Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mammon, mellan bördens och penningens aristokratier. Mer
än tjugu seklers mossa växer på mina politiska
sympatiers valplats; den växer på Atens ruiner. 2) Är hopens
tanklösa jubel, då det bästa blodet, droppe för droppe,
framsipprar ur den publicistiske gladiatorns hjerta, ingen
belöning för mig; jag älskar en sannare tillfredsställelse. 3)
Sårar det min egenkärlek, att hvad som kunnat blifva ett
mastträd, om ock på en helt liten segelbåt, nödvändigt skall
söndersplittras i svafvelstickor och tandpetare."
Å svenska literaturens vägnar kan man nästan vara
frestad lyckönska sig, att omständigheterna tvungo Palmær
att söndersplittra sig i svafvelstickor och tandpetare. Vi
betvifla att det blifvit något mastträd af Palmær, ifall han
tör andra gången lyckats vinna fast fot i statens tjenst.
Det är högst antagligt, att han då slagit sig till ro och
kanske ej producerat någonting alls. Nu tvang honom
brödbekymret att allt emellanåt skrifva, och hvad han skref
var, nästan utan undantag, i sitt slag af första ordningen.
Sin landsortsbana som publicist började Palmær på
hösten 1838 i Östgöta korrespondenten med den
karakteristiska uppsatsen "De rebus omnibus et nonullis aliis",
Då det nu var hans öde att bli tidningsskrifvare, så
framlade han under denna rubrik sin uppfattning af pressen
och af publicisterna. Hvad han i detta humoristiska
program säger för egen del är grundadt på verkligheten. Det
är bokstafligen sant, att Palmær i Linköping till en god
del lefde på domkapitlets dumheter. Domkapitlets historia
samt dess enskilda ledamöters beskaffenhet utgöra ett af
hufvudföremålen för hans tidning och behandlas i
artikelserier, af hvilka början lyder sålunda:
"Filologerna lära vara ense derom, att domkapitel
egentligen är ett kinesiskt ord och ursprungligen betyder
ett ställe, der man sitter och sofver. Deremot skola de
vara oense om tiden, då samma lur tages. Jag, för min
del, gissar på onsdagen, emedan Sveriges kyrkolag bjuder,
att domkapitlen skola hålla sina sessioner på onsdagen.
Men min okunnighet i kinesiska språket hindrar mig att
med full visshet afgöra frågan, hvilken ock alltför gerna
kan lemnas oafgjord; ty den angår endast en bisak. Sjelfva
hufvudsaken är, i alla fall, att man sofver."
Framfor allt egnade han dock sin uppmärksamhet åt
biskopen och domprosten, för hvilka han hyste känslor af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
