Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ansvarig utgifvare, och ungefär samtidigt upphörde den
senare, enligt sin egen offentliga förklaring, att skrifva i
bladet[1]. Från december 1841 till och med april 1842 utgaf
han månadskriften "Herr Lars", som inrymde början af den
sedan särskildt utgifna "Lustresan", och författade äfven
till större delen dess innehåll; i tidskriften "Bytingen", som
bär hans namn såsom boktryckare, har han ingenting
skrifvit[2]. Först 1843 försvann Palmærs namn helt och hållet
från Östgöta korrespondenten. Året derefter blef han lärare
i åkerbrukskemi vid Sjögestads landtbruksskola och fortfor
dermed till 1847.
Palmærs bana som landsortspublicist blef sålunda ej
mycket långvarigare än hans medarbetarskap i Aftonbladet,
men den lilla tid han regerade förde han ärorikt spiran,
och något landsortsblad af den halt som Palmærs Östgöta
korrespondenten har väl hvarken förr eller senare
framträdt i vårt land. Det gör ett ganska egendomligt intryck,
att i en landsortstidning få bland annat läsa
originaluppsatser i spekulativ estetik (se uppsatsen "Några ord i ett
ämne som ej intresserar många läsare"). Man finner, att
Palmær funderat mycket öfver det komiskas teori och att
han uppgjorde en i viss mån sjelfständig åsigt, som han
ock för egen del med utmärkt framgång tillämpade. Det
förefaller oss soift om Palmær alltid vid nedskrifvandet af
sina sarkasmer och infall haft for ögonen denna teori,
framför allt det momentet, att det verkligt komiska uppkommer
icke genom uppdiktande af möjligheter, genom upp- och
nedvändning af verkligheter, eftersom det komiska fins i
naturen utan artistens tillgörande, ehuru blott hans djupare,
skarpare blick förmår upptäcka det. Palmærs bilder och
liknelser ega alltid verklighetens underlag; han är ofta
grof, men han är gedigen och han är i de flesta fall originel.
Han är – för att begagna ett uttryck af Almqvist i en
anmälan af Palmærs "Lustresa" – en "fait accompli",
hvars egendomligheter äro oomtvistliga och skarpare
framträdande än kanske hos någon annan svensk författare.
Ingen annan än Palmær skulle gerna kunna hafva fatt det
infallet att skrifva följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
