Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-—— Hållbart trä. pss har före-
wisats sleepers som ännu äro isall-
godt skick ehuru de äro stämplade
1877 och sedan dess warit i bruk,
——- Klubbafton i lördags war
ganska talrikt besökt och arrangeman-
gen synnerligen lyckade. Förutom
på kwartettsång och solosån bjöds
på julklappar, dans och must , hwar-
till ytterliga kotn att hela salongen
affottograferades.
— Lilla julaftonen-« firades å
härwarande lärarinne seminarium
med en i alla asseenden trefligt och
praktfullt anordnad sest.
— Ekenäs segelwäuncr erinra tvi
om sammanträdet i torsdag å stads-
hotellet kl. 6 eft. middagen.
— Om Fifkars folkskoleförhållanden
skrifwes till H. bl.-
J Uusi Suometar för den 19 dennes
ingick font ledare en uppsats med rubrik
»tvore det icke redan tid«. Artikelnifråga
innehåller diwerse beskyllningar mot några
swenska kommuner i wästra och mellersta
Nyland, hwilka icke skulle fylla sin plikt
mot den inom dessa kommuner bosatta fin-
ska befolkningen, hivad deras bildnings-
sträftoandcn beträffar.
J synnerhet utpekar U. S. Pojo kom-
mun som den där mer än andra skulle
försyndat sig i ofwanttåmdt asseende.
hivad särskildt Fiskars bruk beträffar,
skulle där intet gjorts för den fin-
ska besolkningen, men däruti som ocki
många andra punkter af U. S. fantasirika
uppsats har bladet icke räknat för ros att
låta sannigen sitta hårdt emellan.
Till först säger U. S. att Fiskars arbe-
tare äro till hälften, om ej till största de-
len finnar. Detta är ett af de ,,grundlösa
påståenden«, som U. S. beskyller »wikinga-
bladen« för, men själs ej tyckes wara så
nogräknad med, då det gäller att slå blå
dunst i ögonen på sina ,,lättrogna« läsare;
ty i märkligheten utgör den finska befolk-
ningen å bruket ej mer än omkring 1lidel-
För U. S. är detta ej nog. När man
gifwer, skall måttet giftvas tväl stoppadt
och rågadt, därför måste ock ett hugg gif-
was åt lärarepersonalen tvid Fiskars folk-
skolor. Denna beskylles af det wärda bla-
det för att ej tvara hemmastadd i finska
språket, ehuru den ändock toågar handskas
med så dyrbara klenoder, som några sin-
ska talande piltar och flickor äro i U. S.
ögon. Dessa syndabockar till lärare göra
då och då finska frågor till finska talande
barn för att man sedan toid behos skulle
kunna föra till ,,pappers«, det skolan är
twåspråkig. Så påstår U. S. Htoarifrått
bladet sått kännedom om lärarepersonalens
bristande kunskap uti finska språket weta
tvi icke, men det tveta wi, att sko-
lorna årligen blifwit inspekterade af
wederböraude distriktsinspektorer titan
att någon anmärkning tils dato gjorts
mot ofmannämde lärares kunskap uti fin-
ska· Ärligeit ha ock utditnitterats finska
eletoer och ha tvederb. insp. utan anmärk-
ning undertecknat sagde elen-ers afgångs-
betyg.
U. S. påstående att de i skolåldern wa-
rande finska barnens antal wore öftver V-
hundrade är också en osauning, som får
stå endast för U. Sss egen räkning. Otu
hälften af detta prutas bort år det redan
tvål tilltaget, men att alla iskolålderu wa-
rande barn ej besöka skola, borde U. S»
som tvet så mycket, äfwen meta. Det fin-
nes kommuner med 4— 6,000 personer,
hwilka ha endast en (säger I) folkskola med
25-—30 elen-er-
Af nedanstående tablå öfwer antalet
barn, som besökt gosikolau på Fiskars, tut-
der den tid as 7 år den samma warit i
tvärksamhet, torde framgå hurutvida en
finsk afdelnittg wid gosskolan är as nöden
eller ej. Wi låta här siffrorna tala, hwilka
äro hämtade ur gosskolans matrikel.
Wårtermittett 1887 besöktes skolan af 33
eletoer hwaraf 3 finnar.
Läseåret 1887——88 besöktes skolan af 44
cletver htvaraf 3 finnar.
Låseåret 1888—89 besöktes skolan af 38
elewer hwaraf 4 finnar.
Läseåret 1889—90 besöktes skolan af 42
elen-er hwaraf 5 finnar.
Läseåret 1890—91 besöktes skolan af 45
elewer hwaraf ö finnar.
Läseåret 1891—92 besöktes skolan af 43
eletver hwaraf 7 finnar. .
Hösttermiiten 1892 besöktes skolan af 43
elewer hwaraf 3 finnar.
Wårterminen 1893 besöktes skolan af 62
eletoer hwaraf 9 finnar.
