Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så beröfvade han sig sjelf, utan att märka det, definitionen
på en tyrann. Denna sarkasm smakar temligen mycket
af Palmærs eget sätt att uttrycka sig, men det uppgifves
i en not (som knappast kan antagas vara en mystifikation),
att boken skrefs före franska revolutionen – således innan
Palmær var född. Så långt författaren kastade sina blickar
öfver Europa, skådade han på nästan hvarje fläck deraf
slafansigten, men eftersom det allmänna förtrycket icke
tycktes honom kunna stiga högre, och ehuru det aldrig
stillastående ödets hjul syntes orörligt hvila till tyrannernas
förmån, ville han dock tro och hoppas att den nödvändiga
omvexling icke vore långt borta, genom hvilken en nästan
allmän frihet skulle framgå ur ett nästan allmänt slafveri.
Skulle ett val vara nödvändigt mellan alternativen en
endas eller mångas tyranni, så ansåg författaren det senare
för mindre tryckande och fruktansvärdt. Grunden dertill
tillskref han sjelfva menniskonaturen, hos hvilken hatet
förminskas, då det fördelas på flera, liksom äfven den fruktan,
som man har för flera, aldrig går upp emot den, som man
samlad hyser för en enda.
Af Palmærs otryckta anteckningar framgår oemotsägligt,
att han lutade åt socialismen. Alla böcker, som blifvit
skrifna mot densamma, tycktes honom ingenting bevisa mot
den satsen, att S:t Simonismen en gång skall bli allrådande
på jorden. Han erinrar, att när kristendomen låg i sin
vagga, skrefvos böcker deremot, mycket skarpsinniga. Man
bevisade dess orimlighet, men om dess möjlighet vitna
Kristi tempel, talrikare än stjernorna på himlen. Till
förmån för sin lära uppställer han en formel som icke saknar
fyndighet. Den har detta utseende:
"Jag skall medgifva att jag har orätt, när man
öfvertygar mig, att
Qvinnans likhet i rättigheter med mannen } St. Simonismen
och egendomarnas jemna fördelning
hafva mäktigare fiender i halfva menniskoslägtets nytta än
Bäfvande tillstånd utan manlig beblandelse, } Kristenddomen
En mans lidande till allas rättfärdiggörelse,
Trons verkan till salighet, m. m.
hafva i hela menniskoslägtets förstånd."
Som vi redan antydt, ledsnade Palmær snart på sitt
redaktörskap. Från oktober 1840 är Ridderstad nämnd som
tidningens egare jemte Palmær, hvilken dock ännu var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
