Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Finland - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lär vara mycket rikt, otroligt bildbart, fullt af
fina nyanser. Det studeras nu äfven af flera
utländska vetenskapsmän, hvilka skrifva om
Finland på grund af omedelbar kännedom om dess
äldre och nyare litteratur.
I fråga om den litteratur, som uppstått på
finska, har jag visserligen ägt tillfälle att genom
en del öfversättningar få ett intryck, ehuru —
som alltid i fråga om öfversättningar —
försvagadt. Och mycket är alls icke åtkomligt på
svenska. Jag har således måst taga de flesta
omdömen på auktoritet, men den bästa möjliga.
Och då i främsta rummet Werner Söderhjelms,
hvars uppsatser närmast ansluta sig till
ungfennomanernas synpunkter, liksom äfven en annan,
också i Sverige känd, framstående svenskspråkig
litteraturhistoriker, Valfrid Vasenius, är fennoman.
Denna företeelse, som ej är sällsynt bland
svenskfinnar under femtio år, är i och för sig ett
tecken på att den finska språkrörelsen i sin
innersta grund varit en stor rättfärdighetsfråga,
hur mycken orättfärdighet den än, som alla
partifejder, å ömse håll medfört. Utom det att vi
svenskar med nödvändighet mottaga våra flesta
intryck från den svekomanska sidan, hafva vi en
instinktiv benägenhet att lättare inse
svekomanernas oförrätter än fennomanernas. Hos de
svenskspråkiga ungfennomanerna torde däremot
den största opartiskheten finnas. Det är
åtminstone hos dem, man bäst kan se huru den
nedärfda svenskt-europeiska bildningen alls icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