Hösttermin 1893 besöktes skolan af 64
eletoer hwaraf 7 finnar.
Sem af osmanstående ses har finnarnes
antal under missa år warit endast om-
kring 7 Ola af hela antalet och i intet fall
mer än 14 Olo. Då underwisningen uti
skolan meddelas för så få eletver på fin-
ska lika som på smenska för de swenska ele-
werita, så framgår att de förre ej blifwit
missbytta, utau snarare twärtom. U. S:s
tal om den förskräckliga orätttvisa och det
«förtryck« som sinska befolkningen härstä-
des lider har U. S. sålunda tagit ur luf-
ten. Med skäl kan den frågan göras: wore
det icke redan tid för U. S. att sluta med
sina lögnaktiga uppgifter angående de swetts
ska kommunerna i Nyland?
——— Nytt uppslag inom sodaindu-
strin. För ungefär ett år sedan
wisste ett fackblad meddela den öf-
werrafkande underrättelsen, att försök
blifwit anstälda för att på elektroly-
tisk wäg sönderdela koksalt. Såfom
produkter hade erhållits kaustik soda
(uatrium hydrat) och fri klor, twå
ämnen af högt toärde för den kemi-
ska industrin. Oaktadt förfarandet icke
innebär någon omöjlighet från teore-
tisk synpunkt, förhöll man sig inom
tekniska kretsar till en början skeptisk
gent emot den sensationella nyheten,
på grund af de praktiska swårigheter,
hwilka äro förenade med försök att
åtskilja twå samtidigt uppkommande
ämnen af så olikartad kemisk beskas-
fenhet som de nämda-
Enligt hwad tvi på primat wäg
frått wäl underrättadt håll erfarit,
försiggå emellertid för uärwarande
wid alla större sodasabrtker på kott-
tinenten i största hemlighet försök att
pröftoa upptäkten i stor skala, och i
England har matt wid ett af de stör-
sta fodaetablissementen uppfört en
liten fabrik, där förfarandet uteslu-
tande begagnas. J intvigda kretsar
skola meningarna ej mera wara de-
lade om idöns utförbarhet. Detta
betecknar ett framsteg af oberäknelig
bärwidd för en större del industri-
grenar, ty sodan liksom swafwelst)-
rau är en af hörnstenarna för den
kemiska industrin och äfwen kloren
intager en betydande ställning idetta
hänseende. Mait katt förutse, att om
stoårigheterna wid förfarandets prak-
tiska anwändande öftverwinnas, priset
på soda och klor skola undergå en
betydande sänkning, emedan materielet,
koksaltet, icke står högt i pris och äf-
wen den galwanifka strömmen blir
billig, blott en billig arbetskraft sin-
nes.
För tråra industriella förhållanden
kan detta nya uppslag inom fodatilli
märkningen blistoa af stor bgyxielse.
e n.
Förolyeltatie finska
fartyg.
Förlttst af tre människolif.
Med ångsartyget Urania anlände
i torsdags till Helsingfors kapten K. J.
Karlssott samt 6 matt, tillhörande besätt-
ningen å från Aland hemmahörande
briggen Hilma, hwilken söndagen
den 19 d:s under rådande wåldsam
orkan hawererat på wäg från Leeth
i Skotland till Malntö hwarwid tre
man af besättningen omkom-
Angående tillgången wid haweriet,
har kapten Karlsson meddelat följan-
de närmare detaljer:
Briggen »Filma«t, mätande 250
reg. tou, afgi med full kollast den
14 d:s från Leeth. Den 15 uppstod
mottoind, hwarför briggen kryssade
långsmed kusten. Deu 16 blåste
sydwästwind och öfwergick på kwällen
till full ostlig storm. Briggen gick
nu för bottenrefwademärssegel. Deti
17 på morgonen tilltog otvädret alt
mer och mer, så att det slutligen
antog formen af en sruktanstvärd or-
kan med den påföljd, att märsseglet,
det enda briggeti förde, ,,gick upp i
luften«. Mots ktoällett saktade emel-
lertid åter af och natten mellan den
17 och 18 rådde åter wackert wäder-
Påföljattde morgon blåste WNW,
hwilken senare öfwergick till N, för
att så plötsligt kl. 9 f. m. springa
öfwer på NO —- full orkan. Wittdi
förändringen kom så plötsligt, att det
för briggen, som förde fulla segel
— för ösrigt alldeles nya ——, icke
återstod annat än att låta äfwen
dessa slitas lös, hwarpå fartyget låg
där redlöst en lekboll för den wålds
samt påträngande sjön. Wågortta
slogo inom kort ut alla brädgångar
Klockan toar då wid pass 12 på da-
gen. Så godt sig göra lät sökte
man falla undan för winden, hwil-
ken i stället för att aftaga, endast
tyktes ökas i raseri och styrka. Kap-
ten Karlsson, en medelåldersman —
har i fjorton år fört den nu hatte-
rerade briggen hela tiden i samma
farwatten, men aldrig därunder eller
tillförene npplefwat en tillnärmelse-
wis lika stark orkan. Deu fortsatte
med oförminskad styrka hela lördagen
ut och när den icke ens wisade tett-
denser att aftaga, på söndagen (dcn
19), begynte befäl och manskap, som
ända dittils hållit modet uppe, små-
ningom misströsta om ett lyckligt
slut på sin resa. Redan kl. 7 på
söndag morgon blefwo aningarna
bekräftade, i det en jättehög störtsjö
med ens slet bort rundhult, skylight,
roderrustniug, ja t. o. m. skansen,
alt i ett tag. Kistor och skott slogos
sönder. Andra styrmannen som för
tillfället stod wid rodret kastades af
det öfwerbrytande wattnet ett långt
stycke midskepps och slog sig ganska
illa. Order gafs något senare kl.
