Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berömdes för flit, godt uppförande i öfrigt och "godt hjerta".
Ett ännu häftigare uppträde egde rum 1829, då Palmær i
hvardagskläder infunnit sig vid en nationens högtidlighet
och ej ville medgifva att detta var opassande.
Under begynnelsen af sin Upsalatid slöt sig Palmær
till fosforisterna. Ett af hans i Poetisk kalender införda
stycken ("Den vansinnige") smakar något af nyromantiken,
sådan den uppenbarade sig hos Hoffmann. Till en början
misstänktes han ock af Vitalis för att vara en fosforisternas
spion, så mycket mer som han var af Palmblad synnerligen
väl upptagen. Men snart bröt han med sina
ungdomssympatier och uppmuntrade Vitalis till författandet af
det stora dramatiska poemet "Fosforisterna i Olympen", i
hvilket den nya skolans politiska och vittra åsigter gjordes
till föremål för humoristisk-satirisk behandling. Handskriften
till detta alster blef förstörd, men Palmær har i Östgöta
korrespondenten (1839, n:r 35 o. f.) lemnat en redogörelse
för planen samt några profbitar på innehållet, såsom äfven
är fallet med Vitalis’ numera tryckta persifflage öfver
svenska akademien [1].
Bland vittra skolor i Sverige fingo dock fosforisterna
fortfarande ett och annat erkännande ord af Palmær, i
hvilket afseende vi hänvisa till hans bref till svenska
Minerva (n:r 2).
På uppmaning af en vän, hvilken Palmær ända från
gymnasieåren var varmt tillgifven, började han att först
studera kemi samt sedan matematik och fysik[2]. Till
kamraternas lika stora glädje som förvåning, skötte han
dessa studier med sådan energi och framgång, att han i
kandidatexamen erhöll högsta betyget i nämnda tre
vetenskaper. Som en egenhet förtjenar det ihågkommas, att
han derjemte erhöll laudatur i teoretisk filosofi (af Atterbom).
Hans älsklingsförfattare inom denna kunskapsgren lära varit
Spinoza och Fichte. Filosofie kandidatexamen aflade han i
juni 1828, disputerade pro gradu 1830 med en af honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
