes intaget uti Gösta Groten-
felt och Arthur Granströms bok
som Andelsmejerier», ej något
att anmärka, men emot da för-
ändringar och tillägg. hufvudsak-
ligast utgörande nya dels skärpta
vilkor som till förmån för Äktieb.
Änglo-Finland Ooop., äro intagna,
äro mycket att anmärka. Uti
dessa äro dels synliga dels osyn-
liga snaror utlagda. dels egendom-
liga motsägelser som gör att an-
tagandet af dessa regler i dess
nuvarande skick ej kunna och ej
böra godkännas.

Efter att ha uppläst paragra-
ferne 3, 29 och 30 uti Cooper-a-
tionens regler samt framhållit mot-
sägelserna i dessa §§ fortsatte hr
Plachx

EfteiO att hafva- motsatt mig
Cooper-ationens förslag på grund
af anförda skäl öfvergår jag till
att yttra några ord, om huru vi
utan coop:s bemedling kunnasen
hålla eget mejeri.

Alt för väl vet jag att ortens
landtbrukare ej kunna, (om de
kunna, så viga de ej), samman-
skjuta kostna erna för anläggnin-
gen, men hvarför kunna vi icke
låna pengar därtill gemensamt.
Jag tror mig med säkerhet veta
persöner, som göra oss den tjän—
sten att mot ränta och amorte-
ring bisträcka oss behöfligt kapi-
tal utan att dessa göra föreskrif-
ter om vinstutdelningar, rösträtt
m. m. dyl.

Hvad vinna vi om vi hafva
eget mejeri? Jo. vi ligga ej i
händerna på någon; bahöfva ej
leverera våra produkter till en
och samma firma, samt vi vinna
otvifvelaktigt den vinst på före-
taget-, som varit beräknad af dem,

som sökt binda oss, vi vinna yt—

terligare den fördelen att afyttra
vårt smör genom hvilken export
firma som hälst. Hvad detta-i
sig innebär faller af sig själft.

Allmänna meningen förmodar
jag måste vara den

ett mejeri på vår ort.

Låtoni oss då alla ena oss om
inrättandet af ett c ct dylikt, och
ej i förening mmf Coop. hvars
förslag är sådaiit att de icke läm-
pa sig för våra förhållanden och
ej häller för den tilltänkta aikären».

Ärendet frainkallade en liilig
och ganska långvarig diskussion,
hvarur framgick att icke alla när-
varande trodde att det föreslagna
mejeriet skulle motsvara de för-
väntningar i högre pris på mjöl-
ken samt i affärsvinst som vän-
nerna till detsamma ansett sig
kunna förutspå-.

Några, åter ville åtminstone
till en början icke binda sig vid,
att såsom delägare ingå i ett an-
delsmejeribolag.

Flertalet af de närvarande ut-
talade sig dock för att ett sådant
mejeri i denna stad eller i när-
heten« däraf vore icke allenast
gagnande för orten utan äfven
önskligt. Vid därpå företagen
approximativ beräkning af de ko-
besättningar som kunde påräknas
uppgafs genast af de närvarande
omkring 250 kor som med säker-
het vid mejeriets öppnande kun-
de leverera mjölk samt 326 kor
hvars ägare icke ännu kunde be-
stämma sig-

Dessa uppgifter ansågs såsom
synnerligen gynsamma, då man
måste förutse, att den stora all-
mänheten vid mejeriets öppnande
förr eller senare skulle ansluta
sig till företaget, hvarföre meje-
riet snart nog kunde erhålla mjölk
dkagligeii från bortåt 800 å 1000

or.

Mötet tillsatte en komite sam-
mansatt af vice ordföranden kon-
sul G. Börring, hvilken ledde för-
handlingarna en tid af ärendets
behandling, samt afherrar Flach,
Collin, Aschan och Johansson.

Il(

Aderton medlemmar voro när-
varande.

Nästa möte beslöts försiggå för-
sta lördagen i Pehr-näri.
-

Notiser tör dagen.