närmare 8 att kapa storriggen. Otts-
brutet woro dessutom pumparnai
gång för att hålla fartyget flott-
Man war redan beredd på attins
nan dagens förlopp gå alldeles un-
der, då plötsligt kl. 9 tiden på f. m.
en tremastad skonare, hwilken senare
befans wara Rigaskeppet ,,Tautyri«,
kom inom synhåll.
Med anledning häraf hölls skepps-
råd och enades man om gagnlöshes
ten af att under det fruktanswärda
owädret widare söka hålla briggen
flott. Det beslöts att befäl och man-
skap skulle söka rädda sig i twånne
båtar och uppnå den främmande sko-
naren. Då manöroreringen af bå-
tarna i den swåra sjön antogs kom-
ma att blifwa synnerligen swår,
skulle kaptenen och förste styrmannen
antaga sig hwar sin båt.
Så sort den större båten nedfirats
hoppade därför kaptenen samt twäune
man af besättningen i densamma.
Enligt öfwerenskommelse skulle den
mindre båten, som antogs bära en-
dast 3 å 4 personer, tjäna som öf-
werfartsbrygga från fartyget till den
-’törre båten, hwarför en fånglina
rån den lilla båten angjordes wid
–artyget. Då härpå 4 man af be-
ättningen hoppade i den lilla båten,
tjälpte denna och de fyra männen
räddade sig till den stora båten,hwar-
wid det tvar nära på färde att äf-
wetx denna skulle stjälpt.
A briggen hade kwarstannat förste
styrmannen Emert Johansson från
Wårdö, 25 år, andre styrmannen
Michael Blomroos frått St. Gustafs
kapell, 23 år samtl jungman Stark,
18 år, hemma från Kotka. Genom
någon oförsiktighet hade dessa icke
fasthållit wid fåuglinan till den lilla
båten med den påföljd, att de nit
woro alldeles i afsaknad as båt.
Ester twänne fruktlösa försök-att
ro båten mot de tvåldsamt påträn-
gande toågorna i riktning mot brig-
gen sör att om möjligt bistå de kivar-
blifna, måste man till slut asståfrån
denna föresats och wända kosan mot
den främmande skonaren, hwilken
man äfwenledes uppnådde kl. 12 ti-
den på dagen och å hwilken de
åländska sjömännen fingo röna rik-
liga betvis på deltagande och om-
wårdnad.
Dett förolyckade besättningen med-
följde till Hnll, därifrån den nit med
Urania återwäudt till hemlandet.
Angåeude de å briggen kwarläms
nade personernas öde känner man
intet. Mett efter alt att döma ha de
gått förlorade jämte den. Då far-
tyget öfwergafs, förmodades det icke
kunna hålla sig längre ätt högst nå-
gra timmar.
Eli ångare hade senare på dagen
passerat skonareu ,,Tautyri« i sådan
direktion, att den enligt beräkning
bort passera äswen briggen. Ett
möjlighet —- om äfwett mycket liten
—- förefins sålunda, att de tte kivar-
lämnade männen, om briggen dä ännu
befann sig ofwan wattenytan, blifwit
räddade genom den. ;
dit lit
st
Deu 20 dennes kl. 6 på morgo-
nen dress under stovår orkan skeppet
Wänsktpen från Aland på grund
kvid Aldbury nära Harwich. Under
ett par timmars tid stoäfwade besätt-
ningen i den största lifsfara, men
blef räddad. Andre styrmannen Jo-
hannes Johansson hade brutit sitt
ena ben och måste söras till lasaret-
tet. Deu ösriga besättningen har
den 23 dennes genom ryska general-
konsulatets försorg hemskickats till
Finland.
Samtidigt hemreste besättningen
å S:t Olas från Mariehamn, som
förolyckats wid Long Sand nära.
Thames mynning.
Kaptenett å S:t Olas E W. Jans-
son, som enligt sjömannased sist läm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
