Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En liten lustresa, skildrad i bref till Wilhelm von Braun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blödande hjertat, ännu omlindadt af ormen, konvulsiviskt
skälfde på golfvet.
Sådan var drömmen. Att jag vaknade vid slutet deraf,
lärer du ej undra på. Belåten med att drömmen varit
endast en dröm, torkade jag svetten ur min panna och
sökte försätta mig ur passionens in på reflexionens gebit.
Sådant der – tänkte jag – kan man ej inventera, när
man är vaken; nej, sådant måste drömmas. Och hvarför? –
frågade jag mig sjelf. Jo derför – svarade jag mig sjelf –
att i vakande tillståndet hålla de särskilda själskrafterna
hvarandra i jemnvigt, men i drömmen är fantasien, om
icke absolut enväldig, likväl monark och det utan
konstitutionela kontroller. Härmed sammanhänger det fenomenet,
att drömmar infinna sig antingen näst efter insomnandet,
eller näst före uppvaknandet. Fantasien blir nämligen
herskarinna på så sätt, att förståndet insomnar en stund
före, samt uppvaknar en stund efter henne. När bägge
sofva, drömmer man ej.
Jag hade ännu ej uppstigit, då min städerska infann
sig med qvasten – om hvilken förut är tillräckligen
ordadt – och med friskt vatten. Genast tömde jag ett stort
glas och frågade sedan: hvad nytt?
"Ingenting annat," svarade städerskan, "än att den
förgylda ramen, som magistern beställt och fabrikören sölat
så länge med, ändtligen kom i går afton, just då jag höll
på att bädda."
"Tag hit den," sade jag, "och låt mig se!"
Städerskan räckte mig ramen, och den fann nåd för
mina ögon. Den var, enligt begäran, starkt förgyld och
försedd med ett vackert löfverk af lager och törne.
Och hvartill ärnade jag den ramen? Svar: till
infattning af en ännu lefvande, svensk författares porträtt. Vill
du gissa hans namn, så skall jag gifva dig två goda
kännetecken till ledning. Det ena är, att båda de politiska
partier, som för närvarande sönderslita fäderneslandet och
hvarandra, med en mun fördöma hans skrifter. Du torde
härvid påminna dig Kellgrens bekanta yttrande: "en opartisk
författare gör sig alla till ovänner." Det andra
kännetecknet är, att våra maktegande tidningar fylla sina spalter
först med utdrag ur hans skrifter och sedan med smädelser
mot hans person. Du torde härvid påminna dig en viss
sedvana hos flugorna: ehuru de ätit sig mätta af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