—- Dråtselkammuren sammanträdde
i måndags samt beslöt dårwid bland
annat, att till stadsfullmäktige ingå
med anmälan dårom, att ledamöterna
i drätselkammaren kakelugnsmakaren
C. E. Sanngren och wife kon-
suln W. von Bonsdorff, åroi

tur, att med detta års utgång ur H

kammaren utgå; samt utfåg kamrera-
ren R. Sjöholm och byggmästaren
W. Dönsberg, att emottaga de från
stadsfullmäktige ankommande hand-
lingarne beträffande kronan tillhöriga
bron wid kroncmagasinet, samt i
anledning deras, till dråtselkammaren
inkomma med utförligt förslag i det
afseende förenämda handlingar när-
mare innebära.

Håradets representant wid
instuudande landtdag, landthushål.

luren C. G. Lagerström från Degerö
i Degerby kapell as Ingå socken har
för afsigt att torsdagen den 29 den-
nes kl. 2. eftermiddagen sammanträffa
å gåstgifweriet därstädes med wal-
männen i domsagan för att närmare
diskutera de önskningsmål som från
denna domsaga finnas att till landt-
dagen framföra.

—- Sjöfarten wid Lqppwik hamn.

J måndags utgingo till sjös från
Happwikhamn twämie segelfartyg la-
tade med tråwaror. Twånne andra
–artyg·, en slonert och ett skepp,
twarltgga därstädes ånnn, men torde
wara klara att afsegla om torsdag
eller fredag.
. —- Tenala ångkwarn inropades
i·måndcgs af hemmansägaren Karl
Lindström från Rörsby i Tenala
för 10,800 mark, hwilket bud
blef godtåndt. Kwarn kommer att
sättas i gång om lördag för att
påföljande måndag widtuga med
sin werksamhet.

k— Dennknade. J söndags under
skridstoåkning emellan Björköii och
Lunkböle drunknade bokhållaren Axel
Malmberg

J söndags en wecka sedan drunk-
nade åfwen åswen i, Tenala timmer-
mannen Sewerin Pihlströin då han
skulle gå öfwer Ofwanmalm träsk.

— Jsarne. Redan i lördags körde
man öfwer isen från Skräddarböle till
Kmpnås och i måndags fördes öfwer
Båssafjården· I går höll isen från
Gullö till staden håst och släde.
Från staden ånda till Twårminnes
fjärden åro fjärdariie isbelagde och
från Lekswull har man gått hit.

Ofwer inre leden emellmi Skåldö
landet och Jomalwik—-Gullö sidan
höll isen i måndags och i går fot-
gåndare. Wintern har sålunda gjort
sitt inträde på allwar och byggt broar
öfwer fjärdar och sund samt förhjelpt
skårgårdsboarne rån den mensörestid
de nu i par weckars tid fått kännas
wid.

— Sjöfarten hårstådes måste nu
anses wara för detta seglationsår
afslutad då Necken i fredags den 1
doce. på omorgonen ufgick härifrån till
Abo. Angaren Dragon som hit-
wåntus för att lägga upp torde ej
kunna komma in för is. J fjol af-
stannade seglationen hår den 15
December och år 1891 den 26 No-
wember.

— Under Nowember månad haf-
wu följande akuta sjukdomar hår-
stådes anmälts-

Remitteiit feber 2 fall.
Bataki-ta . . . . . . 2-,,

alsfluss . . . . 4 ,,
Mag- och tarmkatarr 3 ,,
Strup- och lungkatarr . 3 ,,

Summa 14 fall.

—- Håsthandlaren Joh. Jörgen-
sen, från Köpenhamn hwilken sistlid-
ne lördags skulle köpa hästar härstä-
des, gjorde emellertid in a affärer.

an wille nemligen ej hafwa några
dyrare hästar, hwarföre de anbud
han gaf, warierande emellen 175
och 250 mark, icke kunde antagas,
emedan hit hade ankommit endast
bättre hästar.

Hr Jör ensen har för affikt att i
januari infinna sig hår och göra om
försöket

— Walmöte i anledning af full-
mäktigwalet den 12 dennes år an-
nonseradt att försiggå i afton kl. 6

å rådhuset.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:08:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekenastidn/1893/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free