Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjelf författad afhandling "De vi luminis chemica" och erhöll
lagerkransen samma år. Ett par år derefter (den 5
november 1832) förordnades han till adjunkt i kemi och farmaci
vid Karolinska institutet, en omständighet som möjligen
föranledt att han, ehuru utan sin förskyllan eller
värdighet, fått en plats i Sveriges läkarehistoria[1].
Det synes en tid hafva varit Palmærs afsigt att på
fullt allvar egna sig åt vetenskapen och han sökte
Byzantinska resestipendiet (då Selander erhöll det) för att idka
studier i utlandet. I hufvudstaden gjorde han sig dock
snart känd icke allenast för lysande begåfning, utan ock
genom en utomordentlig1 fallenhet för ett dolce far niente,
som nödgade honom att taga sin hand från Karolinska
institutet efter det han beredt sina förmän, professorerna
Retzius och Mosander, åtskilliga förtretliga ögonblick. Man
funderade på att skaffa honom en plats som lärare i
naturvetenskap i Odessa med 4,000 rubel i lön[2], men Palmær
förklarade sig hellre vilja taga anställning i helvetet för
2,000. Omsider nödgades den oförbätterlige lazzaronen
inlemna sin afskedsansökan[3], efter det han hos förmännen
ytterligare förstört sina aktier genom att svänga sitt gissel
i Aftonbladet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>