Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Finland - I. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egna tillgångar byggde sina järnvägar. Finnarna
hade intet hof att underhålla och det anslag af
100,000 mark, som kejsaren mottog af Finland,
använde han för landets bästa, såsom t. ex.
inköp af konstverk, hvilka stannade i Helsingfors.
När en finsk deputation anhöll att åt kejsaren
få uppföra ett värdigare palats än den enkla grå
byggnad, som i Helsingfors kallas »slottet», bad
han dem bruka sina millioner till för Finland
nyttigare ändamål: för honom var den gamla
byggnaden god nog.
I sin glädje öfver all denna tsarens välvilja
var man under 1880-talet på vissa håll skuggrädd
till och med för fria tankar, emedan de skulle
kunna tydas som aflägset befryndade med —
nihilismen! Ty man visste att den kejserliga
välviljan för Finland berodde på att detta
begrepp ej funnit vägen dit. Och på bevarandet
af denna samma välvilja berodde ju Finlands
välgång. Mot tsarens tillgifvenhet för Finland
hoppades man att udden af det redan då i Ryssland
började talet om Finlands russifiering skulle
brytas. Ytterst hade man ju dessutom sina forna
kejsares eder att lita till! Det var i hägn af dem
Finland nått sin nuvarande blomstrande
utveckling; det var genom Alexander II:s storsinta
tolkning af Alexander I:s löften Finland nu i
verkligheten ägde en större konstitutionell rätt
än 1772 och 1789 års grundlagar inneburit.
Man hade således alla skäl att vara nöjd
och man önskade intet annorlunda. Då — lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
